"Sanningens mun" i Rom. Enligt legenden biter den av handen på den som ljuger.
Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Är falska nyheter det främsta hotet mot demokratin? Nej, menar Malmöforskaren Johan Farkas. ”Demokrati handlar inte bara om sanning”, säger Farkas och betonar istället vikten av att stärka demokratiska institutioner.

Många vill lyssna på Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap som specialiserat sig på desinformation. Under hösten har han rest runt i USA på föreläsningsturné och tillbringat tid som gästforskare vid Cornell University. Han har även presenterat i tyska parlamentet som expert.

”Fake news” är hett just nu. Men Johan Farkas själv kallar hellre fenomenet för just desinformation eller dold propaganda:

– Politisk propaganda på sociala medier handlar ofta inte om falska nyheter i sig utan mer om att polarisera debatten eller förstärka olika hållningar.

Demokratins kris

När han nu ger ut en bok tillsammans med sin danske kollega Jannick Schou, Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood är det en analys av debatten kring falska nyheter och ”post truth”.

Falska nyheter i sig är nämligen inte det största demokratiproblem vi står inför, menar Farkas. Trollfabrikernas påverkan på demokratiska val i flera länder har diskuterats vitt och brett. Men demokratin har även andra problem och har så haft under en längre tid. Inte heller är propaganda något nytt fenomen.

– Idén om att vi nu lever i ett samhälle ”post truth” är en längtan tillbaka till en tid som aldrig funnits. Både till vänster och höger hittar vi denna nostalgi. Samhällsproblemen är många, och därför letar vi efter enkla svar i historien, säger Johan Farkas.

Censur inte svaret

Med utgångspunkt i politisk filosofi visar Johan Farkas hur demokrati inte bara handlar om sanning, rationalitet och förnuft, utan också om folkets röst och utrymme för idéer som stöts och blöts i öppen debatt. Den språkliga betydelsen är folkstyre, men liberal demokrati inbegriper även sådant som friheter och rättigheter, liksom yttrandefrihet, men också rättssäkerhet och maktdelning. Jakten på ”sanning” riskerar att skymma den sikten.

– Demokratins kris är större än bara en sanningskris. Om vi tittar på demokratiskt deltagande och tillit till institutioner i en rad länder, så har demokratins kris inte alls varit snabb och plötsligt kommit med sociala medier utan pågått under lång tid, säger Johan Farkas.

Han betonar att desinformation är ett hot att ta på allvar. Men när svaret blir att göra det olagligt att dela falskt innehåll på sociala medier, som föreslagits i flera länder, blir det i sig ett hot mot demokratin:

– Kampen mot ”fake news” kan användas för att svepa undan politisk opposition eller begränsa yttrandefriheten, vilket inte vore bra för demokratin. Istället borde vi prata mer om hur vi bäst kan stärka demokratiska institutioner, säger Johan Farkas.

Bok:

Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood (Routledge)

Kontakt:

Johan Farkas, doktorand vid Malmö universitet, johan.farkas@mau.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera