Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hål i tänderna och tandlossning beror inte bara på hur väl man sköter sin munhygien och hur mycket godis man äter. Även ärftliga egenskaper och faktorer som fetma, utbildning och personlighet kan spela roll, visar den hittills största studien inom området.

– Att tänderna är en del av kroppen blir tydligt i studien. Vi kan bland annat se att det verkar finnas ett direkt orsakssamband mellan riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och karies i tänderna, säger Ingegerd Johansson, senior professor vid Odontologiska institutionen vid Umeå universitet och den som lett studien.

Karies och tandlossning hör till de allra vanligaste sjukdomarna i hela världen med både lidande och stora vårdkostnader som följd. Till skillnad från flera andra folksjukdomar är kunskaperna om hur ärftligheten, våra gener, påverkar risken att utveckla dessa tandsjukdomar fortfarande knappa.

Att två personer som äter samma saker och sköter sin mun likadant ändå kan få olika många hål i tänderna är känt, men man har inte riktigt kunnat förklara varför.

Färre hål med rätt gen

Tidigare forskning har föreslagit ett antal gener som möjliga men ingen av dem har kunnat bekräftas. Det beror delvis på att komplexa sjukdomar, som karies och parodontit, kräver stora underlag för att dra slutsatser.

Forskarna kunde identifiera 47 stycken nya lokus, det vill säga ställen på generna, med koppling till karies. Studien bekräftade dessutom ett sedan tidigare känt immunrelaterat risk-lokus med koppling till aggressiv tandlossning.

Bland de gener som kunde kopplas till karies finns sådana med kända funktioner för bildning av tänder och käkben, för salivens skyddsförmåga och som påverkar vilka bakterier som finns på tandytan. Den gen som hade störst effekt kunde skattas till att ge skillnad på två kariesangripna tandytor. I klartext betyder det att den som har denna variation har två färre hål i tänderna än den som saknar den, allt annat lika.

Studien

Den aktuella studien är en så kallad metaanalys där forskare har kombinerat data från å ena sidan nio stycken internationella kliniska studier med 62 000 deltagare, med å andra sidan uppgifter om självrapporterad tandhälsa från UK Biobank med 461 000 deltagare i Storbritannien. Underlaget har analyserats med scanning av miljontals strategiska punkter i arvsmassan, genomet. Det gör studien till den största i sitt slag.

I studien tittade man även på genetisk koppling till kardio-metabola folkhälsofaktorer som rökning, övervikt, utbildning och personlighet. Det gick även där att se en koppling till tandhälsan. Genom att göra en särskild analys, så kallad Mendelisk randomisering, kunde man se att det inte bara handlar om en samvariation utan att det också finns ett direkt orsakssamband mellan karies och kardio-metabola riskfaktorer.

– Det är värdefullt att bättre kunna kartlägga vilka som särskilt ligger i riskzonen för problem med tänderna. Men alldeles oavsett vilket arv man bär på, gäller för alla att god munhygien och bra kostvanor är det viktigaste man själv kan göra för att minska risken för karies och tandlossning, säger Ingegerd Johansson.

Vetenskaplig artikel:

Genome-wide analysis of dental caries and periodontitis combining clinical and self-reported data, Nature Communication. Dmitry Shungin, Simon Haworth, Kimon Divaris, Cary S. Agler, Yoichiro Kamatani, Myoung Keun Lee, Kelsey Grinde, George Hindy, Viivi Alaraudanjoki, Paula Pesonen, Alexander Teumer, Birte Holtfreter, Saori Sakaue, Jun Hirata, Yau-Hua Yu, Paul M. Ridker, Franco Giulianini, Daniel I. Chasman, Patrik KE. Magnusson, Takeaki Sudo, Yukinori Okada, Uwe Völker, Thomas Kocher, Vuokko Anttonen,Marja-Liisa Laitala, Marju Orho-Melander, Tamar Sofer, John R. Shaffer, Alexandre Vieira, Mary Marazita,Michiaki Kubo, Yasushi Furuichi, Kari E. North, Steve Offenbacher, Erik Ingelsson, Paul W. Franks, Nicholas J. Timpson, Ingegerd Johansson. doi: 10.1038/s41467-019-10630-1.

Kontakt:
Ingegerd Johansson, Senior professor vid Institutionen för odontologi, Umeå universitet, ingegerd.johansson@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera