Tema

Svårt att planera tiden när läraren ska vara mentor också

Idag förväntas gymnasielärarna både undervisa och vara mentorer för eleverna utanför undervisningssammanhangen. En aktuell avhandling vid Göteborgs universitet visar att detta mentorsuppdrag gör lärararbetet oförutsägbart och föränderligt.

I mitten av februari föreslog regeringen en skärpning av skollagen som syftar till att ytterligare stärka mentorsarbetet i gymnasieskolan. I gymnasieutredningen (SOU 2016:77) påtalas dessutom att Sveriges gymnasieverksamheter och lärare är i behov av kompetenshöjande insatser vad gäller just mentorsarbetet.

Avsikten med mentorsarbetet är att förebygga studieavbrott och främja måluppfyllelse. Att vara mentor betyder att läraren, parallellt med att undervisa, följer och stödjer cirka 16 elevers utbildningsgångar, individuella utveckling och studieresultat.

Mentorsarbetet påverkar hela arbetssituationen
– Men många gymnasielärare uppfattar arbetet som svårgenomförbart. Deras lärararbete går inte längre att definiera eller tidsstrukturera på samma sätt som tidigare. Mentorsarbetet påverkar lärarnas hela arbetssituation. Arbetet kan inte fastställas i förväg eftersom det är elevens önskemål och behov som styr arbetets omfång, innehåll och arbetsdelning, säger avhandlingens författare Helena Wallström.

Genom att analysera 24 lärares mentorsarbete i två gymnasieskolor synliggör Helena Wallström vad lärarna brottas med. Mentorsarbetet visar sig inte bara handla om att möta individens önskemål och behov, utan också om att säkerställa skolverksamheternas organisering och ekonomiska fortlevnad. Det gör lärarna genom att på olika sätt övervaka, kontrollera, administrera och säkerställa elevernas utbildningsgångar och studiesituationer.

Motstridigheterna i läraruppdraget genererar en svårhanterlig dubbelbottnad rörlighet i lärarnas mentorshandlingar. Det visar sig vara svårt för lärarna att erbjuda eleverna flexibilitet, individualisering och valfrihet i en grupporienterad verksamhet, som är beroende av att vara både attraktiv och kostnadseffektiv. Varje skolverksamhet måste vara attraktiv på ett sätt så att elever väljer skolan och därefter måste verksamheten arbeta för att behålla dem. Det gäller att få eleverna att trivas, följa den undervisning som erbjuds och stanna kvar, eftersom skolan är beroende av de intäkter som skolpengen från varje elev genererar. Om lärarna inte lyckas med detta är risken stor att eleverna avbryter studierna eller väljer att byta skola.

Tar stor del av arbetstiden i anspråk
– Om flera mentorselever presterar bristfälliga resultat, är frånvarande från skolan eller efterfrågar och/eller är i behov av särskilt stöd gör mentorsarbetet stort anspråk på den aktuelle lärarens arbetstid. Då får läraren helt enkelt svårt att disponera och planera sin arbetstid, säger Helena Wallström.

Hennes avhandling visar också att övervägande delar av det stöd som gymnasieeleverna enligt skollagen har rätt till genomförs i mentorsarbetet, det vill säga utanför den normala klassrumsundervisningen.

– Lärarna upprätthåller på det sättet den erbjudna undervisningen med hjälp av mentorsarbetet. De förändrar alltså inte undervisningen utan stödjer istället eleverna utanför undervisningssammanhangen, säger Helena Wallström.

Lärarna försöker på olika sätt säkerställa att de elever som slås ut i undervisningens differentieringsprocesser stannar kvar i skolverksamheten och fortsätter att följa erbjuden undervisning. Det resulterar samtidigt i motsägelser mellan lärarnas undervisningsarbete och mentorsarbete.

Avhandlingen:
Gymnasielärares mentorshandlingar. En verksamhetsteoretisk studie om lärararbete i förändring vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Kontakt:
Helena Wallström, helena.wallstrom@gu.se, 070-691 14 43

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Svårt att planera tiden när läraren ska vara mentor också

 lästid ~ 2 min