Tema
 

Vad säger drömmarna om oss?

Av vetenskapen länge ansett som oseriöst har drömtydning nu fått en andra chans. Forskare tror nämligen att våra drömmar bär på viktiga ledtrådar vad gäller vår psykiska och fysiska hälsa.

Analyser av drömmars betydelse och påverkan har av forskarvärlden länge ansetts vara lika meningslösa som astrologi. Det har dock inte hindrat människor från att i alla tider söka svaret på drömmarnas eventuella mening. Redan för tvåtusen år sedan publicerade den professionella drömtydaren Artemidoros verket ”Oneirokritika” (Drömtydningar) i vilken han samlat och utvärderat mer än 3000 drömmar.

I början av 1900-talet roade sig Sigmund Freud med att tyda drömmar och på 1950-talet drog Calvin Hall slutsatsen att de element eller teman som dyker upp i våra drömmar representerar vår sociala miljö och hur vi passar in i den. Därefter blev det tyst till förmån för fokus på de fysiologiska processerna. Drömtydningen togs över av lekmän och plötsligt var det solklart att drömmar om frukt i själva verket handlade om sex.

En önskan om att förstå oss själva
Det är oklart hur många som i dag tror på drömtydning, men många av Sveriges mest lästa vecko- och månadstidningar publicerar regelbundet artiklar med guider över hur du ska tolka dina drömmar. En snabb googlesökning på ”drömtydning” ger 76 000 resultat och samma sökning på engelska ger 16 400 000 resultat, varav de sju första sidorna enbart består av länkar till drömlexikon.

– Den utbredda tron på drömtydning speglar vår önskan att förstå oss själva och viljan att kontrollera det okontrollerbara, till exempel döden – döda människor förekommer ofta i våra drömmar, säger Antti Revonsuo, professor i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde.

Skvallrar om hälsan
På senare tid har det vetenskapliga intresset för drömtydning återuppstått. Forskare har nämligen upptäckt att drömmar kan vara en bra indikator för hur det står till med den fysiska och psykiska hälsan. Falldrömmar tros exempelvis ha ett samband med blodtrycksförändringar eller blodsockerfall. Även livliga drömmar kopplas till lågt blodsocker vid sänggåendet.

Personer som svettas eller fryser under natten drömmer mer. Av samma anledning kan hormonsvängningar leda till fler drömmar, vilket tros vara förklaringen till att kvinnor drömmer mer när de har mens. Kvinnor tenderar även att drömma fler bisarra drömmar före och under klimakteriet.

Sexdrömmar tillhör de drömmar som vi tenderar att minnas bäst, kanske på grund den känslomässiga intensiteten. Enligt en studie som publicerades i tidningen Sleep medicin 2012 beror denna typ av drömmar på fysiska signaler från kroppen när blodomlopp och slemhinnor ”testkörs”. Kroppen signalerar helt enkelt att den är redo för sex. En studie vid universitetet i Hong Kong från 2012 visar dessutom att sexdrömmar är vanligare om man sover på mage. Orsaken lär vara att könet får stimulans när det stöter emot någonting, i detta fall bädden.

Återkommande drömmar däremot, är inget som nödvändigtvis behöver skvallra om varken din hälsa eller ohälsa. Enligt Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi och sömnforskare på Karolinska institutet, handlar det inte heller om meddelande från ditt undermedvetna.

– Uppfattningen är att man drömmer om är företeelser som ligger nära, antingen emotionellt eller i tiden. Ofta har själva drömmen ingen koppling till något konkret, men i vissa faser kan människor plocka fram en likadan dröm, vilket kan bero på att man är i ett emotionellt tillstånd som triggar igång samma drömförlopp. Det verkar helt enkelt som att samma minneskretsar aktiveras, säger han.

Kemi bakom mardrömmar
Drömmar av negativ karaktär är vanligare än positiva drömmar. Det vet forskarna genom försök där personer har väckts ur REM-sömnen och berättat.

–  Mardrömmar är egentligen en normal företeelse vilka som ett återkommande besvär drabbar mellan 1-10 procent av befolkningen, säger Adrian Parker, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.

Enligt honom beror frekvensen av mardrömmar sannolikt på genetiska skillnader vad gäller psykofysiologiska faktorer som gör att vissa personer är mer benägna att leva intensivt både under dagen och natten.

– Människor som inte tål att se blod eller skräckfilmer har svaga gränser och är mera benägna att få mardrömmar än de som verkar orubbliga. Det finns även andra egenskaper som samspelar, till exempel fantasiförmåga och dissociation, vilken betyder att minnet och identiteten tillfälligt rubbas av en viss händelse. Allt detta tyder på att det finns en kontinuitet mellan det vakna livet och upplevelser under sömnen – åtminstone för vissa människor, säger han.

Som med många andra sorters drömmar kan även mardrömmar ha en medicinsk förklaring. Enligt en studie vid universitetet i Swansea 2011 kan mardrömmar bero på sömnapné, små andningsupphåll som minskar transporten av syre till hjärnan. Det visade sig att försökspersonerna med mest och värst symptom även var de som upplevdes ha jobbigast mardrömmar. En annan studie visade att 91 procent av patienterna som led av sömnapné slutade att drömma mardrömmar så fort de fick behandling. Dock var patienterna krigsveteraner som dessutom led av posttraumatiskt stressyndrom så man kan fråga sig hur representativ studien är för ”vanliga” människor.”

Riktigt hemska mardrömmar beror oftare på fysiska tillstånd där förändringar i kroppens balans är den största boven. En svensk studie från 2003 fann att frekventa mardrömmar hos äldre personer kunde kopplas samman med en ökning av oregelbundna hjärtslag och krampaktiga bröstsmärtor. Det visade sig även att förekomsten av dessa åkommor ökade hos 40-64-åriga kvinnor med täta mardrömmar och dålig sömn. Även människor som tar betablockerare för högt blodtryck kan få riktigt obehagliga drömmar.

Enligt Antti Revonsuo finns det ytterligare en anledning till varför vi har mardrömmar, nämligen evolutionen. År 2000 utformade han hotsimuleringsteorin som innebär att en mardröm egentligen är en form av överlevnadsträning.

– Mardrömmar burkar vanligtvis simulera farliga eller livshotande situationer där vi antingen försvarar oss eller flyr. Denna typ av simulering var avgörande under människans evolution och hjälpte våra förfäder att känna igen hot för att snabbt kunna fly eller försvara sig.

Text: Izabella Rosengren, frilansjournalist på uppdrag av forskning.se

 

Vad säger drömmarna om oss?

 lästid ~ 5 min