Tema

Unga allt sämre på svåra ord

Vet du vad tjänlig, varsko och pådrag betyder? En forskningsstudie från Lunds universitet och Uppsala universitet visar att den här typen av ord har blivit svårare att förstå för unga. De ord som visar en minskning i ordförståelse är framförallt sådana som förekommer i dagspress och i det offentliga samtalet. Ytterst innebär förändringen ett demokratiskt problem, menar forskarna.

I studien undersöks cirka 900 000 svar från ordförståelsedelen på högskoleprovet mellan åren 2000 och 2011. Under 2005 började klyftorna att öka, och det är framför allt de ungas resultat som försämras. Det fanns dock bara små skillnader mellan kvinnor och män.

– Det är ord med inhemskt eller germanskt ursprung som minskat mest i förståelse, medan ord med latinsk eller engelskt ursprung i stort sett ligger kvar på samma nivå, berättar Anna W Gustafsson som tillsammans med kollegan David Håkansson ligger bakom studien ”Ord på prov: en studie av ordförståelse i högskoleprovet” som i dagarna har släppts som bok.

Förklaringen till den nedåtgående trenden är komplex. Bland annat sammanfaller den med digitaliseringen och globaliseringen i samhället.

Läser färre dagstidningar
– Under den undersökta perioden slutar folk att läsa dagstidningar i den utsträckning man tidigare gjort och de yngsta provdeltagarna tillhör den första generationen som vuxit upp med internet, säger Anna W Gustafsson.

Forskarna har fokuserat studien på sådana ord i provet som förekommer i press och i det offentliga samtalet, till exempel ord som varsko, burdus, tjänlig och pådrag.

– Risken med minskad ordförståelse är att tröskeln blir för hög för att delta i det medborgerliga samtalet, alltså ett demokratiskt problem.

Fakta om högskoleprovet:
– har funnits sedan 1977
– fick ökad betydelse och fler provdeltagare när antagningen till högskolan ändrades 1991
– är i första hand ett urvalsinstrument till högskolan.

Eftersom ordförståelsedelen på högskoleprovet utformas för att hålla samma svårighetsgrad från år till år, så tycks försämringen inte bero på att högskoleprovet blivit svårare över tid.

Jobba aktivt i skolan
Forskarna hoppas att resultaten skall få spridning inom skolvärlden så att lärarna kan jobba aktivt med problemet.

– Som så mycket annat som man vill bli bra på finns det inga genvägar till att öka ordförståelsen. Genom att läsa mycket, det vill säga gång på gång utsättas för orden, blir man successivt bättre. Eleverna behöver också lära sig använda ordböcker eller ordboksappar, och kanske även träna på vissa svenska ord på samma sätt som de tränar sig på glosor på andra språk, säger Anna W Gustafsson.

– Ofta tränas barnen i ämnestypiska begrepp, men många av de ord som är svåra är skriftspråkliga ord som förekommer inom många områden, såsom ”synas” eller ”förankra”. Det är inte alltid läraren tänker på att också sådana ord behöver förklaras för eleverna.

Text: Gisela Lindberg

Boken:
Ord på prov: en studie av ordförståelse i högskoleprovet (pdf)

Kontakt:
Anna W Gustafsson
, docent i svenska språket, Lunds universitet, 046-222 98 46, anna_w.gustafsson@nordlund.lu.se

David Håkansson, docent i nordiska språk, Uppsala universitet, 018-471 6393, david.hakansson@nordiska.uu.se

Gisela Lindberg, Kommunikationsansvarig Humanistiska och teologiska fakulteterna
Lunds universitet, 046-222 72 33, gisela.lindberg@kansliht.lu.se

Läs också

Språket väsentligt för att lära sig matematik
14 september, 2017 | Malmö högskola
Bättre fred med mäklare som tror på jämställdhet
13 september, 2017 | Redaktionen forskning.se
Oddsen för mänskligheten
13 september, 2017 | Redaktionen forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Unga allt sämre på svåra ord

 lästid ~ 2 min