IBS-tarm skiljer sig från frisk

IBS, en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, är en störning i tarmens funktion. Det kallas också ”känslig tarm”. Tillståndet innebär återkommande smärta i buken och ger ofta förstoppning och diarré. IBS drabbar runt var tionde svensk och är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor.

– IBS-drabbade har setts som en diffus grupp. Vår studie visar att patienter med IBS faktiskt skiljer sig från friska när det gäller hur tarmen reagerar på bakterier, säger Åsa Keita, forskare vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin (IKE), som har lett studien tillsammans med Susanna Walter, specialistläkare i mag-tarmsjukdomar på Universitetssjukhuset Linköping och forskare vid IKE.

Samspel med hjärnan
Man vet ännu inte varför problemen uppstår, men allt mer forskning tyder på att förändringar i samspelet mellan hjärnan och tarmens bakterieflora spelar en roll i utvecklingen av IBS. I tjocktarmen finns ett skikt av slem som utgör det första skyddet mot bakterierna i tarmen. Under slemmet finns ett lager tarmceller, enterocyter, och under dem finns vävnad som innehåller immunceller. Det är det här lagret med tarmceller som forskarna bakom den aktuella studien har studerat, med fokus på hur genomsläppligt det är för bakterier.

Forskarna undersökte små vävnadsprover från tjocktarmen från 37 kvinnor med IBS och jämförde dem med prover från kvinnor utan tarmproblem. De studerade slemhinnan i en så kallad Ussingkammare, där forskarna kunde mäta transporten av ämnen och bakterier genom den levande vävnaden.

Eftersom den sjukdomsalstrande bakterien Salmonella typhimurium är en känd riskfaktor vid IBS undersökte forskarna hur Salmonellabakterien interagerade med tarmslemhinnan. De studerade också en E. coli-stam (Escherichia Coli HS), som normalt finns i tarmen. För båda bakteriestammarna var passagen över slemhinnan ungefär dubbelt så hög i vävnadsprover från patienter.

Mer känslig
– I vår studie såg vi att patienter med IBS har ökad genomsläpplighet för bakterier i vårt modellsystem. Fyndet går inte att översätta rakt av till verkligheten och behöver utforskas vidare, men vi ser att något gör att ett lager i tarmslemhinnan är mer känsligt för bakterier hos patienterna än hos friska kontroller, säger Åsa Keita.

Forskarna undersökte också mastceller, en typ av immunceller som är en viktig del av det medfödda immunförsvarets skydd mot mikroorganismer. De fann att mastceller verkar spela en betydande roll i regleringen av bakteriell passage i tarmslemhinnan hos både friska och IBS-drabbade, men att den mekanismen tycks vara mer aktiv vid IBS.

Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Universitat Autònoma de Barcelona i Spanien och David Geffen School of Medicine at UCLA i USA. Forskningen har finansierats av bland annat Stiftelsen Hälsofonden och Forskningscentrum för diarrésjukdomar (Region Östergötland, Linköpings universitet), AFA Försäkring och Bengt Ihres forskningsfond. Den har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology

Artikel
Vasoactive Intestinal Polypeptide and Mast Cells Regulate Increased Passage of Colonic Bacteria in Patients With Irritable Bowel Syndrome, Olga Bednarska, Susanna A. Walter, Maite Casado-Bedmar, Magnus Ström, Eloísa Salvo-Romero, Maria Vicario, Emeran A. Mayer, Åsa V. Keita, publicerad online 13 juli 2017, doi: 10.1053/j.gastro.2017.06.051

Kontakt
Åsa Keita, förste forskningsingenjör, epost: asa.keita@liu.se, tel 010-103 89 19