Skåningar har mer käksmärta än norrlänningar

​Elva procent av vuxna skåningar har käksmärtor – dubbelt så många som i Norrland. Och nästan 80 procent av befolkningen i Sydsverige uppvisar syraskador på sina tänder.

– Att det är så många fler som har käksmärtor i Skåne visar att man inte alltid kan se på siffror för ett helt land, det kan finnas stora regionala skillnader, säger Susanna Gillborg, ST-tandläkare som skrivit en licentiatuppsats vid Malmö universitet.

6123 slumpvis utvalda skåningar fick svara på om de en gång i veckan eller oftare har ont i käkarna och/eller ont när de gapar eller tuggar. Ett jakande svar på en eller båda frågorna indikerade käksmärta. Resultatet visade att det gällde elva procent.

Utifrån svaren på ytterligare ett 50-tal frågor kunde Susanna Gillborg dra slutsatser om relaterade faktorer. Bland annat att käksmärta drabbar fler kvinnor än män, att det är vanligast i åldrarna 20-50 år, att personer med käksmärta oftare har huvudvärk minst en gång i veckan och upplever en sämre allmänhälsa.

Omfattningen överensstämmer med studier i Europa och USA. Susanna Gillborg framhåller dock att smärta i käkarna är dubbelt så vanligt i Skåne som i Norrland.

Storstadens stress spelar in

– Jag tror att större befolkningstäthet spelar in. Stress är absolut en faktor och stressnivån är större i en storstad som Malmö. Socioekonomiska faktorer påverkar också, och där kan antalet människor med utländsk bakgrund påverka att det är skillnad mellan regioner, säger Susanna Gillborg.

Hon beskriver käksmärta som underdiagnostiserat och underbehandlat och anser att bettfysiologi måste prioriteras mer inom tandvården. En journalstudie i Västerbotten visade att tandläkaren inte alltid hade vidtagit någon åtgärd när patienter hade berättat om käksmärta. Susanna Gillborg tror det beror på att tandläkare kan känna en osäkerhet kring hur de ska gå vidare.

– Tandvård är ofta väldigt praktisk. Man ska lösa ett problem som har en viss taxa. Det finns ingen tradition av att prata djupare med patienter om hur de har det. Tandläkare känner inte heller att de kan ta betalt för samtal, samtidigt som det förstås också tar tid, säger Susanna Gillborg och tillägger att ett arbete pågår nationellt för att ge allmäntandvården mer stöd i behandlingsplanering.

Frukt värre än läsk

​I den andra delstudien undersökte hon förekomsten av tandslitage i den vuxna befolkningen i södra Sverige. Detta gjordes genom kliniska undersökningar och granskning av kliniska foton. För att hitta faktorer relaterade till tandslitaget användes information från ett frågeformulär, sjukdomshistoria och analys av salivprov. Studien omfattade 831 individer. Alla visade tecken på tandslitage.

Tandgnissling var den vanligaste orsaken till tandslitage och registrerades hos över 90 procent av gruppen. Mer anmärkningsvärt, enligt Gillborg, är att nästan 80 procent uppvisade syraskador på tänderna. Män hade mer tandslitage än kvinnor men ingen av de relaterade faktorer som identifierades i studien skilde sig åt mellan könen. Genom svaren i frågeformuläret kunde Susanna Gillborg sluta sig till att den största förklaringen till all erosion inte heter läsk utan frukt.

– Magsyra och frukt fräter på tänderna, och de som äter äpplen och citrusfrukter dagligen har större erosionsskador, säger Susanna Gillborg.

Endast en del av personerna i studien hade fått information om tandslitage från sin tandläkare/tandhygienist och mycket lite information om just syraskador.

­ – Man måste tidigt informera patienter om sur kost och identifiera dem som har sura uppstötningar, så de inte riskerar stora tandskador, säger Susanna Gillborg.

Kontakt:

Susanna Gillborg, ST-tandläkare och forskare vid Malmö universitet, susanna.gillborg@mau.se