Omkring 1 500 personer dör varje år av luftburen smittspridning på sjukhus. Forskare på KTH arbetar nu aktivt för att komma tillrätta med problemet. Ett sätt är att beräkna hur ventilationen fungerar för att undvika att luftburna bakterier landar på fel ställen.
Över hälften av jordens krig har religion som bränsle. Men hittills har forskarnas intresse för att hitta lösningar på dessa konflikter varit ljumt. Nu ska en internationell forskargrupp undersöka möjligheterna att förhandla fred med jihadister.
Den senaste tidens terrordåd i Europa kan leda till en ökad skepsis mot muslimer i allmänhet. Risken är också påtaglig att de motsättningar som uppstått i flyktingmigrationens spår kommer att förvärras.
”Islam – en religionsvetenskaplig introduktion” är titeln på en ny antologi som tar ett helhetsgrepp om islam och muslimsk kultur. Redaktörer är religionsvetarna Simon Sorgenfrei på Södertörn högskola och Susanne Olsson på Stockholms universitet. Övriga författare är alla ledande svenska forskare inom ämnet. I boken slår författarna hål på myten om att det finns ett enda islam.
Händelser som Ebolaepidemin och situationerna i Syrien och Ukraina har gjort svenskarna allt mer bekymrade över situationen i omvärlden. Oroliga människor är mer intresserade och engagerade i politik. Och det finns stora generationsskillnader när det gäller synen på privatliv och kommersialisering i digitala medier. Det är några av resultaten från 2014 års SOM-undersökning, som presenterades vid ett seminarium i Göteborg under tisdagen.
Tjuvskytte av utrotningshotade djur, som noshörningar och elefanter, måste stoppas innan det är för sent. Tolv svenska företag, Vinnova, Linköpings universitet, Stimson Center och internationella partners, bygger en ny guldstandard för skydd av utrotningshotade djur och naturresurser.
Man ska inte vara rädd för att skoja om varandras etniska bakgrund. Med rätt fingertoppskänsla kan det tvärtom leda till att den stereotypa bilden av invandrare minskar. Det menar sociologen Henriette Frees Esholdt som studerat humor och sexuellt samspel på en multietnisk arbetsplats i Danmark.
Städer har genom att erbjuda den infrastruktur som kopplar samman globala flöden och finansiella system ökat sin politiska makt vid sidan av nationalstaterna. I vissa fall bredrivs egen utrikespolitik på flera områden. Bostads- och urbanforskaren Kristin Ljungkvist har i sin avhandling studerat effekterna av denna utveckling och menar att det finns risker att vara uppmärksam på.
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, behöver förändra sitt sätt att tänka kring den kunskap man tar fram. Gunilla Eriksson visar i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet att den sociala miljön och språkbruket inom underrättelsetjänsten i hög grad formas av språk och miljö och att det begränsar kvaliteten på den kunskap man tar fram.
Det är inte bara rädslan för terrorism som bidragit till utvecklingen av nya möjligheter till hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation i svensk lagstiftning på senare år. Lagstiftaren har också ändrat syn på den personliga integriteten. Det konstateras i en ny doktorsavhandling från Umeå universitet.
Händelser som bombdåden vid Boston maraton verkar bekräfta människors misstankar om att invandrare från krigsdrabbade länder hyser ett inneboende hat på grund av traumatiska upplevelser och uppbrott. I sin avhandling visar Jonathan Hall att personer som upplevt krig och sedan bosatt sig någon annanstans ofta har mer återhållsamma attityder än de som stannat i hemlandet.
Harpestbakterier som saknar proteinet PdpC kan endast delvis bryta sig ur den fagosom som cellen kapslar in bakterien i för att försvara sig. Bakterien överlever men fastnar och kan inte ta sig ur cellen, utan orsakar istället celldöd. Fyndet kan vara ett led i att hitta ett vaccin mot harpest.
Det finns ett utbrett antagande om att religiösa konflikter i grunden är olösliga. Men i sin nya bok visar Isak Svensson, forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, att konflikter kring religiösa frågor faktiskt går att lösa genom förhandlingar. I boken lyfts olika exempel på hur sådana lösningar sett ut.
Fyra forskargrupper har fått medel i satsningen Europe and Global Challenges, som Riksbankens Jubileumsfond finansierar tillsammans med VolkswagenStiftung och Compagnia di San Paolo.
Ordet Korankurs ger troligtvis många människor associationer till islamism, terrorism och kvinnoförtryck. Men forskare på Högskolan Väst som undersökt Korankurser i Västra Götalandsregionen har kommit fram till att lärarna arbetar aktivt och medvetet för integration.
Europas underrättelsetjänster måste samarbeta kring terrorism och organiserad brottslighet. Det är EUs politiker helt på det klara över. Men varför går det då så trögt?– Byråkrater sätter käppar i hjulet: de släpper ogärna ifrån sig information när politiker försöker dra igång nya samarbeten, säger statsvetaren Björn Fägersten vid Lunds universitet. I dagarna presenterar han en ny avhandling om internationellt säkerhetssamarbete.
För åtta år sedan öppnade forskning.se med ambitionen att väcka intresse för forskning och underlätta forskningskommunikationen. Agneta Ringaby, projektledare på redaktionen, har varit med från starten.
En kontroll- och säkerhetskultur verkar och sprids via nyhetsmedierna, det framgår i en studie från Umeå universitet. Eric Carlsson har analyserat medieberättelser om övervakning i samband med terroristdåden i London 2005 och kameraövervakat polisvåld.
Det finns faktorer som kan få helt normala människor att underkasta sig extrem lydnad och begå fruktansvärda handlingar. I sin nya bok visar religionspsykologen Tomas Lindgren, Umeå universitet, att religiösa våldshandlingar styrs av samma mekanismer som sekulära.
I den politiska retoriken efter terrorattackerna den 11 september 2001 ställdes demokrati mot terrorism och civilisation mot barbari. En ny avhandling från Umeå universitet jämför svenska och ryska politiska tal från tiden efter attackerna.
