Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Växtplankton i havsvattnet betraktas ofta som basen i den marina födoväven och grunden till det liv som finns i havet. I grunda kustområden finns även bottenlevande mikroskopiska alger som täcker bottnarnas klippor, stenar, sand och lera. Dessa alger är både fler och har större betydelse för norra Östersjön än man tidigare trott.

Basen för allt liv på land och i vatten är så kallad primärproduktion, alltså då solljus och koldioxid omvandlas till organiskt material. I öppet vatten domineras primärproduktionen av växtplankton, men i grunda kustområden är situationen mer komplex. Där når solljuset ända ner till bottnarna vilket möjliggör en större variation av primärproducenter som till exempel tång, vattenväxter och bottenlevande mikroalger. En grupp EcoChange-forskare har undersökt vad de bottenlevande mikroalgerna har för betydelse i ekosystemet, och funnit att deras roll är betydligt viktigare än man tidigare trott.

En studie i norr
Många studier fokuserar på växtplankton i havsvatten och beräkningar av den totala primärproduktionen i olika havsområden baseras ofta på just växtplankton. Andra former av primärproducenter, som de bottenlevande mikroalgerna, tång och vattenväxter på grunda bottnar, har mer eller mindre förbisetts i dessa beräkningar. Inom EcoChange har därför studier gjorts kring omfattningen av framförallt mikroalgernas primärproduktion, och nya beräkningar har gjorts för Bottenviken i norra Östersjön. Forskarna misstänkte att de skulle upptäcka en omfattande primärproduktion hos de bottenlevande algerna. Och de blev inte besvikna.

Bas i födoväven
De bottenlevande mikroalgerna växer på stenar, stockar, sand, mjuka sediment, tång och vattenväxter. På mjuka bottnar kan de nyttja näring som finns lagrad i sedimentet, och därför är produktionen högre där jämfört med den på stenar och klippor. Mikroalgerna äts av bottenlevande djur, och utgör på så sätt en viktig bas i födoväven.

– Tidigare studier har visat att bottenlevande mikroalger har en stor förmåga att anpassa sig till dåliga ljusförhållanden, vilket innebär att de kan växa djupare ner än exempelvis havsvattnets växtplankton, säger Jenny Ask, en av forskarna bakom studien. Denna förmåga verkar vara särskilt väl utvecklad i kalla, nordliga områden. Vi kunde påvisa en omfattande primärproduktion av bottenlevande mikroalger åtminstone ner till åtta meter i Bottenviken.

Större produktion än man trott
Hela 30 procent av Bottenviken är så grund att ljusförhållandena möjliggör primärproduktion på bottnarna. Om man beaktar bottnarnas primärproducenter kan den beräknade totala primärproduktionen i Bottenviken vara hela tre gånger högre än vad tidigare studier visat, och de bottenlevande mikroalgerna står för så mycket som 80 procent av bottnarnas primärproduktion. Skillnaden kan till stor del förklaras av avsaknad av data, men tidigare studier har även överskattat vikten av primärproduktionen i vattnet och underskattat betydelsen av bottnarnas täcke av mikroalger.

– Grunda, skyddade havsvikar utgör viktiga livsmiljöer för många organismer. Här kan vattenväxter och sjögräs tillväxa utan att slitas loss av vågor, och näringsförhållandena är ofta goda, säger Jenny Ask. Många fiskarter använder dessa miljöer som barnkammare och uppväxtområden för yngel. Den nu genomförda studien visar att grunda områden även har en mycket viktig betydelse för den grundläggande primärproduktionen. Detta ger ytterligare anledningar att skydda denna typ av miljöer mot mänsklig påverkan och exploatering.

Läs mer:
Forskningsprogrammet EcoChange
Läs mer om studien (på engelska)

Publikationen:
Importance of coastal primary production in the northern Baltic Sea av Ask, J., Rowe, O., Brugel, S., Strömgren, M., Byström, P., Andersson, A. 2016Ambio, DOI: 10.1007/s13280-016-0778-5.

För mer information:
Jenny Ask, förste forskningsingenjör, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 070-610 2887
E-post: jenny.ask@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera