Tema

Nix, pillren trimmar inte kroppen

De lovar inte guld och gröna skogar men väl kraft, styrka och uthållighet. I en tid då gym- och uthållighetsträning har blivit en folkrörelse ser tillverkarna av kosttillskott en allt större marknad. Men vad är det egentligen som fungerar?

Marknadsföringen är ofta brutal, bokstavligt talat, med ett språkbruk som för tankarna till kamp, krig, våld, galenskap. Flera produkter tar redan i namnet hjälp av gudar som har ett rykte om sig att vara kraftfulla, som Viking Power Thor’s Hammer Mjölner, ett så kallat PWO (pre workout) som beskrivs som en ”brutal storebror” till en annan produkt. Inte ens smaksättningen kommer undan kraftspråket; en av smakerna är ”battle blue”, en annan ”tropical rage”.

Den här produkten innehåller elva ingredienser med mer eller mindre svårtolkade namn. En annan produkt, Armageddon, har fyllts med 16 ingredienser.

Kosttillskotten har ökat

– Det här med PWO är något som har kommit starkt de senaste åren, samma sak med energidrycker som innehåller koffein och aminosyror, säger Tommy Lundberg, doktor i fysiologi och forskare vid Karolinska institutet.

Tommy Lundberg säger att han bara kan gissa sig till vilka faktorer som ligger bakom ökningen. Han är mer säker på vad som inte har påverkat.

– Anledningen är inte att evidensen säger att de här produkterna fungerar. Det är inte så att forskningsläget har tagit ett kraftigt kliv åt det positiva hållet.

Många ingredienser i den här typen av produkter är i bästa fall overksamma, åtminstone inte bevisat effektiva. Men de kan också vara skadliga, i extrema fall livsfarliga. För sju år sedan föll en 21-årig man ihop på ett gym i Kalmar. En anställd utförde hjärt- och lungräddning och efter att ha legat nedkyld i respirator i två dagar kunde 21-åringens liv räddas. Den substans som 21-åringen hade tagit, DMAA, fördes upp i regeringens förordning om förbud mot vissa hälsovådliga varor. Men snart lanserades produkter med en liknande ingrediens, DMBA, en substans som inte hade testats på människor vilket gjorde det omöjligt att veta i vilka doser den kunde vara farlig.

DMAA likt amfetamin

DMAA är en substans med det kemiska namnet metylhexanamin, och sägs komma från olja av växten rosengeranium. Strukturellt är substansen väldigt lik amfetamin. På 1970-talet såldes den mot nästäppa då DMAA drar ihop blodkärlen.

2010 dopingklassades DMAA, och 2012 klassades substansen som hälsofarlig av Folkhälsomyndigheten eftersom den påverkar hjärtfunktionen. Mellan 2010 och 2012 fick tio svenskar vårdas på sjukhus efter intag av DMAA, med symtom som blodtryck, hög puls, hjärtarytmi, hjärtstillestånd, hjärtinfarkt, excitation, medvetanderubbning, medvetslöshet, kramper och kräkning. I Sverige och flera andra länder är det olagligt att sälja eller inneha DMAA.

DMBA (dimetylbutylamin) är ett syntetiskt framställt ämne, som har stor strukturlikhet med DMAA.

Kommuner kan införa saluförbud

Flera kommuner har utfärdat saluförbud mot produkter med DMBA, vilket innebär att just de här produkterna inte får säljas i de här kommunerna. Så länge substansen inte tas upp på regeringens lista, eller klassas som läkemedel, är det fritt fram att sälja produkterna i de kommuner som ännu inte har utfärdat saluförbud. Såväl branschorganisationen Svensk Egenvård som Riksidrottsförbundet och Livsmedelsverket har efterlyst en central kontroll, men hittills har den politiskt känsliga frågan om kommunalt självstyre satt stopp. Våren 2018 fick kommunerna åtminstone tillgång till ett varningssystem via e-post, vilket gör det möjligt för en kommun som hittar en potentiellt farlig substans att varna andra kommuner.

Andra träningssubstanser är inte hälsovådliga men klassade som dopingpreparat, och eftersom de inte alltid står med i innehållsförteckningen kan en idrottsutövare dopa sig utan att vara medveten om det. Det är inte bara elitidrottare som kan testas för doping, kontroller genomförs även på vanliga gym.

– Det händer någon gång varje år att en användare fastnar i en dopingkontroll, säger Jacob Gudiol, fysioterapeut och författare till flera böcker om kost och träning.

Placeboeffekt som ska få en att ta i

Men produkter som innehåller farliga eller dopingklassade ämnen hör trots allt till undantagen. Det finns ingenting som tyder på att varken Viking Power Thor’s Hammer Mjölner eller Armagedon innehåller något som kan vara skadligt. Men hur verksamma är ingredienserna? Svaret kan bero på vad man menar med verksam. Båda innehåller till exempel 5 000 mg av aminosyran beta-alanin.

– De slänger in en hög dos som gör att du får stickningar under huden vilket gör att du känner att du tagit något potent, och då är det lättare att ta i och jobba hårt i gymmet, säger Jacob Gudiol.

Nicklas Neuman, doktor i kostvetenskap vid Uppsala universitet, fick nyligen ett gratisprov med beta-alanin som han testade.

– Man får stickningar i huden som blir en placeboeffekt som ska få en att känna att nu är det träningsdags.

Niklas Neuman säger att han inte är motståndare till att motionärer testar olika kosttillskott, även om de i bästa fall har en marginell effekt.

– Det är samma sak med kosten, man kan äta halvtaskigt och prestera skitbra men om man har en perfekt kost kan man bli en halvsekund snabbare. Därför är de här produkterna ofta meningslösa för vanliga motionärer.

Koffein bredast effekt

När det gäller vad som faktiskt har effekt råder det samstämmighet bland experterna: koffein.

– Det som har bredast effekt är koffein, som inte inte bara har fysiska effekter utan även mentala, säger Tommy Lundberg vid Karolinska institutet.

Förra året presenterade Internationella olympiska kommittén, IOK, en rapport där de lyfte fram fem preparat som kan ha en prestationshöjande effekt för elitidrottare. Förutom koffein och beta-alanin fanns bikarbonat, kreatin och nitrater på listan.

– Det finns en handfull kosttillskott som kan påverka prestationsförmågan och de lyfter fram fem. De säger att de kan ha positiva effekter, men det beror på omständigheterna och vilken typ av aktivitet man vill förbättra, säger Tommy Lundberg.

Hur stor är effekten?

– Överlag mellan två och fem procent, vissa personer svarar bättre och andra inte alls. Det kan vara betydelsefullt för elitidrottare. För motionärer är det andra saker som är viktiga, som kosten och hur man tränar. Man måste sätta kosttillskotten i perspektiv till andra saker.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Olympiska kommittén om kosttillskott

En elitidrottare får i sig tillräckligt för att kunna prestera på topp med hjälp av att äta en allsidig och väl sammansatt kost. Det är det generella rådet från Sveriges olympiska kommitténs nutritionsteam.

Men om man ska ta kosttillskott är det viktigt att det finns vetenskapliga bevis på dess effekt, att den är testad och är svårt att få i sig med vanlig mat. De nämner några exempel på kosttillskott som kan fungera i vissa sammanhang:

Koffein:
Koffein har väldokumenterade prestationshöjande egenskaper, framförallt när det gäller förbättrad uthållighet, koncentration och reaktion.

Bikarbonat:
Vid högintensivt arbete, som en spurt eller sprint, arbetar muskulaturen anaerobt, det vill säga utan syre. Då ansamlas mjölksyra i musklerna och det sker en försurning som begränsar prestationen. Ett sätt att förbättra kroppens egen förmåga att motverka försurning är att tillföra vanligt bikarbonat.

Nitrat:
I kroppen omvandlas nitrat till kväveoxid vilket påverkar blodkärlen på ett sätt som underlättar syretillförseln till musklerna under arbete. Rödbetor, broccoli, ruccola och spenat är exempel på grödor som innehåller mycket nitrat

Beta-alanin:
Beta-alanin är en icke-essentiell aminosyra som i likhet med bikarbonat motverkar försurning, t ex bildning av mjölksyra, i musklerna. Tillskott av beta-alanin har i flera studier uppvisat prestationshöjande egenskaper vid högintensiv träning/tävling.
En bieffekt av beta-alanin är att den kan leda till stickningar i fingrar och tår vilket kan upplevas obehagligt men är ofarligt.

Källa: Sveriges olympiska kommitté

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Nix, pillren trimmar inte kroppen

 lästid ~ 6 min