Tema

Synfältsbortfall behöver inte betyda sämre körförmåga

Synfältsbortfall kan vara en anledning till indraget körkort, men synfelet behöver inte alltid påverka körförmågan. Nu finns ett simulatorbaserat test på körfömåga vid synfältsbortfall, som går att använda som underlag vid ansökan om dispens för körkort hos Transportstyrelsen.

Det är VTI som på uppdrag av Transportstyrelsen tagit fram den simulatorbaserade testmetoden för att bedöma körförmågan hos personer med synfältsbortfall.

Varje år får omkring 7 000 personer i Sverige sitt körkort indraget på grund av medicinska skäl. En del av dessa är personer med synfältsbortfall orsakade av exempelvis diabetes, stroke eller hjärntumör. Detta synfel behöver dock inte alltid påverka körförmågan. När en person fötts med synfältsbortfall eller fått synskadan tidigt i livet, så kan hjärnan kompensera för detta. Det är viktigt att sammanväga alla kriterier, inte bara synen.

– VTI fick därför i uppdrag av Transportstyrelsen att ta fram en tillförlitlig och simulatorbaserad metod för att bedöma körförmågan hos personer med synfältsbortfall. I Sverige är det inte tillåtet att göra praktiska körtester, så vi utvecklade en simulatorbaserad testmetod och har under året börjat med tester i vår simulator i Linköping, säger Jan Andersson, professor på VTI.

Testresultatet kan personer med synfältsbortfall använda som ett underlag när de ansöker om dispens för körkort hos Transportstyrelsen. Det är fortfarande Transportstyrelsen som beslutar om dispens.

Tidskrävande utveckling av metoden
Syftet med projektet var att utveckla en metod som optimerar giltigheten och tillförlitligheten när det gäller testning av unika individer.

– Genom att testa individer i simulatorn kan vi skapa händelser som inte är möjliga att få till stånd vid ett körtest i verklig trafik. Händelserna som vi skapat ger en möjlighet att variera kraven på prestation och kraven efterliknar de som bilister vanligen möter i trafiken. Vi kan dessutom testa samtliga försökspersoner på samma händelser och vi kan jämföra försökspersoners resultat med en referensgrupps resultat, säger Jan Andersson.

Utvecklingen gick till så att när en individ genomförde en testning utvecklades ett testprotokoll som genererades ur simulator-data. Projektet samlade in data från en referensgrupp med över 100 personer och utvecklade ett testprotokoll med kritiska trösklar för olika händelser, som underlag för bedömning.

Bedömningen utfördes av två oberoende bedömare. Om bedömarna inte var överens gjordes ytterligare en bedömning av en tredje person.

– De protokoll och upp­spelningsfunktioner som utvecklats i projektet har medfört att oberoende bedömare har kunnat göra bedömningar utan att veta vad den andre bedömaren kommit fram till. I nästan samtliga testade fall har bedömarna kommit fram till samma bedömning av en prestation, vilket var betydelsefullt, säger Jan Andersson,

Hälften klarade första testen
En analys visar att av de 20 testpersoner med olika typer av synfältsbortfall som testades inom ramen för forskningsprojektet, klarade 11 personer testet med acceptabel säkerhetsmarginal. I 18 av dessa 20 fall var de två oberoende bedömarna överens. Vid två av fallen behövdes en ytterligare en bedömning.

De 20 testpersonerna har fått ta del av sina testresultat och några av de 11 som fick godkänt har gått vidare med en ansökan om dispens till Transportstyrelsen.

– Eftersom vi inte känner till detaljer om de synfälts­bortfall dessa individer har, kan vi inte avgöra om testresultaten är en effekt av typen av bortfall eller om det är andra faktorer som avgör. Vi kan alltså inte förklara varför vissa individer uppvisar ett körsäkert beteende och vissa individer inte lyckas med det. Det vore intressant att ta reda på mer om, säger Jan Andersson.

Verktyget som skapats ger en metod som är tillräckligt bra för att användas för bedömning av körförmågan för individer med synfältsbortfall. Det är fortfarande möjligt att utveckla metoden på flera sätt och därför anser forskarna att det är önskvärt att det blir en uppföljning av de individer som erhåller någon form av dispens från Transportstyrelsen.

Lång kö för reguljära tester
Utförande av reguljära tester påbörjades i juni 2016 på VTI i Linköping. Den som drabbats av synfältsbortfall och indraget körkort har i och med det möjlighet att testa körförmågan i en körsimulator på egen bekostnad. Intresset för testerna är stort och sedan tidigare finns en kö av personer som anmält sitt intresse. Läs mer om testerna.

Projektet är i huvudsak finansierat av Transportstyrelsen och VTI men även De blindas vänner och Skyltfonden.

Rapport: Simulatorbaserad testmetod. Bedömning av körfömåga hos individer med synfältsbortfall. VTI notat 33-2016

Kontakt: Jan Andersson 013-20 42 64

Läs också

EKG avslöjar hjärtkärlsjukdom vid KOL
21 september, 2017 | Umeå universitet
Vardagssysslor som terapi
21 september, 2017 | Örebro universitet
Inflammatorisk tarmsjukdom i barndomen ökar cancerrisk
21 september, 2017 | Karolinska Institutet
Kärnvapenhotet: tre sätt att minska risken
20 september, 2017 | Redaktionen forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Synfältsbortfall behöver inte betyda sämre körförmåga

 lästid ~ 3 min