Fler och fler firar nationaldagen

Av de tio högtider som mättes i den senaste undersökningen är det nationaldagsfirandet som visar störst förändring över tid. År 2011 svarade 25 procent att de firat nationaldagen det senaste året. Fyra år senare var andelen 31 procent. I den senaste undersökningen hade hela 42 procent firat nationaldagen. Ökningen sticker ut, då vanor och traditioner generellt är stabila över tid.

– Vi ser en långsamt förändrad inställning till nationaldagen där svenskar går mot att uppmärksamma den lite mer, likt norrmännen. Samtidigt ska vi komma ihåg att majoriteten fortfarande inte firar den 6:e juni, trots att det sedan 2005 är en röd dag, säger Daniel Jansson, forskningskommunikatör på SOM-institutet.

Utrikesfödda firar mer än svenskfödda
Bland de svarande i SOM-undersökningen som är födda i ett land utanför Europa är det högre andel som firat nationaldagen än bland infödda svenskar. Så har det varit vid varje mättillfälle och skillnaden mellan grupperna har dessutom ökat något över tid.

I övrigt finns väldigt få demografiska skillnader; män och kvinnor, storstads- och landsbygdsbor, hög- och låginkomsttagare och olika åldersgrupper firar nationaldagen i ungefär lika stor utsträckning.

– En delförklaring till varför utrikesfödda är överrepresenterade bland nationaldagsfirarna kan vara att nya medborgare bjuds in till kommunalt anordnade medborgarskapsceremonier. I många kommuner, exempelvis här i Göteborg, sammanfaller dessa just med firandet av nationaldagen – något vi pekade på redan efter mätningen 2016, säger Daniel Jansson.

Mindre av ett ställningstagande
Personer som står till höger i politiken firar nationaldagen i högre utsträckning än personer till vänster. Trots att Sverigedemokrater värdesätter det nationella och traditionella är det inte de som firar i högst utsträckning. Centerpartister, liberaler, moderater och kristdemokrater firar alla i högre utsträckning.

Detta är en förändring jämfört med mätningen 2016 då SD-sympatisörerna toppade listan. Minst firar vänsterpartisterna, men det är fortfarande fler vänsterpartister som firar nationaldagen (26 procent) än som deltar i en 1: a maj-demonstration (20 procent).

– Alla partigrupper har ökat sitt firande sedan förra mätningen, och då Sverigedemokraterna ökat minst har de politiska skillnaderna faktiskt jämnats ut något. Det finns idag inte lika mycket fog för att tala om nationaldagsfirande som en politiskt laddad handling som det gjorde 2016, säger Daniel Jansson.

Firande av andra svenska högtider

• Stundande midsommar toppar listan bland de högtider som mättes i den senaste undersökningen. Hela 87 procent firade midsommar 2024 vilket förstärker bilden av högtidens roll som Sveriges informella nationaldag. Infödda svenskar firar midsommar i högre utsträckning än inflyttade. Höginkomsttagare firar mer än de med lägre inkomst och på landsbygden firar man i något högre utsträckning än i storstäderna.
• Andelen som är i kyrkan på 1: a advent är oerhört stabil över tid: 13 procent vid samtliga tre mätningar. Rapporten visar dock att det skett en stor förändring bland sympatisörer till Kristdemokraterna. Från 60 procent adventsfirare till 30 procent på 13 år.
• Andelarna som firar Halloween och Alla hjärtans dag har båda ökat med sex procentenheter och står efter nationaldagen som de snabbast växande högtiderna i undersökningen. Varken Halloween eller Alla hjärtans dag mättes 2016.
• Att titta på finalen i Eurovision Song Contest har minskat mest i undersökningen, med 8 procentenheter sedan 2016. Kvinnor tittar mer på Eurovision än män och rapporten illustrerar ett tydligt åldersskifte sedan 2016. Då tittade de allra yngsta, 16- till 29-åringarna, i något lägre utsträckning än övriga. Idag är det denna grupp som tittar klart mest på Eurovision.
• Det är fortfarande väldigt få svarande, 5 procent, som demonstrerat på 1:a maj eller firat avslutningen av ramadan (Eid al-fitr). Emellertid växer dessa andelar stadigt och har närmast dubblerats sedan 2011.

Mer information

• Se alla resultat i rapporten Högtider i Sverige 2011–2024 från SOM-institutet.
• SOM-undersökningen mäter sporadiskt ett antal utvalda högtider, mediaevenemang och traditioner kopplade till kultur eller religion. Mätningarna har skett 2011, 2016 samt 2024.
• Vad som innebär med firande eller deltagande definieras inte i undersökningen utan är upp till de svarande själva.
• Den nationella SOM-undersökningen 2024 gick ut till ett slumpmässigt urval på 26 250 personer 16 år och uppåt. Nettosvarsfrekvensen var 51 procent.