arrow etched on old stone wall
Artikel från forskning.se

Forskningsetik är att ställa frågor om vad som är rätt eller fel inom forskning. Vad är rätt att forska på och till vilket pris? Och vad kostar det att avstå från forskning?

Du deltar kanske i en forskningsstudie om dina internetvanor, undrar kanske över brott i samhället, eller oroar dig över en sjukdom som saknar behandling. Det är bara tre exempel där forskning har betydelse. Forskning ger kunskap, men har också ett pris.

Över hela världen pågår en ständig diskussion om forskning. Genom historien har också debatten lett till riktlinjer och lagar som styr vad forskare får göra.
– Vi har till exempel sedan 1960-talet ett forskningsetiskt skyddsnät för människor som deltar i forskning, säger Stefan Eriksson, docent i forskningsetik vid Uppsala universitet.

Inom- och utomvetenskaplig etik
Forskningsetik omfattar både inom- och utomvetenskaplig etik. Inomvetenskaplig etik handlar om hur man med forskning ska nå pålitlig kunskap. Frågor som hör hit är till exempel forskningsfusk, hur forskning ska publiceras, och att man ska vara öppen med kommersiella intressen och med sina metoder.

Utomvetenskaplig etik handlar om hur forskningsprojekt kan påverka djur, människor och världen i stort. Hit hör frågor som rör forskning på djur och hur man skyddar försökspersoner, men även konsekvenser för miljön och samhället, som nya organismer eller nya vapen.

Frågor inom forskningsetik
Frågor om etik kan ställas om all slags forskning, från forskning i arkiv och intervjuenkäter till djurförsök och forskning på människor.
– Idag rör sig diskussionen i samhället mycket kring integritet — hur vi skyddar privat information hos dem som deltar i forskningsprojekt, säger Stefan Eriksson.
Ämnen som stamceller, miljöforskning och djurförsök återkommer i samhällsdebatten. Och i forskarsamhället är diskussionen om slarv och fusk alltid aktuell.
Debatten om forskningsetik kan även handla om risker med för mycket etiska regler. Regler kostar i minskad frihet och kan leda till att mediciner blir fördröjda eller att viktig forskning inte alls utförs, påpekar Stefan Eriksson.
– Därför måste vi försöka finna en balans mellan etisk gränsdragning och forskningens frihet. Och vi får heller aldrig glömma att forskningens etik ytterst är forskarens eget ansvar.

God forskningssed
God forskningssed sammanfattades av Vetenskapsrådet 2011 i åtta punkter:
1. Du ska tala sanning om din forskning
2. Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier
3. Du ska öppet redovisa metoder och resultat
4. Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar
5. Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra
6. Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering
7. Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö
8. Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning

Redaktör/skribent: Anja Castensson

Materialet har faktagranskats av Stefan Eriksson, docent i forskningsetik, Uppsala universitet och redaktör för webbplatsen Codex.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera