Vinter 2024/2025 – experter vid Luleå tekniska universitet
Söker du som journalist någon som kan kommentera aktuella händelser under vintern, eller inspiration för reportage? Vid Luleå tekniska universitet finns många forskare som är experter på olika aspekter av vinter. I listan hittar du personer som forskar på infrastruktur om vintern, den senaste skidteknologin, vinterhälsa, snökristaller och mycket mer.
Stadsplanering, byggnader och infrastruktur
Arkitektur och vinter
Agatino Rizzo, professor i arkitektur, forskar om klimatkänslig stadsplanering i vinterstäder, med fokus på offentliga rum, snöhantering, gångvänlighet för barn och äldre, klimatkomfort och energieffektivitet.
agatino.rizzo@ltu.se
0920-49 34 38
Byggkonstruktion och vinter
Gabriel Sas, professor i byggkonstruktion, forskar om säkerhet hos strukturer och infrastrukturer. Han kan ge insikter om till exempel snölast på tak och islast på broar.
Gabriel.sas@ltu.se
070-391 65 52
Snö och dess föroreningar
Heléne Österlund, biträdande professor i VA-teknik, forskar om snökvalitet och snöhantering i våra städer. Hon kan berätta mer om till exempel föroreningar som förekommer i dagvatten, snö och smältvatten – här ingår exempelvis mikroplast och PFAS , samt källorna till dessa föroreningar.
helene.osterlund@ltu.se
0920-49 22 94
Samhällsbyggnad i kallt klimat
Maria Viklander, professor i VA-teknik, forskar om snö och hållbar stadsplanering och byggande i kallt klimat. Maria är specialist på hållbara urbana vattensystem och expert på snökvalitet, snösmältning och snöhantering i urbana områden.
maria.viklander@ltu.se
0920-49 16 34
Grön infrastruktur och vinter
Godecke-Tobias Blecken, professor i VA-teknik, forskar om urban grön infrastruktur och kallt klimat. Han kan bland annat berätta mer om hur grön infrastruktur kan integreras i våra städer för att göra dem mer hållbara och attraktiva att bo i, hur den kan bidra till hantering och rening av snö och regn samt till klimatanpassning.
godecke-tobias.blecken@ltu.se
0920-49 13 94
Urbana vattensystem och vinter
Annelie Hedström, professor i VA-teknik, forskar om resurseffektiva, robusta och hållbara avloppssystem och kallt klimat. Hon kan berätta mer om till exempel VA-ledningsnät och små avloppssystem och hur de fungerar vintertid.
annelie.hedstrom@ltu.se
0920-49 23 09
Hållbara vatten- och avloppssystem och kallt klimat
Inga Herrmann, biträdande professor i VA-teknik, forskar om småskalig avloppsrening och källsorterande system i kallt klimat. Inga är expert på decentraliserade ”low-tech” och markbaserade reningstekniker av avloppsvatten och har exempelvis undersökt hur snö och kyla påverkar reningsprocesser.
inga.herrmann@ltu.se
0920-49 25 28
Järnväg
Järnvägsunderhåll och kallt klimat
Järnvägstekniskt centrum är en centrumbildning som i samverkan med intressenter bedriver tillämpbar forskning och innovation med inriktning mot drift och underhåll av järnväg. Målet med forskningen är att det ska bli mer attraktivt och hållbart med transport på järnväg, genom bättre punktlighet och lägre klimatpåverkan. Det kalla klimatet i norr erbjuder utmaningar relaterade till järnvägstransporter i allmänhet, och drift och underhåll i synnerhet. Inom Luleå tekniska universitet finns många forskare som arbetar med diverse frågeställningar med koppling till detta. Järnvägsforskningen samordnas inom JVTC, som koordineras av Veronica Jägare.
veronica.jagare@ltu.se
072-5429420
Järnvägstransporter och vinterproblematik
Ulla Juntti, adjungerad professor i drift och underhållsteknik, forskar om underhållssäkerhet och klimatanpassning. Hon kan berätta mer om till exempel hur hårt väder påverkar drift och underhåll av järnvägsinfrastruktur, tågtrafik och logistik samt resurser som krävs för att upprätthålla driften.
ulla.juntti@ltu.se
070-526 50 35
Mätningar i vinterklimat
Matti Rantatalo, biträdande professor i drift och underhållsteknik, forskar om tillståndsövervakning. Han kan berätta mer om till exempel vad som krävs för att mäta till exempel tillståndet för järnvägskomponenter i kyla och snö.
matti.rantatalo@ltu.se
0920-49 21 24
Järnvägsunderhåll och förseningar vintertid
Peter Söderholm, adjungerad professor i kvalitetsteknik och logistik, kan berätta om varför tåg blir försenade vintertid. Bjarne Bergquist är professor, och Erik Vanhatalo biträdande professor, i kvalitetsteknik och logistik.
