Forskning om utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Så har synen på skolfrånvaro skiftat genom åren
Skoltrötta elever och frånvaro på lektioner är inget nytt fenomen – men förklaringarna har skiftat över tid. Det visar en ny studie som har undersökt hur diskussioner om skolfrånvaro i Sverige utvecklats under flera decennier.
-
Kurslitteratur på engelska utmanar studenter
Hur mycket engelskspråkig litteratur förväntas svenska studenter egentligen läsa – och hur mycket läser de och förstår? Två nya studier från Chalmers visar stor variation i hur engelska texter används inom högre utbildning och tydliga...
-
Metod för bättre studiero testas i klassrummen
En internationellt etablerad metod för att förebygga beteendeproblem i skolan gav lovande resultat när den för första gången testats i svenska lågstadieklasser. Metoden, som bygger på tydliga regler och positiv återkoppling, syftar till lugnare skolmiljö och färre konflikter.
-
AI förändrar hur gymnasieelever söker kunskap
När Google möter ChatGPT måste gymnasielärare anpassa sin undervisning för att möta elevernas nya utmaningar. En avhandling visar att tekniken inte bara förändrar hur elever lär sig, utan också kräver ett nytt digitalt tänkande i klassrummet.
-
Skollunchen blir viktigare när klyftorna ökar
Barnfattigdomen ökar i Sverige och allt fler elever kommer hungriga till skolan. En ny studie visar att elever äter mer av skollunchen än tidigare, samtidigt som behovet av frukost före skoldagens start växer.
-
Så kan mattelärare bli bättre på att undervisa tillsammans
Det räcker inte att avsätta tid i schemat för att kollegialt lärande ska fungera och höja kvaliteten i undervisningen – och på sikt elevernas matematikkunskaper. – Vi måste våga förändra gamla normer, säger Frida Harvey, forskare i matematik vid Örebro universitet.
-
Ungas psykiska hälsa inte bara individuell – skolsystemet påverkar
Allt fler unga mår psykiskt dåligt och utvecklingen är särskilt tydlig bland flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men en ny studie pekar i stället på skolan själv. Betyg, prestationskrav och utbildningspolitiska reformer har gjort skolan till en central arena för stress, oro...
-
Studenter föredrar svenska framför engelska i högre utbildning
Studenter på en högre utbildning föredrar svenska framför engelska – och det svenska fackspråket värderas högt, visar en studie. Samtidigt tar engelskan en allt större plats i utbildningar, även i svenskspråkiga kurser. – För de flesta är det enklare att hantera komplexa akademiska...
-
Klyfta i skolresultat mellan stad och landsbygd
Utbildningsklyftan mellan stad och landsbygd har vuxit sig allt större under de senaste decennierna och elever i glesbygd uppvisar i genomsnitt sämre skolresultat än sina jämnåriga i städerna. Vad som driver denna utveckling är fortfarande oklart, men nu undersöker forskare för första...
-
Unga idrottare pressas av träningsappar
Många elever på idrottsgymnasier använder tekniska hjälpmedel för att följa sin utveckling. Men den ökande datamängden kan också skapa stress och osäkerhet.
-
Elever protesterar mot undervisning i hållbarhet med humor
Tända alla lampor under Earth hour? De elever som protesterar mot undervisning om hållbarhet och klimatfrågor gör det ofta med humor, ironi och distans. Det visar en avhandling i pedagogik från Örebro universitet.
-
Brister i arbetsmiljön får rektorer att lämna sina roller
Varför lämnar så många rektorer sina jobb? Press och svårigheter att prioritera och orientera sig i arbetet är två avgörande faktorer, enligt en studie.
-
Fler lärare gav inte bättre resultat på nationella proven
Kunskapsbidraget har gett fler lärare i skolor där många elever har en svag socioekonomisk bakgrund. Det har däremot inte förbättrat elevernas resultat på de nationella proven, visar en rapport.
-
Barns kroppsuppfattning påverkar första idrottsbetyget
Flickor som är missnöjda med sina kroppar får lägre betyg i idrott och hälsa i årskurs sex, medan elever som har stark tilltro till sin fysiska förmåga presterar bättre. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
Engagerade lärare viktiga för elevernas trygghet
Lärare som ser men inte ingriper tappar snabbt elevernas förtroende. Det visar en studie bland grundskoleelever. Trygghet, rättvisa och tydliga konsekvenser lyfts fram som avgörande för en fungerande skolmiljö.
-
Tidigare betyg ökar risken för psykisk ohälsa bland flickor
Att få betyg tidigare i skolan kan ha negativa konsekvenser för barns psykiska hälsa, visar en studie från Lunds universitet. Det är framför allt för flickor som risken att drabbas av depression och ångestsyndrom ökar.