Tema

Skogs- och havsrester stärker tarmfloran

Avverkningsrester från skogen och cellulosa från sjöpungar kan få våra magar att må bättre. Kemiforskare vid Luleå tekniska universitet utvecklar prebiotika av icke ätbara resurser från skog och hav – en typ av fibrer som hjälper de nyttiga bakterierna i tjocktarmen att trivas och föröka sig.

– Vi vill undersöka om vi av cellulosa från restprodukter av skog och hav kan få fram livsmedelsprodukter med prebiotiska egenskaper till nytta för djur och människor, säger Ulrika Rova, professor i kemiteknik vid Luleå tekniska universitet och projektledare.

Det är via skogsavfall (grenar och toppar) och rester av odlade sjöpungar som forskarna med hjälp av kemiska processer och enzymer ska tillverka nyttiga kostfibrer, celloligosackarider (COS), med prebiotiska egenskaper som verkar hälsofrämjande för mag- och tarmfloran. Prebiotika är fibrer som passerar orörda genom matsmältningssystemet och först i tjocktarmen börjar jäsas av den goda bakteriefloran.

Forskarna vid Luleå tekniska universitet är pionjärer när det gäller att utveckla prebiotika från cellulosa av skogs- och havsrester. De får säckar av skogsrester från Sveaskogs avverkningar, i form av sågspån till labbet. Spånet mals till fint pulver i en kvarn på labbet. Därefter isolerar forskarna cellulosan i forskarteamets egenutvecklade organsolvreaktor.

Rätt blandning av enzymer

Resultatet är en cellulosa som innehåller väldigt lite lignin, vilket är en fördel vid själva tillverkningen av prebiotikan (celloligosackarider). Metoden används också för att få fram cellulosa, fri från proteiner, lipider och askämnen från sjöpungar.

Den största utmaningen för forskarteamet är sedan att tillföra rätt blandning av enzymer (kommersiella och egentillverkade) till cellulosan så att man får en effektiv prebiotisk produkt, bestående av 2-6 glykosenheter, samt att utröna hur den färdiga prebiotikan, om den fungerar väl, skulle kunna skalas upp i livsmedelsproduktion. Forskarnas mål är att deras havs- och skogstillverkade prebiotika ska produceras och kommersialiseras inom livsmedelsindustrin och foderindustrin – till gagn för djur och människa.

– Essum i Umeå, vars Vd Eva Grahn Håkansson, utvecklade Verum hälsofil, ska utvärdera vår prebiotikas hälsofrämjande egenskaper och om den kan användas för mänsklig konsumtion. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska testa om prebiotikan kan användas för att stärka immunförsvaret och tillväxten hos odlad fisk och därmed minska antibiotikakonsumtionen i fiskodlingar, säger Ulrika Rova.

Kontakt:
Ulrika Rova, professor i kemiteknik vid Luleå tekniska universitet, ulrika.rova@ltu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Skogs- och havsrester stärker tarmfloran

 lästid ~ 2 min