Alla tre kan berätta om hur inlandsklimatet i norr, med extrema temperaturskillnader mellan sommar och vinter, medför att såväl räls som underlag expanderar och krymper kraftigt mellan årstiderna vilket försvårar underhållet av järnvägar i norr.
bjarne.bergquist@ltu.se
0920-49 21 37
erik.vanhatalo@ltu.se
0920-49 17 20
peter.soderholm@ltu.se
Energi
Vätgas och kallt klimat
Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden (CH2ESS) är en forsknings- och kunskapssatsning med inriktning mot vätgasanvändning i industriella processer och energisystem, i nära samarbete med svensk industri med målet att ersätta fossila bränslen och klara den globala klimatomställningen. Vätgastekniken behöver anpassas för kallt klimat, till exempel särskilda anpassningar för mätutrustning, tjälfritt djup för vätgasledningar eller risk för frostskador på komponenter. Inom Luleå tekniska universitet finns många forskare som arbetar med diverse frågeställningar med koppling till detta. Vätgasforskningen samordnas inom CH2ESS, som leds av Cecilia Wallmark.
cecilia.wallmark@ltu.se
070-549 20 76
Koldioxidinfångning och batterier
Xiaoyan Ji, professor i engergiteknik, forskar om koldioxidinfångning och elektrolyter för batterier och kan svara på frågor relaterat till dessa områden. (På engelska.)
xiaoyan.ji@ltu.se
0920-49 28 37
Ekonomi och samhälle
Hur vinter kan göra en plats attraktiv
Maria Ek Styvén är professor i industriell marknadsföring. Platser med långa vintrar kan attrahera turister och nya innevånare som är intresserade av skidsport eller som bara tycker att vinter är exotiskt. Maria Ek Styvén kan berätta om hur platser i norra Sverige kan marknadsföras med vintern som säljargument.
maria.styven@ltu.se
0920-49 15 01
Vårdplanering och planering av snöröjning vintertid
Sofia Hellqvist är doktorand i redovisning och styrning. Hon kan berätta om hur vintern påverkar planeringen av vårdinsatser. På vintern sker fler halkolyckor. I många delar av Sverige påverkar även stora avstånd och vinterväglag kostnaderna för vårdinsatser. En annan offentlig utgift som kräver budgetering är snöröjning. Det är svårt att planera eftersom man aldrig i förväg vet hur vintern kommer att bli.
sofia.hellqvist@ltu.se
0920-49 13 04
Kyla som ekonomisk fördel
Amanda Curry är universitetslektor i redovisning och styrning. Hon kan berätta om varför kylan har attraherat företag som Facebook till norra Sverige.
amanda.curry@ltu.se
0920-49 10 84
Vintern som inspirationskälla och entreprenöriell fördel
Mats Westerberg är professor i entreprenörskap och innovation. Han kan berätta om hur vintern kan vara en förutsättning för att kläcka vissa entreprenöriella idéer, till exempel Ishotellet i Jukkasjärvi, Facebooks kylhallar i Luleå samt biltestindustrin i Norrbotten.
mats.westerberg@ltu.se
0920-49 18 08
Vinterns påverkan på kultur och förmåga att rekrytera arbetskraft
Johan Sandström är professor i redovisning och styrning. Han kan berätta om hur det kalla klimatet i norr har påverkat människor och kultur. Vidare kan han berätta om förutsättningarna för att rekrytera arbetskraft till kalla platser och hur migranter hanterar kyla och mörker.
johan.sandstrom@ltu.se
0920-49 31 13
Kalla vintrar och höga elpriser
Patrik Söderholm och Linda Wårell är professor respektive biträdande professor i nationalekonomi. De kan bland annat berätta om hur kalla vintrar påverkar elpriserna.
patrik.soderholm@ltu.se
0920-49 20 78
linda.warell@ltu.se
0920-49 19 41
Löntagarnas jul ger produktionsbortfall
Jerry Blomberg är universitetslektor i nationalekonomi. 2024 är löntagarnas jul, det vill säga den sammanhållna julledigheten kan maximeras genom att ta ut minimalt med ledighet under mellandagarna. Jerry Blomberg kan berätta om hur löntagarnas uttag av ledighet under julen påverkar produktionskapaciteten.
jerry.blomberg@ltu.se
0920-49 23 35
Politiska processer i kallt klimat
Charlotta Söderberg och Gregory Poelzer är biträdande professor respektive biträdande universitetslektor i statsvetenskap. De kan berätta om hur vinterklimat påverkar levnadsförhållanden i norr och på vilket sätt det ställer särskilda krav på politiska beslut och processer. Gregory förstår svenska men talar helst engelska.
charlotta.soderberg@ltu.se
0920-49 23 83
gregory.poelzer@ltu.se
0920-49 29 18
Historia
Järnvägen vintertid i historien
Roine Viklund, universitetslektor i historia kan berätta om järnvägen vintertid.
roine.wiklund@ltu.se
0920-49 16 50
Vinter och transporter i historisk tid
Curt Persson och Judit Malmgren, biträdande universitetslektor respektive doktorand i historia, kan berätta om vinterns betydelse för framkomligheten i historisk tid. Släd- och skidföre samt isar som bar gjorde att många längre transporter ofta företogs vintertid snarare än under barmarksperioden. Renen som transportmedel, särskilt gällande gruvdriften och jordbruket i norr.
curt.persson@ltu.se
judit.malmgren@ltu.se
0920-49 28 44 (Judit Malmgren)
Säsongsmässig markanvändning, naturresurser och överlevnad på vintern i historisk tid
Dag Avango, Lars Elenius och Judit Malmgren är professorer respektive doktorand i historia. De kan alla berätta om hur folk i norra Sverige har överlevt vintertid, vilka arbetsuppgifter som förlades till vinterhalvåret och hur markerna har använts när de har varit täckta med snö. De har särskilda kunskaper om historiska levnadsförhållanden hos samer respektive tornedalingar, kväner och lantalaiset, men kan även uttala sig om den svensktalande befolkningen. En utgångspunkt för deras forskning är att en förståelse för nordliga förhållanden i historisk tid kan bidra till att förstå förutsättningarna i Arktis i vår samtid.
dag.avango@ltu.se
0920-49 15 73
lars.elenius@ltu.se
0920-49 12 59
judit.malmgren@ltu.se
0920-49 28 44
Säkerhet, geopolitik och vinter i historisk tid
Dag Avango och Roine Viklund är professor respektive universitetslektor i historia. De kan berätta om hur vintern i de europeiska Arktis har påverkat säkerhetsfrågor och geopolitik i historisk tid samt hur historiska förhållanden ger genklang på säkerhetsområdet i vår egen tid.
dag.avango@ltu.se
0920-49 15 73
roine.wiklund@ltu.se
0920-49 16 50
Hälsa och psykologi
Gå och cykla vintertid
Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi, har forskat på aktiva skoltransporter och hur barns hälsa kan främjas genom att gå eller cykla till skolan. En särskild satsning har gjorts för att öka de aktiva skoltransporterna under vintertid, då klimatet erbjuder utmaningar i form av snö, kyla och halt underlag. Hon kan även kommentera generella frågor om att cykla och gå på vintern.
Anna-Karin.Lindqvist@ltu.se
0920-49 39 86
Balans, halka och vintermobilitet
Agneta Larsson, biträdande professor i fysioterapi, forskar om interaktioner mellan miljöfaktorer, mänskligt beteende och prestation, med särskilt fokus på arktiska och subarktiska miljöer. Exempelvis vad äldre personer upplever som hindrande och möjliggörande för att röra sig utomhus vintertid.
agneta.larsson@ltu.se
072-539 06 53
Varma och kalla bad
Åsa Engström, professor i omvårdnad, forskar huvudsakligen om akut- och intensivvård, men har också forskningsprojekt om hälsoeffekter av bastubad som även berör kalla bad och vinterbad.
