Tema

Automatisering kräver en människa i sista linjens försvar

Automatisering bidrar till en säkrare och effektivare trafik, men för också med sig nya risker. När automatiken inte fungerar måste människor träda in och ta över kommandot. Men det betyder också att operatören, flygledaren eller lotsen måste ha djupa kunskaper om hur automatiken fungerar, vilka data som ligger som underlag och hur resultatet visas upp.

Människan kommer inom överskådlig framtid att stå för sista linjens försvar i de automatiserade systemen. Jonas Lundberg, biträdande professor vid Avdelningen för medie- och informationsteknik,vid Linköpings universitet, leder ett fyraårigt forskningsprojekt som ska bidra till bättre och effektivare utbildningar för lotsar och flygledare.

I det fyraåriga forskningsprojektet Reskill ska nu forskare vid Avdelningen för Medie- och informationsteknik, Campus Norrköping, tillsammans med Luftfartsverket och Sjöfartsverket, ta fram ett koncept som stärker utbildningarna av i första hand flygledare och lotsar. Industrin deltar genom Saab Digital traffic solutions. En doktorand finns även på Chalmers i Göteborg.

Samma flygledare ansvarar för flera flygplatser
Redan i dag kan en flygledare ansvara för flera flygplatser och leda trafiken på distans via skärmar och automatiska system, något som exempelvis sker i Sundsvall och Örnsköldsvik.

– Det är viktigt att vi kan utbilda och vidareutbilda för automation. Vi behöver effektiva utbildningar där vi även på ett objektivt sätt kan försäkra oss om att individen kommer att klara sina uppgifter. Människan, i vårt fall flygledaren, har en viktig roll i våra säkerhetskritiska system, säger Billy Josefsson, ansvarig för område Automation and Human Performance vid Luftfartsverket.

En lots behöver i sin tur kunna leda många olika typer av fartyg i känsliga farvatten, vart och ett med sitt egen automatiserade system.

– Det är viktigt att våra lotsar håller sig uppdaterade och att vi följer med i den tekniska utvecklingen som går mot allt mer automatiserade system, säger Lennart Forsström, chef för affärsområde lotsning vid Sjöfartsverket.

Ögonavläsning och beteendestudier
I projektet ska forskarna till en början studera hur flygledaren respektive lotsen arbetar i dag. Var ligger deras uppmärksamhet och hur reagerar han eller hon på olika signaler från de automatiska systemen? Testerna ska göras i verkliga situationer eller på de simulatorer som används för träning på exempelvis Sturup och i Göteborgs hamn. Avancerade simulatorer ska också installeras vid LiU:s campus Norrköping, en för flygledning och en bryggsimulator för träning av lotsar.

Forskarna ska använda flera olika metoder, från ögonavläsning och mätning av stressnivåer till rena beteendestudier. Resultatet av hur operatörerna får fram en korrekt lägesbild med hjälp av det datorstöd som finns i dag visualiseras också och integreras i simulatormiljön. Visualiseringen fungerar även som stöd för instruktörer.

Som ett sista steg ska projektet också utvärdera i vilken grad visualiseringarna underlättar för operatörerna att verkligen förstå vad som händer så att de kan agera utifrån det.

– Forskningsmässigt handlar projektet om en kombination av flera discipliner, som beteendeforskning, visualisering, interaktionsdesign och datamining – att ta fram det viktiga ur stora mängder data, konstaterar Jonas Lundberg.

Reskill finansieras genom Trafikverkets offentliga medel för forskning och innovation, genom Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Kontakt: Jonas Lundberg, jonas.lundberg@liu.se, 011 36 34 52

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Automatisering kräver en människa i sista linjens försvar

 lästid ~ 2 min