Många forskare tror fortfarande på de klassiska modellerna, men att de går att förbättra. Starkaste kritiken mot den neoklassiska skolan är att den lutar sig för mycket på matematiska modeller som inte alltid stämmer med verkligheten. Vad tror forskare om framtiden för den ekonomiska vetenskapen?
Bara 3-4 procent av svenska professorer i nationalekonomi är kvinnor, det vill säga totalt 4-5 personer (2005). Skulle nationalekonomin och därmed den ekonomiska politiken sett annorlunda ut om nationalekonomi inte vore en så mansdominerad disciplin? Detta är frågor som Ing-Marie Gren, professor i naturresurs- och miljöekonomi vid SLU, funderat mycket över.
Gång på gång spricker bubblor och ekonomiska kriser uppstår. Ibland med politiska spänningar eller till och med med krig som följd. Men kan vi inte lära oss av historien för att undvika framtida kriser?
Ett problem med den ekonomiska forskningen är närheten till politiken, där politikerna kanske lyssnar mer till den forskning som gynnar deras syften – som till exempel försvar av tillväxtbegreppet eller business as usual.
En av den främsta kritiken mot den neoklassiska skolan är att den har så stort inflytande. Den utgör nuvarande paradigm och utmanas inte inifrån de ekonomiska institutionerna.
– Ska man forska vid en nationalekonomisk institution måste man stanna kvar inom den neoklassiska skolan, säger Thomas Hahn, ekonom-agronom knuten till Stockholm Resilience Center.
Den neoklassiska skolan har varit tongivande inom forskningen och dominerat den ekonomiska politiken allt sedan den skotske nationalekonomen Adam Smith (1723-1790). Den talar om de fria (det vill säga avreglerade) marknaderna, om det marknadsmässigt rätta priset som sätts av utbud och efterfrågan och om människan som en rationell ekonomisk varelse (homo economicus). Det synsättet utgör ett paradigm.
Allt började i USA, där alltför många hade lånat alltför mycket pengar inbakat i avancerade finansiella produkter. När den amerikanska bostadsbubblan sprack och huspriserna föll så skapade det problem för hela världsekonomin.
Sverige kastades in i en kombinerad bank-, finans-, fastighets- och budgetkris 1990. Bakgrunden var att regering och riksbankschef hade slopat både kreditregleringen 1985 (nu blev det fritt fram att låna) och valutaregleringen 1989 (nu fick pengar flyta fritt över Sveriges gränser). Syftet var att bekämpa inflationen i stället för som tidigare arbetslösheten.
Sveriges ekonomi skulle kunna beskrivas som en liten båt på ett stormigt hav och på de ekonomiska världshaven har det verkligen stormat de senaste åren. För att förstå läget idag, hur vi hamnade där vi är och vilka förändringar som kan komma att krävas inför framtiden, så måste vi först gå tillbaka över hundra år i tiden.
Nationalekonomerna – har i den rika världen – alltid haft ett stort inflytande och en stor delaktighet i samhällsdebatten, men när finanskrisen slog till med full kraft 2008 stod ändå ekonomikåren både handfallen och överraskad. Hur kommer det sig och vilken hjälp kan vi medborgare få av den ekonomiska vetenskapen?
Världsekonomin kallas ibland för kasinoekonomi och illustreras då till exempel av korthus, dominobrickor, roulett och poker, men egentligen liknar det mest en teater, där vi alla är skådespelare i det globala ”spelet”: den svenska medborgaren betalar skatt, som går till välfärden, som byggs av politikerna, som fattar beslut, som vilar sig mot ekonomisk vetenskap – som också finansieras av skattemedel.
Det vanligaste måttet på välstånd är BNP (bruttonationalprodukt). Det är ett mått som beskriver den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligtvis ett år. Genom att summera värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år får man fram ett lands BNP.
När finansmarknaderna kraschade hösten 2008 förutspådde många ekonomer att en lång period av världsomfattande ekonomisk depression skulle följa. Så blev det inte riktigt. Många enskilda (amerikaner, greker och spanjorer med flera) drabbades visserligen mycket hårt av fastighetskrisen, men de nattsvarta prognoser som följde på krisen har inte slagit in. Det beror delvis på världens centralbanker, som har agerat mycket kraftfullt genom att förse finansmarknaderna med stora mängder likviditet (betalningsförmåga).
I samband med finanskriser uppstår nästan alltid börskrascher. De kan bli mycket stora. Det senaste exemplet är börsras världen över i samband med konkursen i den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers 2008. Konkursen kom efter många månaders oro på börsen till följd av en kollapsad fastighetsmarknad i USA. Denna oro sänkte aktiekurserna under flera månader.
Med grön ekonomi kan man mena både miljöekonomi och ekologisk ekonomi. Ekologisk ekonomi är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som startade i slutet av 1980-talet som en direkt reaktion mot vad många upplever som brister i den neoklassiska teorin. Miljöekonomi utgår från de klassiska nationalekonomiska modellerna men tar större hänsyn till ”externa effekter” som miljöförstöring.