Asa.Engstrom@ltu.se
0920-49 38 75
Vinternaturens hälsoeffekter
Gunilla Johansson, universitetsadjunkt i omvårdnad, har i sin avhandling undersökt hur naturbaserade interventioner för personer med stressrelaterad ohälsa fungerar under norra Sveriges vintrar.
gunilla.1.johansson@ltu.se
0920-49 24 46
Hälsofrämjande upplevelser i VR
Päivi Juuso, biträdande professor i omvårdnad, forskar bland annat om naturens hälsofrämjande påverkan. Just nu har hon ett projekt som undersöker om naturupplevelser med VR-glasögon också kan vara positivt för hälsan. Kan den virtuella upplevelsen vara ett komplement för personer som har svårt att ta sig ut, inte minst under kalla mörka vintrar?
paivi.juuso@ltu.se
0920-49 38 97
Psykisk hälsa under vintern och nystart vid årsskiftet
Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi, kan svara på frågor om psykisk hälsa om vintern och årstidsbunden depression. Han har även varit involverad i forskning kring nyårslöften, målsättningar och nystart i samband med årsskiftet.
alexander.rozental@ltu.se
0920-49 33 44
Psykiskt välmående under vintern och gruppsykologi vid vinteridrott
Markus Nyström, biträdande professor i psykologi kan svara på frågor om psykologiska aspekter av vintern, till exempel välmående. Han har också kunskaper i gruppsykologi, till exempel hur det kan påverka prestation inom idrott.
markus.nystrom@ltu.se
0920-49 39 50
Hälsopsykologi
Malin Anclair, universitetslektor i klinisk psykologi och leg. psykoterapeut, jobbar inom fältet hälsopsykologi och klinisk psykologi. Hon kan till exempel svara på frågor som rör vinter och psykiskt välmående samt behandlingar rörande vanliga tillstånd såsom stress, ångest och depression. Till exempel kognitiv beteendeterapi och mindfulness.
malin.anclair@ltu.se
0920-49 38 28
Lärande
Vinterlandskapet som lärmiljö
Niklas Johansson är doktorand i pedagogik med inriktning mot miljö- och utomhuspedagogik. Hans avhandlingsarbete handlar om arktiska lantbrukares erfarenhetsbaserade och platsbaserade lärande. Han kan exempelvis svara på frågor om hur vinterlandskapet kan användas som en pedagogisk lärmiljö.
niklas.1.johansson@ltu.se
Atmosfär, rymd och klimat
Klimatförändringar och vinter
Mathias Milz, biträdande professor i atmosfärsvetenskap, är utbildad meteorolog och jobbar med strålningstransfer inom atmosfären och fjärranalys av klimatrelevanta parametrar. Han kan svara på frågor om klimatförändringar och hur de påverkar vintern.
mathias.milz@ltu.se
0980-675 41
Is och snö i atmosfären
Thomas Kuhn, professor i atmosfärsvetenskap, forskar om snöflingor, snöfall samt ispartiklar i moln. Han har konstruerat instrument som tar mikroskopiska bilder av snökristaller.
thomas.kuhn@ltu.se
0980-675 38
Vinter i rymden
Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap, jobbar med solsystemet bortanför islinjen, där gaser är frusna. Hans forskning handlar bland annat om ismånar och klimat på andra planeter.
axel.hagermann@ltu.se
0980-675 83
Kan nås från 12 december, pratar engelska.
Norrsken, motorvärmare och backhoppning
Lars-Göran Westerberg, professor i strömningslära, har tidigare forskat om de mekanismer som gör att solvinden kan ta sig in mot jorden och i förlängningen bilda norrsken när den kolliderar med atmosfären. Han kan svara på frågor relaterat till solvind och norrsken. Han har dessutom forskat om smörjmedel, fetter, oljor, motorvärmare, plasmateknik och plasmafysik, och kan svara på frågor om det relaterat till vinter och kyla. Utöver det har han en bakgrund som elitidrottare inom backhoppning.
lars-goran.westerberg@ltu.se
0920-49 12 68
Is på kometer, andra planeter och i labbet
David Haack är gästforskare i atmosfärsvetenskap. Han forskar om is och ytor på kometer, Mars och Ceres i asteroidbältet. Isen rekonstrueras i labbet. Han kan också svara på frågor om ytbildande processer på himlakroppar, vad som händer med kometytor när deras is värms upp av solen, is och vatten på andra planeter och månar samt hur man kan upptäcka is via fjärranalys.
david.haack@associated.ltu.se
0980-675 46
Snö och is
Snö – lagring, kvalitet och mätmetoder
Nina Lintzén, universitetslektor i experimentell mekanik, forskar om mekaniska och fysikaliska egenskaper för snö och is. Hon kan bland annat svara på frågor om snölagring och snötillverkning, snökvalitet och mätmetoder för att kvantifiera snöns egenskaper. Hon är dessutom skidåkare och har bland annat vunnit Nordenskiöldsloppet.
