Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Alla miljögiftar är ännu inte kända. Ett nytt projekt vid Örebrouniversitet ska spåra och identifiera de verkligt farliga bovarna bland miljögifterna. Forskarna ska sedan studera gifternas beteende i miljön och deras toxikologiska effekter på celler.

Forskare vid forskningscentrum MTM, Människa-Teknik- Miljö, vid Örebro universitet har fått 48 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att identifiera okända miljögifter som utgör de största riskerna. Tio företag deltar i det sexåriga projektet och bidrar med ytterligare 40 miljoner kronor i form av personal och mätinstrument.

– Anslaget och samarbetet med företagen skapar helt nya expansionsmöjligheter för oss och projektet har som mål att väsentligt bidra till en mer hållbar hantering av kemikalier och en giftfri miljö enligt de miljömål som finns i Sverige, säger Magnus Engwall, professor i biologi med inriktning mot ekotoxikologi vid Örebro universitet. Han har ansvarat för den ansökan som nu beviljats av KK-stiftelsen.

Drygt tjugofem forskare vid MTM ska knytas till projektet och ytterligare ett tiotal ska rekryteras, plus tre tekniker. Projektet får med sina resurser en unik status i en internationell jämförelse.

– Det finns stora EU-projekt inom området, men inget som är samlat på samma ställe vad vi känner till, säger Magnus Engwall.

Miljöforensik
Forskningsprojektet har fått namnet EnForce, från engelskans Environmental Forensics, miljöforensik. Miljöforensik betyder i detta sammanhang att spåra och identifiera de verkligt farliga bovarna bland miljögifterna. Huvudmålet med projektet är att med nya metoder söka efter okända miljögifter och sedan studera deras beteende i miljön och deras toxikologiska effekter på celler.

– Det finns mängder av kemiska ämnen i vår miljö som vi idag inte vet någonting om, varken vilka ämnen det är eller hur de påverkar oss människor och vår miljö. Vi ska inom detta projekt systematiskt spåra upp de verkliga kemiska förövarna, istället för att leta efter dem som dagens instrument redan är bra på att mäta, säger Magnus Engwall.

Forskningsprojektet är inriktat på ett brett spektrum av miljögifter, och innefattar ämnen i grupperna PAC (polycykliska aromatiska föreningar) och PFAS (högfluorerade ämnen). Det finns tusentals olika PAC och de bildas till exempel vid ofullständig förbränning, bland annat av ved och olja. Många är cancerframkallande, men idag saknas kunskap om hur giftiga de är. PFAS används i många industrier och även i konsumentprodukter för att skapa fett- och vattenavstötande ytor. Gruppen består av tusentals ämnen varav endast ett tiotal mäts i vanliga miljöundersökningar.

Testa giftigheten
Forskarna ska bland annat förfina en metod: effektstyrd fraktionering och analys. Metoden går ut på att dela upp proverna i mindre delar för att sedan testa dessa i olika celltester där giftigheten mäts.

– Därefter kan vi med kemisk analys tala om vilka av ämnena i proverna som är giftiga, både kända och hitintills okända kemikalier. Med nuvarande kemiska analyser kan oftast endast en mindre del av gifteffekten i blandningar förklaras, säger Magnus Engwall

Denna jakt på kemiska förövare sker i samarbete med de tio företagen i projektet. Ett viktigt mål är att ta fram bättre undersökningsmetoder för förorenade områden på land och i vattendrag. Ett annat är att hjälpa företagen att utveckla teknik för avgiftning, och återvinningsmetoder för att producera giftfria material.

Det blir alltmer viktigt att veta hur förorenade områden ska hanteras eftersom nya bostäder kräver mark, ofta där det tidigare legat industrier.

– Idag grävs jorden ofta upp och deponeras vilket kostar mycket pengar. Vi ska ta reda på var de verkliga riskerna finns, vilket leder till en bättre användning av saneringsresurserna. Det kan till exempel vara så att vissa miljögifter sitter så hårt fast att risken att de sprids är liten och då kan det vara lika bra att jorden får ligga kvar, förklarar Magnus Engwall.

Kontakt:
Magnus Engwall, magnus.engwall@oru.se, 070-290 38 91

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera