Tema

Elever riskerar missa jobb på grund av dåliga mattekunskaper

Den nya matematikundervisningen som skulle ge elever på yrkesinriktade program kunskaper som förberedde dem för arbetslivet, har i många fall inte lyckats. Det visar en ny avhandling, fem år efter att reformen infördes. Till stor del finns bristerna i lärarnas samarbete.

– Det finns ett gap mellan de kunskaper i matematik som yrkeslivet efterfrågar och det som eleverna kan. Det är en väldigt känslig fråga, men delvis beror det på att lärarna inte följer innehållet i ämnesplanen, säger Karolina Muhrman, lärare sedan tolv år och nyligen disputerad inom utbildningsvetenskap på Linköpings universitet.

Den nya läroplanen som kom 2011 innebar att matematik på de yrkesinriktade gymnasieprogrammen skulle få en närmare koppling till elevernas yrkesinriktning och en ny matematikkurs utformades. Bakgrunden till reformen var främst att höja kvaliteten på yrkesutbildningen och att göra ungdomarna mer anställningsbara. Men Karolina Muhrmans avhandling visar att den nya anpassade matematikkursen i yrkesutbildningarna inte har gett väntad effekt.

Bristande samarbete
Karolina Muhrmans studie bygger på intervjuer och enkäter med 148 elever, yrkeslärare, matematiklärare på naturbruksprogrammet samt yrkesverksamma lantbrukare. Resultatet pekar på att samarbetet mellan matematiklärarna och yrkeslärarna ofta brister och att detta leder till sämre undervisning för eleverna. Matematiklärarna har inte kunskaper om de yrken som de möter på programmen, yrkeslärarna i sin tur vet vilka matematikkunskaper som behövs, men saknar mattedidaktiska kunskaper.

Bristen på samarbete beror på många olika saker. Dels handlar det om olika lärarkategorier som inte brukar arbeta tillsammans och därför inte har kunskap om varandras kompetenser. Men det finns också organisatoriska hinder – som många gånger handlar om att ledningen inte ger lärarna förutsättningar att kunna utveckla en yrkesrelaterad matematikundervisning. Det kan handla om tid för möten och fortbildning, gruppsammansättningar och scheman. Det är heller inte ovanligt att ämneslärare och yrkeslärare arbetar i olika byggnader och aldrig mworking farm young öts.

De nationella proven visade sig också ha en avgörande roll för att undervisningen inte knyts till yrket. Många lärare uttryckte stor stress över proven och menade att de hellre fokuserar på sådana typer av uppgifter om de vet kommer på de nationella proven.

Men det finns också goda exempel i studien, där lärare har utvecklat så kallad infärgad undervisning, det vill säga när en del av yrkesämnet används som stoff i matematikämnet och vice versa, eller när undervisningen är ämnesintegrerad. Lärarna som arbetar infärgat beskriver positiva effekter på såväl elevernas motivation som utvecklingen av matematikkunskaper och yrkeskunskaper. Enligt matematiklärarna lyckas eleverna minst lika bra, eller till och med bättre, på de nationella proven än tidigare.

Inga mattekunskaper – inget jobb
Det som förvånade Karolina Muhrman i arbetet med studien var hur viktigt de yrkesverksamma tyckte det var med matematikkunskaper. Vid intervjuerna framkom att de framtida arbetsgivarna, i detta fall lantbrukare, värderade matematikkunskaper så mycket att det kan vara avgörande vid anställning.

–Ska foder ges eller gödning spridas kan man inte ta fram telefonen mitt i för att använda miniräknaren. Lantbrukarna räknar varje dag i varenda arbetsuppgift och de vill inte anställa någon som riskerar att göra dyrbara misstag på grund av bristande kunskaper, säger Karolina Muhrman.

Men för att för att yrkeselever ska uppnå de kunskaper som yrkeslivet efterfrågar räcker det inte med att ändra kursplaner, enligt Karolina Muhrman. Dessa måste kunna realiseras i skolan också och hon föreslår att man redan på lärarutbildningen förbereder blivande ämneslärare och yrkeslärare på att de i framtiden måste kunna samarbeta.

Kontakt: Karolina Muhrman, doktorand i utbildningsvetenskap, Linköpings universitet, tel: 0738- 185522, karolina.muhrman@liu.se

Avhandlingen: Inget klöver utan matematik. En studie av matematik i yrkesutbildning och yrkesliv. Karolina Muhrman (2016). Linköping Studies in Behavioural Science No 194. DOI: 10.3384/diss.diva-124565

Läs också

Big Bang gynnar vetenskapen
22 juni, 2016 | Redaktionen forskning.se
Bilar och språk ger ny självbild
20 juni, 2016 | Uppsala universitet
Hälsocoach får fart på stillasittande elever
15 juni, 2016 | Göteborgs universitet
Konsten att göra naturvetenskap engagerande
13 juni, 2016 | Karlstads universitet

Elever riskerar missa jobb på grund av dåliga mattekunskaper

 lästid ~ 3 min