Det främlingsfientliga våldet förändras – har blivit mer vardagligt

Främlingsfientligt våld handlar om när gärningspersonen uppfattar offret som representant för en grupp som anses hota den ”svenska” kulturen, ekonomin eller samhällsgemenskapen.

– Sådant våld har inte bara direkta konsekvenser för det enskilda offret, utan fungerar även som en signal till andra med liknande bakgrund om att de inte är välkomna i Sverige, säger Måns Lundstedt, en av forskarna bakom rapporten.

Analysen baseras på en genomgång av sammanlagt 2 512 polisanmälningar som inkommit under perioden 2009–2022 och flaggats som hatbrott av polisen. Studien är begränsad till hatbrott med främlingsfientliga motiv, som involverar fysiskt våld, eller försök till sådant våld, så som misshandel, skadegörelse, mord och mordbrand. Anmälningar som gäller exempelvis hot och hets mot folkgrupp ingår inte.

Anmälningarna har analyserats i detalj med hjälp av både automatiserade och manuella metoder för att ta reda på när, var och hur brotten skett, samt vilka som utfört och drabbats av dem.

Resultaten visar att antalet anmälningar har minskat något, vilket också stämmer överens med Brottsförebyggande rådets statistik för vålds- och skadegörelsebrott.

– Däremot finns vissa toppar som går att koppla till dramatiska händelser som terrorattackerna i Paris och attentatet på Drottninggatan i Stockholm. Särskilt högt var antalet anmälningar under flyktingmottagandet 2015–2016, då speciellt antalet mordbränder riktade mot asylboenden ökade, säger Måns Lundstedt.

Ett mer normaliserat våld
Även om det finns tecken på att våldet minskar, visar rapporten att det samtidigt blivit mer ”vardagligt”. I början av mätperioden förekom våldet till största del under helger och var kopplat till nattlivet. I slutet sker de flesta brott i kollektivtrafiken och i bostadsområden, och de sker i tilltagande grad under dagtid.

– Våldet följer i allt högre grad gärningspersoners och offers vardagsrutiner. Det skiljer sig från utvecklingen hos annan våldsbrottslighet och kan ha betydelse för hur våldet förstås och förebyggs, säger Måns Lundstedt.

Även de anmälda gärningspersonerna har förändrats under perioden. Tidigare var de yngre och dåden utfördes oftare i grupp. Under mätperioden har medelåldern ökat med tio år, samtidigt som gärningspersonerna i högre grad agerar ensamma. Bland våldsverkarna är män kraftigt överrepresenterade (84 procent), men samtidigt förekommer kvinnliga gärningspersoner oftare än vid andra typer av våldsam brottslighet.

– Utvecklingen kan dels bero på att den radikalnationalistiska rörelse som tidigare stått för mycket av våldet blivit allt mer splittrad, dels på att främlingsfientliga attityder blivit mer accepterade i både politiken och vardagslivet, säger Måns Lundstedt.

Digital publicering: Främlingsfientligt våld i Sverige 2009–2022

Kontakt: Måns Lundstedt, postdoktor, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, telefon: 070-253 6323, e–post: mans.lundstedt@gu.se

Rapportförfattare:

• Måns Lundstedt, postdoktor, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
• Anton Törnberg, docent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
• Victoria Vallström, biträdande forskare/magisterstudent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
• Mattias Wahlström, professor, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet