Det borde vara självklart att människor får rösta som de vill, men ändå händer det att vissa demokratiskt valda partier inte blir helt accepterade. Detta tacklas på olika sätt i olika länder. I en fullt utvecklad rättsstat brukar valresultatet förvisso respekteras, men det räcker inte med bara respekt – syftet med demokrati är att ta fram en handlingskraftig regering.
Miljöfrågorna kräver snabba, radikala åtgärder och politiker måste våga ta obekväma beslut, även beslut som kanske inte hjälper dem att bli omvalda till nästa mandatperiod. Problemet är att miljöfrågorna ofta är globala medan demokratin är nationell. Frågan är om den traditionella demokratin är ett tillräckligt kraftigt instrument för att hantera miljöpolitiken. Och vilka är alternativen?
Elevernas sjunkande resultat har blivit en av årets mest debatterade valfrågor. Att hitta ett enda svar på vad som gick fel är svårt, men det är tydligt att de senaste årens politik med kommunaliseringen, friskolereformen och det fria skolvalet har lett oss till dagens vinnar- och förlorarskolor.
Att kunna sälja sin tid till någon annan var (och är fortfarande) en viktig förutsättning för att organisera det moderna samhället. I början var det svåra villkor för de anställda, men efter hand upptäcktes allt fler samband mellan sociala faktorer och effektivitet. Produktiviteten ökade samtidigt som arbetsdagen blev kortare, från 14 timmar per dag till 12 till 10 till 8. Nu vill somliga partier ha sextimmarsdagar.
Samspelet mellan arv och miljö diskuteras ofta för att förklara människors personlighet och beteenden. När det gäller vårt politiska engagemang har många ändå uppfattningen att det enbart är ett resultat av yttre miljöfaktorer så som utbildning och uppfostran, snarare än av egenskaper som vi har ärvt av våra föräldrar. Nu visar forskning att det genetiska arvet även spelar en betydelsefull roll för hur vi agerar politiskt.
Små kommuner tvingas till samarbete för att klara välfärden. Det kanske låter bra med samarbete, men det innebär också att politiken hanteras utan demokratisk förankring. Därför höjs det röster för en kommunreform i Sverige och även i övriga Norden.
Fördomar och diskriminering diskuteras flitigt i valrörelsen med begrepp som sexism och rasism. 2008 skrev gerontologiprofessorn Lars Andersson vid Linköpings universitet boken “Ålderism” för att visa att även äldre behandlas diskriminerande och med stereotypa föreställningar. Han tycker att ålderism existerar i hög grad även 2014 och att politikerna kan göra mer för att motverka problemet.
Politiska partier ska vara kanaler för medborgarnas inflytande, men i takt med att medlemsantalet minskar så blir det svårare för politikerna att veta vad deras väljare vill. För att makten ska vara legitim krävs att politiken är förankrad i folkviljan.
Rasismen i Sverige har inte ökat. Däremot så lyckas främlingsfientliga partier idag bättre med att mobilisera sina väljare. Utrymmet och förutsättningarna till detta skapas paradoxalt nog genom den motsatta trenden, nämligen att svenskarna blir allt mer öppna och toleranta.
Ökade möjligheter att välja ses ofta som något positivt från en demokratisk synvinkel. Men frågan väcks nu också om valfrihetsrevolutionen har drivits för långt, så långt så att den slår tillbaka mot sig själv. Det kan bli för mycket av det goda.
Att politik till stor del handlar om kommunikation och PR syns kanske som allra tydligast i Almedalen, den främsta marknadsplatsen för svensk politik. Alla ska vara där, alla vill synas. På den politiska arenan hjälper marknadsförare till att paketera politiken utifrån vad väljarna efterfrågar. Men när partier anpassar sin politik och vänder kappan efter vinden blir det svårt att urskilja sig från mängden.
Trots att vi i Sverige har en långtgående yttrandefrihet och meddelarfrihet för tjänstemän breder tystnaden ut sig. Personer som avslöjar oegentligheter på sina arbetsplatser riskerar repressalier, och problemet ökar när statlig verksamhet anammar allt mer av näringslivets lojalitetskultur. För att inte demokratin ska urholkas behövs ett bättre skydd för de personer som vågar gå emot strömmen.
Allt oftare hörs uttrycket politiskt korrekt, vilket idag innefattar åsikter som kännetecknas av en öppenhet för mångfald. Samtidigt används begreppet som en känga från motståndarsidan i debatten. Kritiker till begreppet påpekar att det bidrar till en inskränkt yttrandefrihet och värderelativism.
Internet har på kort tid inneburit ett starkt ökat informationsflöde och samtidigt ökade möjligheter för vem som helst att ge sig in i debatten via exempelvis Facebook eller Twitter. Men har detta också vitaliserat demokratin?
Hur ser det svenska debattklimatet ut idag? Vissa uppfattningar anses inte riktigt rumsrena eller politisk korrekta, vilket riskerar hämma samhällsdebatten och påverka demokratin negativt. En tänkbar förklaring kan vara att vi sällan diskuterar vad som utmärker en god debatt och att vi inte längre skolas att debattera och argumentera på samma sätt som tidigare.
Demokrati betyder folkstyre, men är det verkligen folket som bestämmer? För att reda ut detta vänder vi oss till Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledare för världens största forskningsprojekt om demokrati – ”Varieties of Democracy” – där forskarna har identifierat sju olika former av demokrati, se lista nedan.
I temaserien Hur mår Sverige? kommer vi fram till valet i september titta närmare på vilken forskning som finns kring politiska begrepp och viktiga valfrågor.
