Tema

Öppna kyrkporten och släpp ut skadliga partiklar

Att vädra är gammal kunskap som fallit lite i glömska. Nu är det vetenskapligt bevisat att metoden är effektiv. Öppna kyrkporten i en timme och 50 procent av luften med skadliga partiklar vädras ut, enligt en studie vid Högskolan i Gävle.

I en kyrka med många människor och tända ljus, bildas partiklar och koldioxid som måste ut och då räcker det inte med självdraget, utan man måste vädra ordentligt.

– Öppna ett fönster och/eller kyrkportarna. Om man har en port öppen under en timme så vädras 50 procent av luften, det vill säga 50 procent fräsch luft kommer in och de skadliga partiklarna vädras ut, säger Abolfazl Hayati.

Vädring och självdrag
Han forskar om naturlig ventilation, särskilt i kulturhistoriska byggnader som kyrkor, där man inte får installera mekanisk ventilation. Med naturlig ventilation menas både vädring och självdrag.

– Här är den enda möjligheten självdraget, som man får komplettera med vädring.

Vid naturlig ventilation handlar det om vinden och termiken. Att det finns en vind eller en temperaturskillnad mellan inne och ute, som driver luften in i byggnaden.

– Så vinden är viktig, det måste finnas en vind, eller vara en temperaturskillnad.

Vädring på två sätt
Vädring kan ske på två olika sätt. Finns endast en öppning på ena sidan, kallas det ensidig vädring. När man två öppningar, kan man använda korsdrag, och då blir vädringen mycket intensivare och effektivare.

Forskarna har funnit att ensidigt flöde är 10 gånger mer effektivt än rent självdrag och korsdrag 15 gånger mer än ensidigt.

– Om det finns mycket människor, och man vill ventilera ut partiklarna eller justera koldioxidnivån, då behöver man ganska kort med intensiv vädring och då är det bättre med korsdrag.

Konstskatterna
Under vintern är luften torrare, men under sommaren kommer fuktig luft in vid vädring.

– Då finns risk att det skapas kondens på de kalla ytorna inne i en kyrka och eftersom där finns målningar och möbler så kan de skadas. På vintern är det däremot torrare luft därute och då är risken för fuktskador mindre.

– Så på vintern kan man använda korsdrag och vädring mera och på sommaren ska man vara mer försiktig.

Skolor och idrottshallar
Om man vill justera temperaturen till exempel i en skola under en rast, eller idrottshallar, ljusgårdar och industrihallar, så måste man öppna lite längre.

– Värmen sparas både i luften och i väggar, golv och tak och därför tar det lite längre för att balansera temperaturen. Men om man bara tänker på luftkvaliteten, så räcker dem med lite kortare tid.

En procents energiförlust
Många tror att det kommer att kosta mycket energimässigt med vädring. Men att de kan visa att det endast blir en procents energiförlust, om man ensidigt vädrar en kyrka, en timme varje vecka, under hela året.

– Inte så mycket och man har stora vinster. Man får fräschare luft, får ut partiklar från brända ljus och det är ett sätt att bevara konsten. Så man vinner en hel del, säger Abolfazl Hayati.

Forskarna har utifrån fältmätningar med spårgasmätningar och IR-fotografering, datorsimuleringar samt vindtunnelförsök, utvecklat praktiska diagram, som är lätta att använda.

– Med hjälp av dem kan man enkelt beräkna när man behöver öppna och vädra. Hur mycket energi som behövs och hur mycket luftkvaliteten kan förbättras.

Inte bara kyrkor
Resultaten gäller inte endast kyrkobyggnader, utan också det äldre vanliga beståndet av bostäder byggda för självdrag.

– Egentligen är detta den första studien i världen, när det gäller att utveckla scheman, för termikens och vindens betydelse för att ventilera stora byggnader.

– Jag har själv varit i en församling i Hamrånge kyrka, där vi presenterat resultaten. Präster och andra i kyrkorna blev jätteglada, att få ett verktyg där man kan se vilka möjligheter man har att ventilera.

Avhandling: Abolfazl Hayati försvarar sin avhandling ”Natural Ventilation and Air Infiltration in Large Single Zone Buildings: Measurements and Modelling with Reference to Historical Churches.” fredag den 29 september kl 10.00 i sal 12:108 (Lilla Jadwigasalen) vid Högskolan i Gävle.

Kontakt: Abolfazl Hayati, doktorand i Inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle. Tel: 070-191 38 49. E-post: abolfazl.hayati@hig.se

Projektet är en del av Spara och Bevara – Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Läs också

Spelen som är mest beroendeframkallande
19 oktober, 2017 | Göteborgs universitet
Ultrastarka gammastrålar kan ta oss bortom ljusets gränser
19 oktober, 2017 | Chalmers University of Technology
Deprimerade pappor får ingen hjälp
18 oktober, 2017 | Lunds universitet
Urtida växthuseffekt gav oss brandskyddade träd
18 oktober, 2017 | Naturhistoriska riksmuseet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Öppna kyrkporten och släpp ut skadliga partiklar

 lästid ~ 3 min