Åldersrekord hos fåglar
Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet har uppdaterat listan med åldersrekord hos Europas fåglar. Efter drygt hundra år med ringmärkning vet forskarna nu att fåglar kan bli över 50 år gamla. Men de flesta fåglarna dör mycket tidigare än så.
Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet har uppdaterat listan med åldersrekord hos Europas fåglar. Efter drygt hundra år med ringmärkning vet forskarna nu att fåglar kan bli över 50 år gamla. Men de flesta fåglarna dör mycket tidigare än så.
Den äldsta kända vilda fågel som ringmärkts i Europa är en mindre lira som minst 51 år gammal kontrollerades på ön Bardsey i Wales.
– Förr trodde man inte att fåglar kunde bli så gamla, men efter drygt 100 år med ringmärkning så vet vi att fåglar av minst åtta europeiska fågelarter har blivit över 40 år gamla, säger Thord Fransson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige är en sillgrissla som observerades på Stora Karlsö nästan 43 år gammal. Ringnumret lästes av med tubkikare när sillgrisslan satt på en häckningshylla i maj 2008 och det visade sig att den märktes som unge på samma plats den 7 juli 1965.
Småfåglar blir bara i undantagsfall äldre än tio år. Trots detta har den äldsta kända talgoxen i Europa uppnått en ålder på drygt 15 år och den äldsta koltrasten knappt 22 år. Åldersrekordet för lövsångare, vår vanligaste fågel, är åtta år och gäller en fågel märkt i Sverige.
Dödligheten hos småfåglar är hög och i genomsnitt brukar man säga att en av fyra ungar överlever första levnadsåret. Har de väl överlevt ett år är chansen 50 % att de ska klara sig ytterligare ett år.
All ringmärkning av vilda fåglar i Sverige administreras av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Verksamheten är starkt beroende av ideella krafter runt om i landet och varje år ringmärks ungefär 300 000 fåglar. Museets ringmärkningscentral mottar, registrerar och besvarar årligen ungefär 4000 återfynd av ringmärkta fåglar påträffade i Sverige och utlandet. Ringmärkningen ger fortlöpande viktiga kunskaper om flyttningsmönster, förekomst, överlevnad och vad fåglar råkar ut för. Förhållanden som kan komma att förändras högst avsevärt, t ex som ett resultat av ett ändrat klimat.
Den europeiska ålderslistan:
http://www.euring.org/data_and_codes/longevity.htm [Ref 1]
För ytterligare information kontakta:
Thord Fransson
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
thord.fransson@nrm.se
070 679 5917
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Pressbilder finns att hämta på http://www.nrm.se/press [Ref 2]
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, Sveriges enda IMAX-biograf, största digitala 3D-biograf och ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!
