Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Möjligheten att få permanent uppehållstillstånd har varit det främsta skälet till att flyktingar valt att ta sig till Sverige. Tron på möjligheten att starta ett nytt liv.
– Men det är svårt att säga vad som kommer att hända i och med Sveriges nya asylpolicy, säger forskaren Emma Jörum som undersökt varför asylsökande från Syrien väljer att komma just till Sverige.

Emma Jörum, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.har på uppdrag av Delmi, gjort djupintervjuer med 22 asylsökande som anlänt till Sverige i år eller förra året.

Hon har framför allt sökt svar på två frågor, dels hur flyktvägarna sett ut, men också varför de flyende valt att ta sig just till Sverige. Det visar sig att svaret på den andra frågan är starkt förknippat med möjligheten att få permanent uppehållstillstånd.

– De flesta nämner det som det avgörande skälet. Man har sett ett permanent uppehållstillstånd som en stabil grund för att kunna starta ett nytt liv utan att behöva oroa sig för att bli tillbakaskickad, säger Emma Jörum.

Felaktiga rykten

Många säger att de haft en bild av Sverige som ett fritt och demokratiskt land som respekterar mänskliga rättigheter och tar väl hand om flyktingar. Andra så kallade pullfaktorer som bidragit till att de har sökt sig just till Sverige är att de har släktingar här. Detta har dock inte varit lika avgörande som möjligheten till permanent uppehållstillstånd.

Emma Jörum berättar att det också florerar felaktiga rykten om hur väl mottagen man blir som flykting i Sverige.

– En del av dem som kommit tidigare har velat visa upp en bild av att deras flykt var mer lyckad än den var och till exempel poserat bredvid en snygg bil och skickat hem en bild på sig i den nya miljön. Det är kanske lite samma sak som de svenska emigranternas Amerikabrev för längesen, säger hon.

Inom gruppen finns det också de som inte haft Sverige som främsta alternativ. Några har tänkt sig att studera vidare i USA eller Kanada, men gjort bedömningen att det är liten chans att få uppehållstillstånd där.

Vad tror du händer nu när Sverige skärper asylreglerna?

– Det är svårt att säga vad som kommer att hända med Sveriges nya asylpolicy. Sverige agerar ju inte i ett vakuum så mycket beror på vad andra länder gör. Samtidigt kan det här med familjeband växa sig starkare som pullfaktor och då söker sig nog många hit i alla fall.

I den grupp som Emma Jörum har intervjuat har alla utom en redan fått permanenta uppehållstillstånd. Flera av dem anser att Sverige tagit emot alldeles för många flyktingar och att det är därför som asylprocessen går så långsamt.

De intervjuade syrierna har skiftande bakgrund och har slagit sig ner på olika platser i Sverige. De har olika utbildningsnivå, etnisk bakgrund och religiös inriktning. Emma Jörum har fått kontakt med dem via asylförläggningar och bekanta. Deras ålder är mellan 24 och 52 år. Både män och kvinnor ingår i gruppen, men alltså inga barn.

– Jag har inte frågat varför de har flytt från Syrien, men det har framkommit ändå att det har med kriget att göra. En del av dem bodde i krigszoner och hade svårt att ta sig till arbetet eller skolan. Eller så har de varit rädda att kriget skulle komma nära och velat ta sig därifrån, säger Emma Jörum.

Varit på väg i tre år

Ingen av dem har tagit sig direkt till Sverige. Många har först försökt hitta försörjning i närområdet, men när det inte har gått har de sökt sig vidare norrut. Några hade varit på väg i tre år innan de kom till Sverige.

– De här människorna har alltså redan brutit upp två gånger. Deras första tanke var att återvända hem, men när de upptäckt att det inte går så har de valt att bygga upp ett nytt liv i ett annat land. Då valde de vad som verkade vara en stabil plattform i Sverige där alla skulle få permanent uppehållstillstånd.

Någon stabilitet har dock inte infunnit sig för de 22 syrierna, uppehållstillståndet till trots.

– De flesta är tacksamma för att de har fått komma hit. De säger sig ha blivit väl bemötta här, till skillnad från i exempelvis Grekland. Men väntan på uppehållstillstånd, bostad och etableringsplan är jobbig. Sysslolösheten och oron har gjort att några blivit deprimerade.

– Andra har satt igång och läst svenska på egen hand. De flesta är besvikna och förvånade över att det tar så lång tid innan de kan börja bygga upp sitt nya liv.

De 22 syrierna valde olika flyktvägar till Europa. Huvudsakligen handlar det om de vanliga smugglingsstråken som det rapporterats löpande om det senaste året – båt från Egypten och Libyen till Italien eller från Turkiet till de grekiska öarna. Det finns också några som tagit flyget.

Hur har de haft råd?

– Jag har inte frågat om det, men några har berättat ändå. Vissa i gruppen är välbärgade, andra har lånat pengar. Någon hade köpt en flygbiljett från Grekland till Stockholm för 3800 euro, en annan hade betalat 13 000 euro för att flyga hit från Nordafrika.

Under tiden som Emma Jörum gjort sina intervjuer har flyktingkrisen i Europa tilltagit.

Vilka lärdomar kan man dra av din rapport i dagens situation?

– Framför allt att man måste försöka få stopp på resorna över Medelhavet. Berättelserna om hur de har varit är förskräckliga. Det är också viktigt ge människor möjlighet att skapa en framtid i Syriens närområde. Det kan låta naivt, men det är absolut nödvändigt.

Och vad kan vi göra i Sverige?

– Jag tror det är jätteviktigt att asylsökande får en möjlighet att vara sysselsatta under tiden de väntar.

Emma Jörum har reagerat på att många uppfattar den svenska regeringens hårdare asylregler som signalpolitik i syfte att avskräcka folk från att komma hit.

– Även begreppet permanent uppehållstillstånd är en form av signalpolitik ”åt andra hållet”. Det lockar folk att komma hit, men sedan visar det sig att det inte blir den stabila plattform som de har förväntat sig.

– Fast, tillägger hon, ur en asylsökande persons perspektiv är det förstås bättre med permanent än med tillfälligt uppehållstillstånd.

Emma Jörum presenterar rapporten Vägen och valet  på ett seminarium den 9 december.

Text: Bengt Rolfer

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera