Tema

Spetsbergens vassa toppar så gott som oförändrade sen en miljon år

De spetsiga fjälltopparna på Svalbard har inte, som man tidigare trott, formats under de senaste istiderna, utan för mer än en miljon år sedan. Forskning från bland annat Göteborgs universitet och Universitetscentret på Svalbard visar att de spetsiga topparna har bevarats under is de senaste en miljon åren.

Spetsbergen är den största ön i ögruppen Svalbard i Arktis. Ön har tusentals fjälltoppar, den högsta är drygt 1717 meter. Nu har forskarna undersökt flera av Spetsbergens fjälltoppar som är mellan 800 och 1500 meter höga.

Med hjälp av fältstudier och nya dateringsmetoder kan forskarna nu visa att det nästan inte förekommit någon erosion av topparna under den senaste miljonen år. Studierna publiceras i det nya numret av tidskriften Nature Geoscience.

− De här fjälltopparna har inte eroderat under de senaste istiderna utan varje topp har varit täckt med en isrustning som beskyddat den, säger geovetaren Anne Hormes, projektledare för forskningsstudien.

Hon och hennes forskarkollegor har tagit stenprover från flera av fjälltopparna och kunnat konstatera att bergstopparna inte exponerats för kosmisk strålning under långa perioder.

− Det har varit en otroligt fascinerande resa. Både att först vara ute på fältarbete under långa perioder i de mest spektakulära områdena i Svalbard och senare få så intressanta resultat på våra studier, säger forskaren Endre Før Gjermundsen.

Studier av isotoper bekräftar
Om topparna varit isfria hade forskarna hittat anseliga halter av isotoper från beryllium och aluminium. Isotoperna bildas när kosmisk strålning når berget och strålningen slår loss protoner eller elektroner från till exempel syrstof och silicium atomer.

Genom att krossa stenprover från bergstopparna, mäta halterna av isotoper och ta hänsyn till isotopernas radioaktivitet, har forskarna kunnat beräkna hur länge fjälltopparna varit exponerade för strålning och hur länge de varit täckta av is.

− Vi hittar inte isotoper i sådana koncentrationer som skulle varit fallet om fjälltopparna varit isfria. De flesta av proverna pekar på att topparna har varit täckta av is längre än de varit isfria och flera av topparna har så gott som konstant varit istäckta under en miljon år, säger Anne Hormes.

Viktigt för förståelsen av istäcket
En bättre förståelse av Barents havs istäcke, dess beteende och återkopplingsprocesser med atmosfär och havsströmmar, är användbart även för en bättre förståelse av istäcket i västra Antarktis i en varmare framtid. Istäcket i Svalbard-Barents hav kan användas som en analog för det nuvarande istäcket i västra Antarktis, eftersom det under dagens istäcke i Antarktis finns liknande förhållanden mellan land och hav som i Barents hav.

Det västantarktiska istäcket är havsbaserat och det mesta av det ligger under havsnivån vilket är jämförbart med det tidigare istäcket i Barents hav.

– Under projekttiden har vi lärt oss mycket om hur Barents havs istäcke smälte i prydligt samspel med atmosfären och havet, säger Anne Hormes.

Artikeln
Minimal erosion of Arctic alpine topography during late Quaternary glaciation Nature Geoscience (2015) doi:10.1038/ngeo2524

Kontaktinformation
Anne Hormes, institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet Tel: 031-786 3682, E-post: anne.hormes@gvc.gu.se Endre Før Gjermundsen, Tel: +47 91175471, E-post: endre.gjermundsen@gmail.com

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Spetsbergens vassa toppar så gott som oförändrade sen en miljon år

 lästid ~ 2 min