Tema

Sommarledighet har inte alltid varit självklart

Rätten till fyra veckor sammanhängande semester under sommaren är något som vi svenskar har vant oss vid och tar för givet, men vår semestertradition har vuxit fram de senaste hundra åren. 1917 lades den första motionen fram i riksdagen, vilket senare resulterade i den så kallade industrisemestern som skulle ge arbetare tid att vila upp sig.

Familj ligger i hängmatta.

En månads ledighet med familjen har inte alltid varit en självklarhet.

De första som tog upp frågan om semester i riksdagen var kommunisterna, men de var inte de enda som förde diskussionen framåt. Många menade att det tunga arbetet i fabrikerna krävde att arbetarna fick tid för återhämtning för att inte slita ut sig.

– Egentligen hade många redan semester under sommaren på ett eller annat sätt. Men 1938 kom en lag för att i synnerhet arbetare och lägre tjänstemän skulle kunna få två veckors betald ledighet, berättar Jenny Björkman doktor i historia vid Södertörns Högskola.

Rätten till semester fick genomslag i hela Sverige.

– Under denna så kallade ”industrisemester” tog alla arbetare ledigt samtidigt i juli och Sverige stod still, berättar hon.

Facket krävde kortare dagar
Vid förra sekelskiftet var däremot inte semester någon prioriterad fråga, varken av facken eller av arbetarna själva. Det var kortare arbetsdagar som stod på agendan, men det förändrades så småningom av flera anledningar.

– Det var billigare att införa en semesterlag än att korta ned arbetsdagen, säger Jenny Björkman.

1919 infördes dessutom åtta timmars arbetsdag efter krav från Socialdemokraterna och därefter var det inte längre lika aktuellt med kortare dagar och semester fick en mer betydande roll i debatten.

Fyra veckors semester — en välfärdsreform
Idag ger lagen heltidsanställda rätt till 25 semesterdagar och rätt att ta ut fyra veckors sammanhängande semester i juni, juli och augusti. Semester innebär alltså att den anställde enligt lag inte har något arbetsrelaterat ansvar. Under semestern behöver man därför inte vara anträffbar eller tillgänglig på något sätt och har rätt att resa vart som helst.

– När semester tog en större del av debatten försvann kraven på kortare arbetsdagar. Under 1900-talet utökades semestern som en del av välfärdsreformer till hur det ser ut idag, berättar Lena Eskilsson, universitetslektor inom idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.

Staten berättade hur man bör spendera tiden
Många idag ställer sig kanske frågan om hur man ska spendera sin semester. Det gjorde folk även under första halvan av 1900-talet, men då hade även Staten hade ett intresse av att folk inte slösade bort semestern på ”skräpkultur”.

Barn klättrar i berg till vänster, ungdomar dansar och dricker till höger.

En väl spenderad semester och en dåligt spenderad semester?

– När ledighet var något nytt fanns det farhågor om att arbetare inte skulle spendera sin semester på något hälsosamt, utan istället festa, supa och slåss. Därför började folkbildare tala om att man skulle använda tiden på ett bra sätt; som att göra något lärorikt eller se andra delar av Sverige. 1939 sammanställde Svenska Turistföreningen guiden Tolv Dagars Semester som gavs ut av Kooperativa förbundets bokförlag, berättar Lena Eskilsson.

Det var en handbok för reselivet som började ta form i Sverige under första halvan av 1900-talet.

– Från slutet av 1800-talet handlade friluftsliv om att man skulle ta sig till fjällen. Men detta var reserverat för de som hade mer pengar och tid. Så när turistföreningen bildades, 1885, ville den främst främja fjällturismen. Men från en bit in på 1900-talet handlade det istället om hur man skulle kunna idka friluftsliv i hela Sverige, berättar hon.

Vandrarhem som folk kunde vandra och cykla emellan började byggas ut i landet, och från den exklusiva fjällturismen kom något som skulle gälla för hela Sverige och därmed även för vanligt folk som inte hade så mycket pengar. Det passade även in i det svenska folkhemmet som var ett mycket viktigt begrepp under mitten av 1900-talet.

Annorlunda semester idag
Semester har emellertid fått en annan innebörd idag, än när semesterlagarna började komma.

– De senaste 25-30 åren har friluftsliv kommersialiserats; nu ska man ha mer avancerade prylar om man är i vildmarken. Det är knappt att man kan ta promenader utan att skaffa speciella skor, berättar Lena Eskilsson.

Vi reser även mer utanför Sverige idag. Dessutom tar inte människor heller semester bara under sommaren längre utan fördelar den mer utspritt under året, menar Jenny Björkman.

– Många företag stänger inte ned under sommaren som förr och vi som arbetar är inte längre onåbara när vi inte är hemma. När man åkte ut till landet eller skärgården tidigare var man ofta onåbar, men nuförtiden har alla med sig mobilen överallt och tar även ofta emot jobbsamtal och mejl under semestern, berättar hon.

För många yrken som fabriksjobb, vård och liknande är det annorlunda, men för kontorsarbeten och inom akademiska yrken håller gränserna mellan jobb och fritid på att luckras upp. Semester förknippas inte heller bara som vila av många utan även av stress och mycket planering.

Text: Samuel Greén
Foto: ThinkStock

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Sommarledighet har inte alltid varit självklart

 lästid ~ 4 min