Tema

Hon måste fortfarande vara bättre än han för att få samma lön

Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner minskar, men lönegapet är fortfarande stort. Forskare ser orsaker som att vi tenderar att överskatta mäns kompetens och att kvinnor med höga löneanspråk upplevs som krävande.

Nu ligger kvinnors genomsnittliga heltidslön på 86,8 procent av männens genomsnittliga heltidslön. Det framgår av Medlingsinstitutets senaste rapport som baserar sig på lönestatistik för 2014. Det så kallade könslönegapet är alltså 13,2 procent i Sverige som helhet, men varierar stort mellan sektorer och yrken.

− Det största könslönegapet finns bland höginkomsttagare och i högkvalificerade yrken. I lågkvalificerade yrken är gapet betydligt mindre. Där har det minskat kraftigt sedan 1970-talet, medan gapet knappt förändrats alls i högkvalificerade yrken, säger Johanna Kumlin som är forskare i sociologi och expert på Diskrimineringsombudsmannen.

För att minska könslönegapet på ett effektivt sätt borde arbetsmarknadens parter alltså främst koncentrera sig på förhållandena inom högkvalificerade yrken.

− Det är där kvinnorna halkar efter männen, särskilt sedan de blivit föräldrar. Vi ser till exempel bland läkare att kvinnor i genomsnitt har lägre löner än män, även inom samma specialiseringar. Arbetsgivare borde fråga sig om de fördelar lönepremierande ansvar och arbetsuppgifter olika mellan män och kvinnor, säger Johanna Kumlin.

Högkvalificerade yrken kräver ofta att man är ständigt tillgänglig, arbetar övertid, deltar i aktiviteter utanför ordinarie arbetstid och åker på tjänsteresor. Forskning visar att kvinnor verkar ha svårare än män att kombinera sådana yrken med föräldraskap.

− Det här är ett viktigt område att jobba vidare med. Diskrimineringslagstiftningen och föräldraledighetslagstiftningen sätter normer, men vad händer i praktiken? säger Johanna Kumlin.

Förändringen går långsamt
Könslönegapet minskar över tid, men det går långsamt. Mellan 2005 och 2014 minskade gapet med 3,1 procentenheter. Sofia Strid, docent i genusvetenskap vid Örebro universitet, tror att det går att går att åstadkomma förändring fortare.

− Rent generellt handlar problemet om strukturell diskriminering av kvinnor, såväl som okunskap och föreställningar, normer och värderingar av vad kvinnor är och kan, och vad män är och kan − och bör göra. Det handlar också om en ovilja att reglera hårdare, från både politiskt håll och från arbetsgivarhållet. För visst kan vi stoppa lönediskrimineringen och åstadkomma jämställda löner − om vi vill och vågar vara radikala, säger Sofia Strid.

Hon framhåller att det också finns rent ekonomiska skäl att göra så:
− Arbetsplatser som är jämställda med avseende på lönesättning, föräldraledighetsuttag och antalet kvinnor och män, har lägre sjukdomstal än ojämställda arbetsplatser.

Kvinnor måste helt enkelt ha mer utbildning och arbetslivserfarenhet för att uppfattas som lika bra som männen.

Johanna Kumlin

Inte samma tillgång till alla yrken
Bakom dagens löneskillnader lurar många komplexa processer. Nästan hälften av könslönegapet på 13,2 procent hänger till exempel samman med att kvinnor och män fördelar sig olika mellan yrken.

− Om vi ska kunna motverka könslöneskillnader på ett effektivt sätt måste vi fråga varför kvinnor och män befinner sig i så olika yrken. Ofta hamnar diskussionen i att män och kvinnor väljer olika yrken, men det är inte hela sanningen. Kvinnor och män har nämligen inte samma tillgång till alla yrken, till exempel olika chefsjobb. Studier visar att när män får barn ökar chansen att de ska be befordrade, men för kvinnor som får barn är chansen att bli befordrad oförändrad. Varför det är så vet vi inte riktigt, men möjligen ser arbetsgivarna att män som blir fäder blir bra chefsämnen, säger Johanna Kumlin.

Överskattar mäns förmåga
Annan forskning visar att människor tenderar att överskatta mäns förmågor och kunskap, och underskatta kvinnors.

− Det kan förklara varför kvinnor oftare än män är överkvalificerade för sina arbeten – de måste helt enkelt ha mer utbildning och arbetslivserfarenhet för att uppfattas som lika bra som männen, säger Johanna Kumlin.

Ibland förklaras löneskillnaderna med att kvinnor är sämre på att löneförhandla.

− Det stämmer att kvinnor i regel gör lägre löneanspråk än män, men vi bör fråga oss varför de gör det. Studier visar att män med höga löneanspråk uppfattas positivt, som att de är framåt, medan kvinnor uppfattas negativt, som att de är krävande eller orealistiska. Det finns risk att kvinnor omedvetet sänker sina anspråk för att inte möta negativa reaktioner, säger Johanna Kumlin.

Text: Eva Annell, på uppdrag av forskning.se

Hon måste fortfarande vara bättre än han för att få samma lön

 lästid ~ 3 min