26 februari 2020

Speldesign visar vägen för hur vi vill leva

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Speldesign har absolut en plats i stadsplanering visar ny forskning vid BTH. Genom att spela och leka i staden möjliggörs rörelseutrymme, som ställer frågor om hur människor använder publika platser och till vad.

Annika Olofsdotter Bergströms forskning handlar om hur människan intra-agerar med omgivningen, det vill säga om relationen mellan människan och platsen, föremål, väder, erfarenheter och andra materialiteter.

Intra-aktion = Inom-samverkan, på svenska även kallad samhandling, som alternativ till interaktion (“mellansamverkan”).

Hennes avhandling inom feministisk teknovetenskap undersöker hur ett spelande som utgår från spelarnas fysiska kroppar och publika platser kan få betydelse i städers vardagsliv, så kallade plats-specifika spel. Hon vill utveckla en kritisk speldesign som tar hand om den komplexitet som städer och mänskliga aktiviteter innebär. Den består av empiriska studier av plats-specifika spel, bland annat med kvinnor i ett palestinskt flyktingläger.

Användning av publika platser

Genom att spela och leka i staden möjliggörs rörelseutrymme som också ställer frågor om hur människor använder publika platser och till vad, menar hon. Plats-specifika spel kan användas för att undersöka den komplexitet som städer och mänskliga aktiviteter innebär och kan skapa engagemang genom att pröva handlingar och scenarion som ännu inte finns.

Genom att spela förflyttar spelarna invanda handlingar till att bli utforskande spelhandlingar som kan användas för att leka med det strukturerade och invanda för att pröva det oväntade.

Hennes forskning bidrar till ett område som oftast kallas ”spelbara städer” (playable cities). Istället för att städer bara ska utvecklas till att bli smarta och effektiva kan spelbara städer utvecklas till att bli städer där mänskliga relationer tas tillvara.