Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

För första gången har forskare i Sverige undersökt vilken betydelse ålder vid migration har för att få ett första tillträde på arbetsmarknaden. Studien från Göteborgs universitet visar att en stor del av de personer som invandrat till Sverige efter fyllda 40 aldrig kommit in på den svenska arbetsmarknaden.

− Den gängse bilden tycks vara att migranter är unga personer men en växande andel är faktiskt över 40. Att inte komma in på arbetsmarknaden innebär en stor risk för ekonomisk utsatthet på äldre dar, säger Torun Österberg, docent i socialt arbete.

Tillsammans med kollegorna Hanna Mac Innes och Björn Gustafsson har hon med hjälp av registerdata studerat hur det har gått i arbetslivet för vuxna från låg- och medelinkomstländer som invandrat till Sverige under 1990, 1994, 1998 och 2002. Dessa har följts i statistiken under upp till två decennier i det nya hemlandet.

Resultatet visar att andelen personer som migrerar till Sverige efter fyllda 40 har ökat under de senaste decennierna, och att stora andelar av dessa aldrig kommit in på arbetsmarknaden överhuvudtaget. Det innebär att dessa personer, i jämförelse med inrikesfödda i motsvarande ålder, har en låg konsumtion under resten av sina liv och att deras pension blir lägre.

− Resultatet av studien väcker frågan om de etableringsinsatser som idag erbjuds behöver anpassas bättre för den här gruppen. Är det kanske så att åldersdiskriminering slår särskilt hårt mot migranter? säger Hanna Mac Innes, doktorand i socialt arbete.

Av de personer som ingick i studien hade 30 procent efter två decennier aldrig kommit in på den svenska arbetsmarknaden. För de mellan 45 och 49 år var siffran 45 procent och för de mellan 50 och 54 år 60 procent.

Svensk partner underlättar

Bäst förutsättningar hade de som antingen kommit före 35 till 40-årsåldern, bosatt sig i Stockholmsregionen eller haft en svensk partner redan vid invandringen. Enligt forskarna är sannolikheten att hitta en sysselsättning förhållandevis hög under de första åren, men minskar därefter för att cirka ett decennium senare bli mycket liten.

En stor fråga för politiker idag handlar om varför sysselsättningsklyftan mellan invandrare och inrikesfödda är större i Sverige än i andra rika länder. Forskarna hoppas att studiens resultat kan bidra med en del av förklaringen till den svaga position som invandare har på den svenska arbetsmarknaden.

− Vi hoppas också att den starka ålderseffekten som uppvisats i studien blir en väckarklocka på policynivå inför utformningen av framtida etableringsinsatser, säger Hanna Mac Innes.

Att ingen svensk studie tidigare undersökt sambandet mellan ålder vid migration och arbetsintegrering är något som förvånar forskarna.

− Det är som att man tror att detta redan är gjort men tidigare studier har endast undersökt sambandet mellan arbetsintegration och antal år i det nya landet, säger Torun Österberg.

Kontakt:
Torun Österberg, docent i socialt arbete, telefon: 031-786 1841, 070-595 2624, e-post: torun.osterberg@socwork.gu.se

Hanna Mac Innes, doktorand i socialt arbete, telefon: 031-786 3614, 0706-206893, e-post:hanna.macinnes@socwork.gu.se

Björn Gustafsson, professor i socialt arbete, telefon: 031-786 1890, e-post: bjorn.gustafsson@socwork.gu.se

Artikel
Studien Age at immigration matters for labor market integration – the Swedish example är publicerad i IZA Journal of Development and Migration.

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera