Tema

Likvärdig skola handlar om organisation – oavsett elevers bakgrund

De svenska skolresultaten har blivit bättre i den senaste Pisa-undersökningen, men likvärdigheten mellan skolorna har blivit sämre och skillnaderna mellan olika skolors resultat ökar. Forskning från Göteborgs universitet visar att skolors organisation har betydelse för framgång, oavsett hur elevunderlaget ser ut.

Tack vare den omfattande statistik som förs i Sverige har forskare från Göteborgs universitet kunnat isolera åtta skolor där eleverna har ungefär samma bakgrund och förutsättningar. Fyra av dessa skolor kunde karakteriseras som framgångsrika med goda resultat och fyra som icke framgångsrika. Man skaffade sig därmed en unik möjlighet att undersöka vad i skolornas arbetssätt som skiljde dem åt.

Framgångsrikt med ständigt fokus på eleverna
Det visade sig finnas tydliga skillnader mellan skolorna. De framgångsrika har stabila värderingar runt gemensamma arbetssätt och elevernas resultat. I de andra sker arbetet mer individuellt utifrån otydliga värderingar.

– De framgångsrika skolorna utmärks av sammanhang och stabilitet. Man har hela tiden fokus på eleverna och vad dom behöver och hur det går, säger Maria Jarl, forskare vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet.

– De mindre framgångsrika skolorna utmärks av föränderlighet. Det finns inga tydliga gemensamt värderingar och erfarenhetsutbyte mellan lärarna och målen handlar inte i lika stor utsträckning om resultat, säger Maria Jarl.

Bristen på likvärdighet mellan svenska skolor har länge pekats ut som ett stort problem och från politiskt håll försöker man komma till rätta med detta genom nationella mål, utvärderingar och inspektioner.

Skyller på elevernas bakgrund
Trots tydliga signaler är det inte resultaten som står i centrum på de icke framgångsrika skolorna. Personalen på dessa skolor hänvisar också till elevernas bakgrund som orsak till dåliga resultat.

– Där möts vi ofta av en diskussion om att man har dom elever man har. Lärarna lägger förklaringen utanför sig själva, utanför lärarkollektivet och utanför skolan, säger Maria Jarl.

Elevernas förutsättningar såsom bakgrund och föräldrars utbildningsnivå är viktiga förklaringar till de stora skillnaderna mellan skolors resultat i Sverige, men enligt forskarna visar deras studie att det är möjligt för alla skolor kan höja kvaliteten genom att organisera sig på det sätt som de framgångsrika skolorna gjort.

– Oavsett vilka elever man har så kan man skapa förutsättningar för alla om man jobbar på ett bra sätt. Den här studien är ett erkännande för rektorers och lärares professionella kompetens. Det är centralt att man har tron på att det man gör är viktigt, säger Maria Jarl.

Långsiktig strategi med tydliga värderingar
En viktig komponent för framgång är att skolan etablerar en långsiktig strategi med tydliga värderingar och arbetssätt byggda på gemenskap och kollegialt utbyte. För nya lärare blir det då tydligt att man förväntas följa dessa, vilket ytterligare stärker stabiliteten och den positiva spiralen.

För de icke framgångsrika skolorna är föränderlighet ett stort problem. Samtliga fyra skolor som ingick i studien hade till exempel bytt rektor vid flera tillfällen under den period forskarna studerade. De hade också varit föremål för omorganisationer som ibland initierats från den kommunala förvaltningen.

– Vi får mycket frågor om det till exempel är bra att samma rektor sitter länge och hur man ska tänka kring arbetslagen, men det kan vi inte svara på. Vi kan inte peka ut enskilda faktorer, men vi kan visa att på de framgångsrika skolorna som helhet finns det en identitet och kultur som fungerar bättre, liksom det finns miljöer där det fungerar sämre, säger Maria Jarl.

Titta på hur framgångsrika skolor gör 
Under våren kommer forskargruppen att ge ut en bok om sin forskning eftersom de vill inspirera till förändring. I ljuset av Pisaundersökningarna hoppas också Maria Jarl att beslutsfattare uppmärksammar resultaten.

– Pisa-undersökningarna har ett jättestort genomslag och debatten om skolan handlar om hur vi ska vända resultatutvecklingen. Vi håller med om att det finns mycket problem, men det som tappas bort är ju att det finns stora variationer mellan enskilda skolor. Vad gör då de skolor som lyckas? Det är det vi försöker bidra med, säger Maria Jarl.

Text: Dag Kättström på uppdrag av Forskning.se

Läs om forskningprojektet

PISA2015: Bättre resultat i allt – utom likvärdighet

handFrån att 2012 ligga under OECD-genomsnittet, ligger nu Sverige över genomsnittet i läsförståelse och på genomsnittet i matematik och  naturvetenskap. Störst förbättring har skett på området läsförståelse där det framförallt är lågpresterande elever som står för ökningen.

Pisa mäter också likvärdigheten i skolsystemen och här har den svenska skolan tappat den tätposition man hade på 2000-talet. Sverige ligger nu på ett genomsnitt inom OECD.

Av sju likvärdighetsindikatorer har fem blivit sämre och ingen har förbättrats. Det gäller till exempel betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund för skolresultaten, men också skillnaderna mellan olika skolor i landet.

Världens största elevundersökning

pisaPISA (Programme for International Student Assessment) är världens största elevstudie och är ett OECD-projekt. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. PISA undersöker  kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap hos 15-åringar. Den första PISA-studien genomfördes år 2000. Sedan dess genomförs studien vart tredje år.

I PISA 2015, vars resultat ny presenteras deltog totalt 536 000 femtonåriga elever vilket representerar över 26 miljoner femtonåringar i de 72 ländernas skolor. I Sverige deltog nästan 5 500 elever från 202 skolor. De flesta eleverna gick i grundskolans årskurs 9.

Utöver prov i naturvetenskap, matematik och läsförståelse har eleverna fått besvara en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation att lära sig ämnena. Rektorerna på de utvalda skolorna har fått besvara en enkät om hur undervisningen organiseras.

Ämnena turas om att vara huvudämne, den här gången var naturvetenskap huvudämne för andra gången, senast var år 2006. Denna gång var också första gången som hela provet genomfördes digitalt på dator vilket också möjliggjorde interaktiva uppgifter i naturvetenskap.

Källa: Skolverket

]Läs om forskningsprojektet Skolans organisation påverkar resultaten, i rapporten Resultatdialog 2016, sid sid 72-77. [/textblock

Läs också

Naturligt ljus fixar sömnrytmen
21 juni, 2017 | Redaktionen forskning.se
Sinne för ordningsföljd skiljer människa från djur
21 juni, 2017 | Stockholms universitet
Hållbarare transportindustri med livscykeltänk
20 juni, 2017 | Redaktionen forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Likvärdig skola handlar om organisation – oavsett elevers bakgrund

 lästid ~ 5 min