Tema

Vaccin mot reumatism och motmedel vid nervgasförgiftning

Många läkemedel påverkar eller botar en sjukdom genom att binda till proteiner i kroppen, och inverkar därigenom på det biologiska system som är relaterat till sjukdomen. Läkemedelsforskningen går starkt framåt och i dag kan man ta sig an allt mer komplexa biologiska system, men det behövs nya strategier för att effektivt kunna utveckla nya läkemedel.

Umeåforskaren Cecilia Lindgrens avhandling presenterar nya strategier för design av läkemedel som påverkar två olika komplexa biologiska system, där ett är relaterat till ledgångsreumatism och det andra till nervgasförgiftning.

Det långsiktiga målet med det ena projektet är att utveckla ett vaccin mot ledgångsreumatism, vilket är en autoimmun sjukdom där det egna immunförsvaret angriper brosk och leder. Orsaken till ledgångsreumatism är inte helt känd, men en kemisk förening från ledbrosk kan lindra symptom och häva motsvarande sjukdom i möss.

Vaccin mot ledgångsreumatism
Cecilia Lindgren har studerat hur modifieringar av denna kemiska förening påverkar interaktionen med olika proteiner som är viktiga för immunförsvaret, och har undersökt hur detta triggas igång.

– Vi har sett att även till synes små förändringar i den kemiska föreningen kan ha stor påverkan på immunförsvaret, vilket är viktig kunskap för att öka förståelsen om orsaken till ledgångsreumatism, samt för att kunna utveckla ett vaccin mot sjukdomen, säger Cecilia Lindgren.

Medel mot nervgasförgiftning
Det långsiktiga målet med det andra projektet är att utveckla ett universellt motmedel mot nervgaser. Nervgaser är extremt giftiga ämnen som kan vara dödliga vid även mycket små doser, och har vid ett upprepat antal tillfällen använts vid kemisk krigsföring trots att de är förbjudna. De fungerar genom att blockera det livsnödvändiga proteinet acetylkolinesteras, och effektiviteten för de motmedel som finns i dag är beroende av vilken nervgas som blockerar proteinet.

Cecilia Lindgrens strategi för design av nya motmedel som kan motverka flera olika nervgaser går ut på att först identifiera en kemisk förening som kan binda till acetylkolinesteras oberoende av nervgas, för att sedan introducera en komponent som kan avlägsna nervgasen från proteinet.

– På så sätt har vi utvecklat en kemisk förening som kan häva effekten av samtliga nervgaser som vi har undersökt. Nästa utmaning är nu att undersöka hur modifieringar av denna förening påverkar dess effektivitet som motmedel, för att öka förståelsen för hur den fungerar på molekylnivå, säger Cecilia Lindgren.

Avhandlingen: Design Strategies for New Drugs Targeting Multicomponent Systems – Focusing on Class II MHC Proteins and Acetylcholinesterase. Svensk titel: Strategier för utveckling av nya läkemedel mot multikomponentsystem – Fokus på klass II MHC proteiner och acetylkolinesteras.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal KB.E3.03 (Stora hörsalen), KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Antti Poso, University of Eastern Finland, School of Pharmacy, Kuopio, Finland, och University Hospital Tübingen, Department of Internal Medicine VIII, Tübingen, Tyskland.

Cecilia Lindgren har en kandidat- och masterexamen i kemi från Umeå universitet. Hon är född och uppvuxen i Östersund.

Kontakt: Cecilia Lindgren, Kemiska institutionen vid Umeå universitet Telefon: 073-059 80 79 E-post: cecilia.lindgren@umu.se

Läs också

Långsammare celler vid svår utvecklingssjukdom
19 september, 2017 | Karolinska Institutet
Tusen gener skyddar mot malaria
19 september, 2017 | Stockholms universitet
Ärvda bakterier nyttigare än andra
19 september, 2017 | Lunds universitet
Livsstil länk mellan DNA-förändring och sjukdom
18 september, 2017 | Uppsala universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vaccin mot reumatism och motmedel vid nervgasförgiftning

 lästid ~ 2 min