Idag är de stora trafikproblemen i städerna främst relaterade till bilismen. Det kan därför tyckas motsägelsefullt att biltrafiken ofta prioriteras och att bilarna får mest plats i städerna även i förhållande till tätheten av antal bilar på våra transportvägar, säger Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.
I många städer i världen försöker man skapa ett mer hållbart trafik- och transportsystem – försöker minska antalet olyckor, trafikstockningar, luftföroreningar och buller. Försök görs också att förbättra den mänskliga interaktionen och skapa en bättre och mer behaglig livsmiljö.
Stefan Gössling skriver i artikeln ”Urban transport justice” om rättvisan, eller rättare sagt den brist på rättvisa som råder i städernas transportsystem i dag och artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidningen ”Journal of Transport Geography”.
Orättvisa i städernas transportsystem
”Urban transport justice” som kan översättas med ”rättvis urban transport” används inte bara som rubrik utan används också som begrepp för att belysa problemet. För att konceptualisera begreppet tar artikeln upp tre olika områden där orättvisorna är tydliga; Utsattheten för trafikrisker och föroreningar; Fördelningen av utrymme och Värderingen av transporttid.
Utifrån denna bakgrund lyfter artikeln alltså fram det urbana transportsystemet som en rättvisefråga. Dagens transportsystem kännetecknas av orättvisa då de tenderar att gynna och prioritera motortrafiken och att vi accepterar dess i hög grad, negativa påverkan som är både miljömässig och social. Prioriteringen av motortrafiken sker på bekostnad av andra mer hållbara transportformer, medtrafikanter och samhället i stort.
Bilismen medför stora kostnader för andra trafikdeltagare och de som bor nära de stora vägarna och inte minst barn. Svåra trafikolyckor orsakas proportionellt sett oftast av bilister, medan fotgängare, cyklister och barn ofta drabbas.
Bilarna tar mest plats
Det kan även konstateras att bilister ansvarar speciellt ofta för buller och utsläpp på nivåer som är skadlig för hälsan. Den motoriserade trafiken står även för avgaser, som påverkar med dålig lukt, och de bidrar naturligtvis mer till globala uppvärmningen. Samtidigt är det bilar som får mest plats i städerna, även i förhållande till antal bilar/transportvägarna.
– Allmänheten och politiker behöver bli medvetna om den orättvisa som finns i våra transportsystem och om det ska fungera bättre, behövs förändringar när det gäller stadsplanering, utveckling av infrastruktur för transport och trafikledning.
Idag får bilar i regel köra först, medan fotgängare och cyklister är tvungna att vänta. Här behövs en förändring och vi behöver se över våra prioriteringar för att förbättra trafiken i våra städer.
– Det finns goda exempel på platser där man prioriterat andra trafikgrupper som till exempel cyklister. Ett exempel är Köpenhamn, där man byggt många nya cykelvägar, eller i holländska Groningen, där trafikljus numera reagerar på fukt: regnar det, får cyklisterna kortare väntetider, medan bilister får vänta.
Läs mer: Journal of Transport Geography
Kontakt: Stefan Gössling, 070 – 492 26 34, Jonas Tenje, pressansvarig, 070 – 308 40 75
