Plankan är sig inte längre lik. Orsakerna bakom krokigt virke
Krokigt virke är en av de främsta anledningarna till ett minskat användande av trä vid nybyggnation i Sverige. Marie Johansson vid Chalmers har närmare undersökt vilka egenskaper det är hos virket som gör att formen förändras.
Idag går en stor andel virke till spillo helt i onödan, eftersom det helt enkelt inte håller formen när det väl kommer ut till byggena. Plankan som var rak på brädgården är sig inte längre lik, och hamnar i värsta fall i sopcontainern. Trä blir ett oberäkneligt byggmaterial för byggarna. Men med ökad kunskap om varför virke blir krokigt, blir det också möjligt att sortera ut det virke man vet kommer att slå sig i ett tidigare skede. På detta sätt kan sågverken leverera ett virke som bättre motsvarar de krav på rakhet och formstabilitet som ställs på byggnadsvirke för en modern produktionsprocess.
Allt virke blir mer eller mindre krokigt när det torkar. Om man tittar närmare på formförändringarna finns några olika formfelstyper virke kan få. För byggändamål är de besvärligaste formerna vridning, också kallat skevhet, samt böjning på hög- eller lågkant, så kallad kantkrok respektive flatböj. Orsakerna till formfelen är olika för de skilda slutformerna.
Skevhet orsakas huvudsakligen av att fibrerna i trävirket inte löper parallellt med det utsågade virkestycket och krökningen på årsringarna. I träd växer fibrerna i en spiral runt trädet. När virket sedan krymper tvärs fibrerna kommer virket att vrida sig på grund av denna spiralväxt. Ju större denna fibervinkel är och ju större krökningen är på årsringarna i plankan desto större kommer skevheten att bli. Kantkrok och flatböj orsakas av att virket krymper olika mycket på längden i olika delar av virket vilket medför att det böjer sig.
Avhandlingen har i stor utsträckning varit ett experimentellt arbete.Marie Johansson har sammanställt och systematiserat de olika formfelen som bildas under skilda fuktbetingelser hos ett stort antal prover av granträ. Baserade på de experimentella data har modeller utvecklats för att förklara uppkomsten av de olika formfelen.
Arbetet har bland annat visat att man bör välja ett virke med så rakt växande fibrer som möjligt, vid framsortering av virke som inte skall bli skevt. Dessutom hjälper det att undvika virke sågat nära märgen, centrum, på trädet, på grund av den stora årsringskrökningen. Sortering av virke som inte kommer att böjas är svårare. Här kan bildanalys av virkesytorna vara en möjlighet för att bedöma benägenheten till längskrympningen i trämaterialet.
Avhandlingen “Moisture-induced distortion in Norway spruce timber – experiments and models” försvarades vid en offentlig disputation den 24 april vid Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marie Johansson, Institutionen för konstruktionsteknik,
tel 031-772 20 28, e-post: marie.johansson@ste.chalmers.se