nina.lintzen@ltu.se
0920-49 17 47
Vinterväghållning, vintertester, vindkraftverk och snömätningar
Johan Casselgren, biträdande professor i experimentell mekanik, forskar om friktionsuppföljning kopplat till vinterväghållning, snömonitorering vid vintertester av däck och fordon, utveckling av väglagsklassificering kopplat till autonom körning, samt mätningar av mekaniska och fysikaliska egenskaper för snö och is. Han kan bland annat svara på frågor om friktionsmätningar, snökvalitet och mätmetoder för att kvantifiera snöns egenskaper. Han har också forskat på isbildning på vindkraftverk samt varit på expedition till Antarktis för att studera snö och satelliters mätningar av snödjup.
johan.casselgren@ltu.se
0920-49 14 09
Material, prylar och maskiner i kallt klimat
Friktion – från skosulor till skidor eller maskiner
Roland Larsson, professor i maskinelement, forskar om friktion, slitage och smörjmedel. Han kan berätta mer om till exempel friktionsfrågor kopplade till vintern. Skidfriktion, däckfriktion, halkiga gångbanor och skosulor. Han kan även svara på frågor om maskiners funktion i låg temperatur.
roland.larsson@ltu.se
0920-49 13 25
Materielsystem i kallt klimat och utveckling av skytte
Pär Marklund är professor i maskinelement. Han är bland annat ansvarig för en kurs för försvaret om hur materielsystem fungerar i kallt klimat. Hans specifika expertområde handlar om hur till exempel smörjmedel fungerar i kyla och vilka begräsningar det medför. Dessutom forskar han om teknisk utveckling inom bland annat skidskytte och blyfri ammunition.
par.marklund@ltu.se
0920–49 24 15
Miljövänliga material, skidbelag och valla
Nazanin Emami är professor i maskinelement och expert inom tillverkning av nya självsmörjande och miljövänliga polymera kompositer för lastbärande applikationer inom många områden. Huvudsakliga områden där hon forskar aktivt inom skidteknologi, är utveckling och karakterisering av skidbelag och PFAS-fri valla.
nazanin.emami@ltu.se
0920–49 19 39
Varför är vissa prylar så dåligt designade för vinterklimat?
Åsa Wikberg-Nilsson och Jörgen Normark är professor respektive universitetslektor i design. De kan förklara varför och på vilket sätt olika prylar, allt från hus till mobiltelefoner, är dåligt designade för klimatet i norr. På vissa områden har det dock börjat ske en bättre anpassning, till exempel inom fordonsindustrin.
asa.wikberg-nilsson@ltu.se
0920-49 13 42
jorgen.normark@ltu.se
0920-49 14 80
Skidåkning och vinteridrott
Elitidrott, skidor och studier
Joakim Abrahamsson är verksamhetsledare för elitidrottsvänligt lärosäte som möjliggör att studenter kan satsa på dubbla karriärer (elitidrott och studier). Han är tidigare förbundskapten för svenska längdskidlandslaget och projektledare för ett nytt kompetenscentrum med ett särskild fokus på skidåkning – längd, alpint, skidskytte och skidorientering.
joakim.abrahamsson@ltu.se
070–372 10 03
Vinteridrott och teknologi
Andreas Almqvist är professor i maskinelement och föreståndare för Centrum för idrotts- och prestationsteknologi (SPORTC) – en centrumbildning vid Luleå tekniska universitet med syfte att genomföra multidisciplinär aktivitetsnära forskning inriktad mot prestation och teknologi inom idrott och hälsa. Han forskar bland annat om friktion vid skidåkning.
andreas.almqvist@ltu.se
0920-49 24 07
Vinteridrott och prestation
Ann-Sofie Lindberg är lektor i fysioterapi och aktiv inom Centrum för idrotts- och prestationsteknologi (SPORTC). Hon bedriver forskning bland annat inom prestation och utförsåkning.
ann-sofie.lindberg@ltu.se
0920-49 23 73
Vinteridrott och skidforskning
Hans-Christer Holmberg, adjungerad professor i fysioterapi och senior rådgivare vid Centrum för idrotts- och prestationsteknologi, har forskat om bland annat idrottsfysiologi, idrottsteknologi och olika aspekter av skidåkning. Han har även 24 års erfarenhet som forsknings- och utvecklingschef på Sveriges Olympiska Kommitté.
integrativephysiobiomech@gmail.com
Expertlistan är ett urval av forskare vid Luleå tekniska universitet i relation till tema vinter. Hittar du inte vad du söker? Besök gärna vår webbsida eller kontakta press@ltu.se. Listan kan komma att uppdateras ytterligare på webben efter utskick.