valaret-2014
Miljöfrågorna kräver snabba, radikala åtgärder och politiker måste våga ta obekväma beslut, även beslut som kanske inte hjälper dem att bli omvalda till nästa mandatperiod. Problemet är att miljöfrågorna ofta är globala medan demokratin är nationell. Frågan är om den traditionella demokratin är ett tillräckligt kraftigt instrument för att hantera miljöpolitiken. Och vilka är alternativen?
valaret-2014
Elevernas sjunkande resultat har blivit en av årets mest debatterade valfrågor. Att hitta ett enda svar på vad som gick fel är svårt, men det är tydligt att de senaste årens politik med kommunaliseringen, friskolereformen och det fria skolvalet har lett oss till dagens vinnar- och förlorarskolor.
valaret-2014
Att kunna sälja sin tid till någon annan var (och är fortfarande) en viktig förutsättning för att organisera det moderna samhället. I början var det svåra villkor för de anställda, men efter hand upptäcktes allt fler samband mellan sociala faktorer och effektivitet. Produktiviteten ökade samtidigt som arbetsdagen blev kortare, från 14 timmar per dag till 12 till 10 till 8. Nu vill somliga partier ha sextimmarsdagar.
valaret-2014
Samspelet mellan arv och miljö diskuteras ofta för att förklara människors personlighet och beteenden. När det gäller vårt politiska engagemang har många ändå uppfattningen att det enbart är ett resultat av yttre miljöfaktorer så som utbildning och uppfostran, snarare än av egenskaper som vi har ärvt av våra föräldrar. Nu visar forskning att det genetiska arvet även spelar en betydelsefull roll för hur vi agerar politiskt.
valaret-2014
Små kommuner tvingas till samarbete för att klara välfärden. Det kanske låter bra med samarbete, men det innebär också att politiken hanteras utan demokratisk förankring. Därför höjs det röster för en kommunreform i Sverige och även i övriga Norden.
valaret-2014
Fördomar och diskriminering diskuteras flitigt i valrörelsen med begrepp som sexism och rasism. 2008 skrev gerontologiprofessorn Lars Andersson vid Linköpings universitet boken “Ålderism” för att visa att även äldre behandlas diskriminerande och med stereotypa föreställningar. Han tycker att ålderism existerar i hög grad även 2014 och att politikerna kan göra mer för att motverka problemet.
valaret-2014
Israel-Palestinakonflikten utgör en viktig kontext för antisemitiska yttringar och när våldet trappas upp triggas ett judehat i Sverige. Även om kritiken mot Israel i huvudsak inte präglas av sådana tankespår, så tycks det vara svårt att erkänna antisemitism som ett av dagens samhällsproblem. I debatten cirkulerar en rad osanningar och komplexa förhållanden, vilka behöver belysas och diskuteras.
valaret-2014
Ökade möjligheter att välja ses ofta som något positivt från en demokratisk synvinkel. Men frågan väcks nu också om valfrihetsrevolutionen har drivits för långt, så långt så att den slår tillbaka mot sig själv. Det kan bli för mycket av det goda.
valaret-2014
Nazistiska Svenskarnas parti inledde årets Almedalsvecka i Visby och protesterna var många. När främlingsfientliga och fascistiska partier får luft under vingarna runt om i Europa aktualiseras frågan om hur rasistiska åsikter ska hanteras i offentligheten. Det finns en friktion mellan yttrandefrihet och de motreaktioner som genomförs mot extremhögern.
valaret-2014
Trots att vi i Sverige har en långtgående yttrandefrihet och meddelarfrihet för tjänstemän breder tystnaden ut sig. Personer som avslöjar oegentligheter på sina arbetsplatser riskerar repressalier, och problemet ökar när statlig verksamhet anammar allt mer av näringslivets lojalitetskultur. För att inte demokratin ska urholkas behövs ett bättre skydd för de personer som vågar gå emot strömmen.
valaret-2014
Sverige har inte alltid funnits, det är ett påhitt som vuxit fram genom invandring och kulturell, politisk och ekonomisk anpassning. På 1700-talet var Sverige influerat av Frankrike, på 1800-talet av Tyskland och på 1900-talet av USA. Påverkan av yttre omständigheter avspeglas i våra traditioner och i vårt språk, vår mat och arkitektur och i all annan kultur.
valaret-2014
Allt oftare hörs uttrycket politiskt korrekt, vilket idag innefattar åsikter som kännetecknas av en öppenhet för mångfald. Samtidigt används begreppet som en känga från motståndarsidan i debatten. Kritiker till begreppet påpekar att det bidrar till en inskränkt yttrandefrihet och värderelativism.
valaret-2014
Internet har på kort tid inneburit ett starkt ökat informationsflöde och samtidigt ökade möjligheter för vem som helst att ge sig in i debatten via exempelvis Facebook eller Twitter. Men har detta också vitaliserat demokratin?
valaret-2014
Hur ser det svenska debattklimatet ut idag? Vissa uppfattningar anses inte riktigt rumsrena eller politisk korrekta, vilket riskerar hämma samhällsdebatten och påverka demokratin negativt. En tänkbar förklaring kan vara att vi sällan diskuterar vad som utmärker en god debatt och att vi inte längre skolas att debattera och argumentera på samma sätt som tidigare.
valaret-2014
Idag förs många diskussioner om svenskhet och vad det står för i vårt samhälle, inte minst då detta är centralt i Sverigedemokraternas politik. Ofta kategoriserar vi människor svenskhet utifrån våra föreställningar om hur en svensk ska se ut, men även faktorer som klasstillhörighet, bostadsområde och sammanhang bidrar till vilka vi betraktar som svenskar eller inte.
valaret-2014
Demokrati betyder folkstyre, men är det verkligen folket som bestämmer? För att reda ut detta vänder vi oss till Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledare för världens största forskningsprojekt om demokrati – ”Varieties of Democracy” – där forskarna har identifierat sju olika former av demokrati, se lista nedan.
valaret-2014
Myter, legender och symboler har alltid använts av statsmakter för att skapa stabila samhällen. Nationalismen blev det nya ideologiska fundamentet under vilket folket kunde enas och flaggan var en av de symboler som skulle visa på vår särart bland andra länder. Nu när Sverige har varit medlem i EU i 19 år, kan vi då förväntas mogna som européer så pass, att vi nu kan hissa även den europeiska flaggan vid våra faluröda sommartorp? En som vet mer om hur den europeiska identiteten konstrueras är Johan Fornäs, som har forskat på tillhörighetsskapande symboler i Europa.
valaret-2014
I temaserien Hur mår Sverige? kommer vi fram till valet i september titta närmare på vilken forskning som finns kring politiska begrepp och viktiga valfrågor.
