Lärarkompetens avgörande för elevers skolresultat
Lärarens utbildning, ämneskompetens och undervisningsstrategier påverkar i hög grad hur elever presterar, särskilt på mellanstadiet. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Skillnaderna i svenska elevers skolresultat har ökat och en viktig förklaring kan vara vem som undervisar.
– Analyserna visar att lärarnas formella utbildning och ämnesspecialisering har en tydlig koppling till elevernas prestationer. Det gäller särskilt i matematik, och vi ser också långsiktiga effekter inom läsförståelse, säger Mari Paloniemi Lindström, doktorand i pedagogik.
Hög andel obehöriga lärare på mellanstadiet
Under de senaste 40 åren har Sveriges lärarutbildningar reformerats flera gånger. Samtidigt har andelen obehöriga lärare i grundskolan ökat, särskilt i årskurs 4–6, där nästan var tredje lärare saknar legitimation. Mot denna bakgrund har Mari Paloniemi Lindström undersökt hur lärarkompetens och arbetsvillkor påverkar mellanstadieelevers resultat i matematik och läsförståelse. Avhandlingen bygger på data från internationella studier (TIMSS och PIRLS) och svenska registerdata. Resultaten visar att lärares ämnesspecialisering är betydelsefull för elevernas prestationer, även när hänsyn tagits till elevens tidigare prestationer och socioekonomiska bakgrund.
Undervisningsstrategier med långsiktig effekt
Mari Lindström har också undersökt hur undervisningsstrategier påverkar lärandet. Det handlar till exempel om att läraren ber elever förklara sina svar eller uppmuntrar till diskussion i klassrummet. Sådana så kallade kognitiva undervisningsstrategier visade sig ha positiva effekter i flera ämnen, och resultaten kvarstod två år senare.
Skolklimatet påverkar både elever och lärare
Arbetsvillkor och skolklimat påverkar också elever och lärare.
– Ett gott skolklimat visade sig vara viktigt inte bara för elevernas prestationer, utan också för lärarnas trivsel, säger Mari Paloniemi Lindström.
Många lärare i studien upplevde en ökad arbetstillfredsställelse under pandemin, kanske för att uppdraget kändes extra meningsfullt, trots utmaningarna.
– Samtidigt försämrades elevernas läsprestationer, vilket delvis kan förklaras av ett sämre skolklimat, med bland annat bristande studiero och lägre upplevd trygghet.
Förutsättningar för en mer likvärdig skola
För att förbättra elevernas resultat behöver utbildningen av blivande lärare fokusera mer på ämneskompetens och effektiva undervisningsstrategier. Mari Paloniemi Lindström lyfter också vikten av att skapa goda arbetsvillkor och trygga skolmiljöer.
– Det räcker inte att utbilda skickliga lärare. Vi måste också se till att de vill stanna i yrket och att de väljer att arbeta där de behövs som mest, säger hon.
Avhandlingen belyser att fördelningen av kompetenta lärare är ojämn. Det bidrar till att skillnaderna mellan skolor och elevgrupper växer.
– Ur ett rättviseperspektiv är det avgörande att alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsort, får undervisning av behöriga och välutbildade lärare. Det är en nyckelfråga för ett mer likvärdigt skolsystem, säger Mari Paloniemi Lindström.
Kontakt: Mari Paloniemi Lindström, e-post: mari.lindstrom@gu.se, telefon: 0708-134744
FAKTA
Avhandlingen består av tre delstudier och bygger på data från de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PIRLS samt svenska registerdata. Fokus ligger på hur lärarkompetens, undervisningsstrategier och skolklimat påverkar elevers skolprestationer på mellanstadiet.