Tema

Kontantlöst samhälle ett gissel för äldre och tiggare

Tack vare elektroniska betalningar kan Sverige komma att bli världens första kontantfria samhälle. Detta har fått PRO att agera då de menar att äldre människor behöver mer tid för att ställa om från kontanter till koder. För de som tigger ser framtiden ännu mörkare ut.

Enligt en rapport författad av forskaren Niklas Arvidsson, universitetslektor i industriell dynamik vid KTH, dröjer det inte många decennium innan Sverige i princip kan kallas helt kontantfritt. Men redan nu tar många butiker enbart emot kort och många banker har helt slutat att hantera kontanter.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, PRO, att reagera starkt. I somras överlämnade de 139 064 namnunderskrifter till finansmarknadsministern där de kräver att få fortsätta använda kontanter även i framtiden.

– Vi välkomnar ny teknik, men alla måste ha möjlighet och kunskap att använda den. Det viktigaste är att man själv ska kunna bestämma om man vill använda den, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO.

Hon berättar att hon nyligen fick ett brev från en 90-årig kvinna som skrev att hon tyckte att det kändes obehagligt att betala med kod eftersom hon inte visste vem som stod bakom henne. Hon var även rädd att inte komma ihåg sin kod och för att göra fel.

– Många känner även ett stort obehag inför att ta ut pengar. Alla vet vad du har för ärende vid en bankomat och folk med dåliga avsikter kan lätt se var du stoppar ner pengarna.

En annan nackdel är att det i dag behövs antingen ett kort eller en smartphone för att besöka allt från offentliga toaletter till att köpa en bussbiljett, något som Christina Tallberg menar känns stressande för de som är äldre de kanske inte har de mest moderna telefonerna och har svårt att memorera koder.

Önskar långsam övergång
Trots protestlistorna är PRO inte kritiska till den tekniska utvecklingen. Tvärtom, menar Christina Tallberg, så finns det mycket som är bra. Hon tackar tekniken för mycket av den välfärd vi har i dag.

– Välfärdstekonologi diskuteras flitigt just nu, till exempel kameror i hemmet. För den som inte vill bli störd av personal flera gånger under natten kan en kamera ge trygghet. Men det får aldrig vara påtvingat och det ska ses som ett komplement.

En annan fördel som hon nämner är miljön. PRO:s kongress 2015 genomfördes exempelvis helt digitalt utan ett endaste papper. Istället hade deltagarna tillgång till surfplattor och teknisk support som kunde hjälpa till om någon kände sig osäker.

– Vi hade många utbildningar innan och de som var med gick ut raka i ryggen med stärkt självförtroende.

Tiggare drabbas hårt
Det är inte bara äldre och teknikoerfarna som förväntas få det svårt i en kontantlös framtid. Även tiggare och hemlösa kan komma att drabbas hårt av bristen på slantar.

– Vissa grupper kan komma att drabbas relativt hårt om kontanterna försvinner. Tyvärr gäller det inte minst grupper som inte alltid har det så lätt, till exempel ideella föreningar, de som bor i glesbygd och immigranter. Dessa grupper har sina berättigade platser i samhället och därmed blir det i mångt och mycket en politisk fråga i vilken mån kontanterna ska avskaffas, säger Peter Öhman, professor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet Sundsvall.

En grupp som i högsta grad ingår bland de utsatta grupperna är tiggarna, ibland kallade EU-migranter. Eftersom de flesta saknar en fast adress i Sverige kan de inte skaffa ett bankkonto, vilket gör att möjligheten att ta emot kort- och mobilbetalningar via Swish försvinner. Och även om de mot förmodan skulle utrustas med en mobil rimmar det illa med hur vi föreställer oss en tiggare, något som kan få konsekvenser.

– Det är givetvis en empirisk frågeställning. Men hypotes är att den inte skulle gynna dom. Smartphones är fortfarande delvis en statussymbol och det skulle sticka ut om dom hade det. I allmänhet uppfattas personer bättre om de matchar sin grupps stereotyp. Så tiggare ger förmodligen ett bättre intryck av att vara fattig och luggsliten. Och en trasig kaffekopp med en slänt i ses mer matchande än ett elektronisk betalsystem, säger Sverker Sikström, professor i kognitiv psykologi vid Lunds universitet.

Kort ökade försäljningen
Peter Öhman tror att utvecklingen mot mindre kontanter med all säkerhet kommer att leda till förändrade beteenden.

– Det skulle naturligtvis bli en förändring om kontanterna försvinner, men samtidigt kan frivilligorganisationer och andra komma att arbeta på andra sätt för att hjälpa utsatta människor.

Ett sådant exempel är gatutidningen Situation Stockholm  som för några år sedan skapade världsrubriker när deras hemlösa försäljare blev de första i världen att kunna betalt med kort. Tack vare ett samarbete med Telia och iZettle kunde säljarna utrustas med mobiler och kortläsare trots att flera av dem inte har någon permanent bostadsadress. I dag kan man även betala med Swish.

Några siffror på hur många fler tidningar som sålts sedan kort och Swish infördes vill Situation Stockholms VD Pia Stolt inte ge eftersom de blir missvisande då tidningen tappat i upplaga, men hon menar att det oavsett har underlättat för kunderna.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av Forskning.se

Forskningsrapporten: Det kontantlösa samhället – en rapport från ett forskningsprojekt

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kontantlöst samhälle ett gissel för äldre och tiggare

 lästid ~ 4 min