Tema

Klimatkompensation döljer skadligt beteende

Människor tenderar att värdera sin miljöpåverkan genom att använda den moraliska kompass de utvecklat för att handskas med sociala situationer – men detta kan göra mer skada än nytta, menar forskare vid Högskolan i Gävle.

Forskarna Patrik Sörqvist och Linda Langeborg vid Högskolan i Gävle har utvecklat en teori som kan förklara varför vi skadar miljön, även när vi försöker behandla den väl. Denna teori bygger på antagandet att vi ser vårt förhållande till miljön som ett socialt utbyte. Detta får oss att tro att vårt miljövänliga beteende kan kompensera för vårt skadliga beteende, men till skillnad från ett socialt felsteg kan vårt ekologiska fotavtryck inte slätas över.

I en artikel, som publicerats i Frontiers in Psychology, visar forskarna hur annonsörer, politiker och ekonomiska system använder psykologin kring klimatkompensation.  Forskarna vill uppmuntra till ett nytt rationellt förhållningssätt.

– Ömsesidighet och balans i sociala relationer har varit grundläggande i vårt sociala samspel och därmed för vår överlevnad. Som ett resultat av detta har vår mänskliga hjärna, genom naturligt urval, specialiserats i att hantera och sträva efter denna balans, säger huvudförfattaren Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

Enligt författarna till artikeln är det en omöjlighet att spåra vilken miljöpåverkan alla våra enskilda handlingar får. Istället tar vi till ”mentala tumregler” för att uppskatta vårt gröna fotavtryck. Problemet med dessa inbyggda, intuitiva bedömningar är att de utvecklades för att hantera sociala interaktioner – där moraliskt rättfärdiga och orättfärdiga beslut tar ut varandra, menar författarna.

– Företag, till och med nationer, hävdar att de kan klimatkompensera för sina utsläpp av växthusgaser genom att plantera träd eller genom att betala till EU:s utsläppshandelssystem. Det bästa för miljön är att vi alla konsumerar mindre, betonar Sörqvist.

All konsumtion orsakar skada på miljön

När de mentala tumreglerna appliceras på klimatförändringarna, leder den sociala ’ge och ta-mentaliteten’ till den felaktiga föreställningen att våra gröna val kan kompensera för våra icke hållbara val. I verkligheten orsakar all konsumtion permanenta skador på miljön. Gröna val är som bäst mindre skadliga och inte något botemedel.

– Du kan inte försonas med miljön. Om du flyger till Karibien blir du en enorm börda för miljön och då hjälper det inte hur många köttfria måndagar du än lägger till, säger Sörqvist.

Tron på klimatkompensation är dock idag allmänt spridd. Studier visar att när så kallade ”miljövänliga” varor läggs till konventionella varor så tror vi att den samlade klimatpåverkan av alla dessa sammantaget är densamma eller att den till och med minskar.

Den här inställningen får oss att leta efter olika typer av ”quick fixes” för att mildra vårt dåliga samvete för miljön.

– Människor kan köpa extra matvaror i butiken för att de är märkta som ekologiska. De kan tro att de rättfärdigar sina långflygningar på semestern genom att cykla till jobbet, eller duscha längre eftersom de har sänkt vattentemperaturen.

Tydlig märkning av resursförbrukning

Skärpt lagstiftning för marknadsföring och ett bindande krav på att alltid ange ett uppskattat värde för varje produkts ekologiska fotavtryck, skulle kunna vara ett bättre sätt att styra människor, företag och nationer bort från beteenden som skadar miljön.

– Begrepp som ’miljövänlig’ eller ’grön’ uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ’goda’ istället för som ’mindre dåliga’ för miljön, säger medförfattaren Linda Langeborg.

– Ett alternativ vore att ge konsumenterna ögonblicklig feedback på hur både miljövänliga produkter och andra produkter de köper ökar miljöpåverkan. Mataffärernas självscanningssystem skulle kunna ge kunderna ett uppskattat värde på det ackumulerade ekologiska fotavtryck som varorna i deras kundvagn genererar, föreslår Langeborg.

Artikel:
Why People Harm the Environment Although They Try to Treat It Well: An Evolutionary-Cognitive Perspective on Climate Compensation, Patrik Sörqvist och Linda Langeborg, Högskolan i Gävle, Frontiers in Psychology

Kontakt:
Patrik Sörqvist, dekan och forskningsledare, Högskolan i Gävle, Patrik.Sorqvist@hig.se
Linda Langeborg, universitetsadjunkt och utbildningsledare i psykologi, Högskolan i Gävle, Linda.Langeborg@hig.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Klimatkompensation döljer skadligt beteende

 lästid ~ 3 min