Tema

Teknikprylar för extremsportare – support eller olycksrisk

Att använda teknikprylar i samband med olika former av extremsport leder till ett tudelat fokus och kan också bidra till riskfyllda scenarier.
– I ”bästa” fall kan dessa prylar ta död på den estetiska upplevelsen under fysisk aktivitet. I värsta fall ökar de också risken för farliga situationer, säger Rouien Zarin, forskare vid Designhögskolan på Umeå universitet.

Teknikprylarna krymper och kommer allt närmare våra kroppar. De flätas samman med många delar av våra liv, men hamnar också mellan oss själva och upplevelsen av den fysiska miljön omkring oss.

De flesta har nog hört talas om eller själva varit inblandade i incidenter i samband när de använt teknik och samtidigt varit på språng. Många använder sina teknikprylar i samband med till exempel cykling, skidåkning och bilkörning. Det säger nästan sig självt att ett tudelat fokus i samband med hög fart innebär risker.

– Min forskning visar på att själva placeringen av tekniken kan bidra till att på ett säkert sätt utvidga våra mänskliga sinnen och samtidigt öka medvetenheten om världen omkring oss, säger Rouien Zarin.

Ge support i stället för att kräva fokus
– När det gäller utformningen av idrottsapplikationer måste tillvägagångssättet utöver design och konstruktion också inkludera ett aktivt engagemang i verksamheten, i syfte att nå en djupare förståelse av sammanhanget.

I sin avhandling har Rouien Zarin fokuserat på att designa prototyper för extrema miljöer. Den nya kunskapen kan även tillämpas på teknik i vår vardag och visa på det sätt som teknologi interagerar med oss.

”Wearables”, såsom smarta klockor och kameror, har misslyckats med att vinna en bred marknad eftersom människor inte ser så många fördelar med att använda dem. Många företag är också så intresserade av att vara först på marknaden att de förbiser de experimentella kvaliteterna på sina objekt.

Information med bibehållet fokus på vägen
– Tillverkare av tekniska enheter verkar främst vara intresserade av teknikdriven forskning. Men, när vi använder datorer i och nära våra kroppar blir de mer intima och i de fallen behöver tekniken anpassas till behov, utseende och personers rörelsemönster och inte kräva fokus utan snarare erbjuda support. Annars kommer prylen bara bli ännu en grej som hamnar i byrålådan, säger Rouien Zarin.

Förutom att undersöka erfarenheter kring sport i relation till teknik har Rouien Zarin utvecklat konstruktionslösningar som syftar till att förbättra upplevelsen under träning. I sin forskning har Zarin utforskat olika material, sensorer och återkopplingsmekanismer för att hitta passande sätt att uppmärksamma saker medan man utför en sportaktivitet.

I ett projekt undersökte han utformningen av ett formföränderligt gränssnitt som kan förmedla vägvisningsinformation under en mountainbike-tur utan att cyklisten måste flytta blicken från vägen. Det skedde genom att låta cykeln agera navigator med hjälp av pulserande mekanik i styret. En gps kopplad till mekaniken varskor cyklisten om förändringar i terräng eller färdväg utan att tvinga cyklisten att skifta fokus.

Bärbara ekosystem
En annan undersökning bestod i att studera en bergsklättrares rörelsemönster för att hjälpa användaren att tänka på sina rörelser och främja bättre kroppskontroll under utövandet.

– Det finns ett stort antal uppkopplade bärbara enheter på marknaden, men fortfarande finns också behov av att skapa mer designade artefakter för att ge en mer meningsfull upplevelse. För att locka fram goda relationer med tekniken måste vi bättre uppmärksamma de olika situationer där dessa interaktioner kan inträffa, säger Rouien Zarin.

– Kanske ska vi sluta tänka på mobila tekniker som enheter, och i stället se dem som bärbara ekosystem, det vill säga en konstellation av enheter som kan kopplas samman med andra enheter eller tjänster. Dessa kan givetvis vara individuellt intressanta, men ge ett ännu bättre resultat när de samkörs, säger han.

Avhandlingen: Faster. Stronger. Better?: designing for enhanced engagement of extreme sports

Tisdagen den 21 mars försvarar Rouien Zarin, Designhögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: ”Faster. Stronger. Better? Designing for Enhanced Engagement of Extreme Sports”. Disputationen äger rum klockan 13 i Projektstudion, Designhögskolan, Östra strandgatan 30. Fakultetsopponent är Tom Djajadiningrat, Creative Director of Philips Design in Eindhoven, Netherlands.

Rouien Zarin är uppvuxen i Kanada men sedan tio år bosatt i Umeå. Han är en sportentusiast och tycker om att klättra, åka skidor och cykla. Han har en kandidatexamen i design från the Royal Melbourne Institute of Technology i Australien och en masterexamen i interaktionsdesign från Designhögskolan vid Umeå universitet. Efter examen har han arbetat vid RISE Interactive i Umeå som interaktionsdesigner samtidigt som han har doktorerat.

Kontakt: Rouien Zarin, Designhögskolan, Umeå universitet, Telefon: 0762-653162 E-post: ru@fighterfish.com

Projektet: Fighterfish 

Läs också

Därför smakar whiskyn bättre med vatten
18 augusti, 2017 | Linnéuniversitetet
Orimliga mängder avfall
17 augusti, 2017 | Redaktionen forskning.se
Robotar med luktsinne kan rädda liv
16 augusti, 2017 | Örebro universitet
Rovdjur bevarar befintliga djurarter
16 augusti, 2017 | Lunds universitet
Vita älgar DNA-testas
16 augusti, 2017 | SLU

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Teknikprylar för extremsportare – support eller olycksrisk

 lästid ~ 3 min