Totalt omfattar budgeten 556 miljoner kronor, vilket är en avsevärd ökning. Detta är inte bara resultatet av de goda finanser som bokslutet visade. Göran Blomqvist, Riksbankens Jubileumsfonds vd, menar att det också finns stora ofinansierade behov inom forskarvärlden.
– Det finns en rad högkvalitativa projekt och många stödvärda idéer som motiverar att vi satsar mer och ökar våra forskningsanslag, säger han.
Hela 100 miljoner går till en satsning som syftar till att höja ribban och stärka svensk humaniora och samhällsvetenskap internationellt. Förhoppningen är att detta ska leda till nya utsikter för forskningen.
– Den 2 december är det 50 år sedan riksdagen fattade beslut om att bilda stiftelsen, och det ska vi framför allt fira genom att bidra ytterligare till forskningen i Sverige. Vi kallar satsningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap just för att betona att vi härmed vill att forskarna ska visa humanioras och samhällsvetenskapens strategiska potential, säger Göran Blomqvist.
Jubileumssatsningen inbjuder till nytänkande och till interdisciplinär forskning.
– Jag menar att den här typen av insatser inte ryms inom de svenska finansieringsformer som finns i dag, säger Göran Blomqvist.
Men satsningarna på humaniora och samhällsvetenskap börjar alltså redan i år och inte bara genom jubileumssatsningen. Under året kommer RJ dessutom bland annat – förutom de ordinarie stödformerna – att satsa på en ny utlysning av Flexit (en stödform som syftar till att bygga broar mellan universitet och näringsliv), en riktad utlysning av stöd till forskning om det så kallade granskningssamhället, liksom en riktad gemensam utlysning om forskning om forskning och kunskapssamhället, en helt ny stödform för forskare mitt i karriären, som behöver tid att forska samt därtill ett par olika nätverksstöd.
– Med så många och stora satsningarna på humaniora och samhällsvetenskap hoppas vi göra skillnad – vilket vi vet att vi som stiftelse kan. Vi gör en kraftansträngning för svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning både nationellt och internationellt, säger Göran Blomqvist.
Mer om alla nya miljoner och 2014 års utlysningar finns under året att läsa på RJ:s webbplats rj.se.
I studien har trettionio unga, normalviktiga vuxna män och kvinnor ätit 750 extra kalorier per dag under sju veckor. Målet var att de skulle gå upp tre procent av sin urspungliga vikt. Projektet uppmärksammades när det inleddes 2011, bland annat eftersom de extra kalorierna intogs i form av muffins med högt fettinnehåll, bakade i labbet av Fredrik Rosqvist, doktorand och studiens försteförfattare.
– Eftersom försökspersonerna skulle äta i snitt tre muffins om dagen för att gå upp i vikt bakade vi över 6000 muffins. De flesta deltagare tyckte att det gick bra, även om de blev lite trötta på muffins i slutet, säger Fredrik Rosqvist.
Hälften av deltagarna blev lottade att äta överskottskalorier från fleromättat fett (solrosolja), medan den andra hälften fick överskottskalorier från mättat fett (palmolja). De båda kosterna innehöll lika mycket socker, kolhydrater, fett och protein, det enda som skiljde dem åt var typen av fett.
Ökningen av kroppsfett samt fördelningen av fett i kroppen mättes med magnetkamera före och efter viktökningen, liksom kroppens muskelmassa. Genaktiviteten mättes i bukfettet före och efter viktuppgång med hjälp av ett gen-chip där flera tusen gener studeras samtidigt
Trots jämförbar viktuppgång mellan de båda kostgrupperna, orsakade överkonsumtionen av mättat fett en markant större ökning av mängden fett i levern och buken i jämförelse med överkonsumtion av fleromättat fett. Dessutom blev den totala mängden kroppsfett högre efter mättat fett, medan ökningen av muskelmassa stället var tre gånger lägre efter kosten med mättat fett jämfört med fleromättat fett.
– Leverfett och bukfett tycks bidra till en rad rubbningar i ämnesomsättningen. Resultaten kan därför få betydelse för patienter med ämnesomsättningssjukdomar som diabetes. Om resultaten gällande ökad muskelmassa efter fleromättat fett kan bekräftas i kommande studier är det av potentiellt intresse för många äldre, där en bibehållen muskelmassa är av stor vikt för att förebygga sjuklighet, säger Ulf Risérus, docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och ansvarig för studien.
När det gäller risken att utveckla diabetes och hjärtkärlsjukdomar är det av större betydelse var på kroppen fettet lagras än hur mycket fett man har på kroppen. Bukfetma, liksom en hög andel fett i levern, är nära förknippade med ökad risk att utveckla typ-2 diabetes. Dessa fettdepåer är därför viktiga måltavlor för nya läkemedel och koststrategier. En rad studier har indikerat att ett högt intag av fleromättade fetter från växtoljor och nötter är kopplat till minskad risk för typ-2 diabetes, men orsakerna till detta har varit oklara.
Den aktuella studien föreslår en potentiell förklaring till ett sådant samband, och visar att fleromättade fettsyror kan påverka kroppens fettfördelning mer gynnsamt än mättade fetter, troligtvis genom att styra en ökad förbränning eller en minskad lagring av bukfett i samband med en kaloririk kost.
Forskarna kunde även se att en överkonsumtion av mättade fetter verkar kunna ”slå på” vissa gener i fettväven som ökar fettinlagringen i buken, samt försämrar insulinregleringen. Fleromättat fett kan istället ”slå på” gener i bukfettet som i sin tur är kopplad till minskad inlagring av fett och förbättrar kroppens sockeromsättning. Här behövs dock ytterligare forskning för att förstå hur detta sker på människa.
Upptäckten kan vara en bidragande orsak till att vissa individer har benägenhet att ansamla fett i levern och i buken. De nya resultaten föreslår att kostens fettsammansättning på längre sikt kan vara av betydelse för att förebygga fetma-relaterade sjukdomar i ett tidigt skede, innan övervikt har utvecklats
– Detta är högintressant då det i dag saknas förebyggande behandling av fettlever och bukfetma. De nya rönen stöder även de nya nordiska näringsrekommendationerna där det bland annat föreslås att man ska byta ut en del mättat fett från till exempel kött, smör och palmolja till omättade fetter från växtoljor och fet fisk, säger Ulf Risérus.
Nästa steg är att ta reda på mer i detalj vad som händer i kroppen när man äter de olika fetterna, samt studera hur effekterna blir hos överviktiga individer med förhöjd risk för typ-2 diabetes.
– Vi kommer bland annat att med ny avancerad PET-MR-teknik ta reda på var olika fetter i maten tar vägen i kroppen, och hur muskelmassan kan påverkas både på cell- och molekylnivå, säger Ulf Risérus.
Studien har genomförts vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet i samarbete med Karolinska Institutet. Den har finansierats av Vetenskapsrådet och Svenska Läkaresällskapet och genomförts inom ramen för EXODIAB – Excellence of Diabetes Research in Sweden.
Referens: Rosqvist et al, “Overfeeding Polyunsaturated and Saturated Fat Causes Distinct Effects on Liver and Visceral Fat Accumulation in Humans” Diabetes doi:10.2337/db13-1622 1939-327X
Det är forskare vid SLU och Lunds universitet, i samarbete med en spansk forskare, som har tagit fram modellen. Detta är första steget för att utveckla ett verktyg som gör det lättare att ta hänsyn till ekosystemtjänster, som t.ex. biologisk kontroll med hjälp av naturliga fiender, när man exempelvis vill bevara naturbetesmarker och småbiotoper i jordbrukslandskapet.
– Vi kommer att bygga på modellen med pollinering, lagring av näring och andra marktjänster, biodiversitet och kulturella världen, berättar Mattias Jonsson vid SLU.
Artikeln som nyligen publicerats i tidskriften Methods in Ecology and Evolution handlar om biologisk bekämpning av bladlöss i vårstråsäd. Bladlössen har naturliga fiender bland spindlar, jordlöpare, kortvingar, nyckelpigor, nätvingar och blomflugor. Modellen bygger på många års studier av hur olika grupper av naturliga fiender påverkas av landskapet, hur vanliga de är och hur mycket bladlöss de kan äta.
Enligt modellen är den biologiska bekämpningen effektivare i ett varierat landskap med mindre fält, och fler åkerholmar och obrukade gräsmarker. Det beror till exempel på att bladlössens fiender behöver gräsmarker för att övervintra och hitta alternativ föda.
Modellens förutsägelser har visat sig i stort stämma överens med verkligheten.
– Att den biologiska kontrollen är större i ett varierat landskap är inget nytt, säger Mattias Jonsson. Modellens styrka ligger istället i att man kan förutsäga den samlade biologiska kontrollen.
Om man tittar på de olika grupperna av naturliga fiender var för sig är mönstret inte lika starkt, exempelvis har nyckelpigor och jordlöpare inte samma krav på landskapet. Styrkan med modellen är att den kombinerar mönstren från grupper som reagerar lite olika. När forskarna i nästa steg dessutom kompletterar modellen med andra ekosystemtjänster kan den bli ett effektivt verktyg för enskilda jordbrukare och för beslutsfattare inom naturvård och lantbruk.
– Att ta in ekosystemtjänster i beslut om hur landskapet ska skötas är nödvändigt för ett hållbart jordbruk, menar Mattias Jonsson. Det är också efterfrågad kunskap nationellt och från EU, som vill att medlemsländerna utvecklar redskap för att kartera och synliggöra ekosystemtjänster.
Modellen har redan använts i studierna bakom rapporten ”Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet” från Lunds universitet och Region Skåne. En karta i rapporten visar att förlusten av småbiotoper och naturliga gräsmarker i slättbygden (sydvästra Skåne) innebär svagare biologisk kontroll.
Länk till artikeln i Methods in Ecology and Evolution, Ecological production functions for biological control services in agricultural landscapes
Länk till rapport från Lunds universitet: Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet, Dänhardt m.fl. 2014.
Vi föds och dör med samma nervceller, med undantag för några typer av nervceller som kontinuerligt byts ut under hela livet. En stor del av nybildningen hos både människa och däggdjur sker i ett område av hjärnan som kallas hippocampus och som är viktigt för många kognitiva funktioner. Hos alla däggdjur utom människa sker också nybildning av nervceller i luktbulben, den del av hjärnan som bearbetar luktintryck. Detta har Jonas Frisén och hans forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi visat i flera tidigare studier.
I den nu publicerade studien i Cell har forskarna gått vidare för att undersöka nervcellsnybildning i andra delar av hjärnan. För att avgöra när exakt nervcellerna bildas använde de sig av tekniken att mäta hur mycket av isotopen kol-14 från kärnvapensprängningar under det kalla kriget som tagits upp i nervceller i hjärnans olika delar. Resultaten visar att det hos människa även bildas nya nervceller i striatum, ett område centralt beläget i hjärnan som bland annat är viktigt för en viss typ av inlärning och koordinering av rörelser. Striatum är ofta påverkat vid neurologiska sjukdomar. Forskarna fann också att de nyfödda nervcellerna i detta område hade förlorats vid Huntingtons sjukdom, en ovanlig och ärftlig neurodegenerativ sjukdom.
– Striatum ligger precis bredvid ett område i hjärnan där de stamceller finns som hos andra däggdjur ger upphov till nya luktbulbsnervceller. Det är möjligt att nya nervceller bildas i samma del av hjärnan hos alla däggdjur, men att de vandrar till en unik del av hjärnan just hos människa. Att nervcellsnybildning sker i olika delar av hjärnan hos människa och övriga däggdjur kan möjligtvis bidra till att förklara den mänskliga hjärnans unika formbarhet och förmåga att anpassa sig till nya situationer, säger Jonas Frisén.
Tillsammans med sin forskargrupp ska han nu gå vidare och studera hur nervcellsnybildningen påverkas vid olika typer av sjukdomar – och om det är möjligt att stimulera nybildning för att ersätta förlorade nervceller i denna del av hjärnan vid exempelvis stroke.
Utöver forskare vid Karolinska Institutet har även forskare vid Uppsala Universitet och från USA och Frankrike deltagit i arbetet. Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Tobiasstiftelsen, AFA Försäkring, Karolinska Institutets strategiska program för forskning om stamceller och regenerativ medicin (StratRegen), Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Torsten Söderbergs stiftelse samt Stockholms läns landsting genom avtal med Karolinska Institutet (ALF).
Publikation: ”Neurogenesis in the Striatum of the Adult Human Brain”,
Nanopartiklar är partiklar där diametern är mindre än 0,0001 millimeter.
– Nanopartiklarna växelverkar med naturliga ämnen i vattenmiljöerna som kan påverka hur nanopartiklarna omvandlas, säger Julián Gallego vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Skapas även på naturligt sätt
Genom nanoteknik, som används inom industrin, skapas nanopartiklar. Men det finns också ”naturliga” nanopartiklar, som är ett resultat av geologiska, kemiska och biologiska processer.
Naturliga nanopartiklarna finns till exempel i lermineral, som kommer från bergartserosion, eller i organiska ämnen som kommer från utsöndringar av växter och djur. Naturliga nanopartiklar finns också i nedbrutet biologiskt material eller fällningar från vissa kemikalier, som kan forma små kristaller i nanometerskala.
– Därför är identifiering av tillverkade nanopartiklar i miljön en utmaning eftersom de måste skiljas från de naturliga nanopartiklarna, säger Julián Gallego.
Viktigt att utveckla modeller för riskbedömning
För att utveckla och använda nanomaterial på ett ansvarfullt sätt är det av största vikt att kunna göra uppskattningar av exponering och risker.
Forskningen kan bidra till att utveckla modeller som hjälper till att belysa utsläpp av nanopartiklar. Modellerna följer hur nanopartiklarna omvandlas och beskriver var de hamnar och på vilket sätt människor och miljö utsetts för exponering av dem.
– Nanopartiklar från produkter kan hamna i vattendrag och transporteras långa sträckor. Skadliga nanopartiklar, som till exempel de som består av tunga metaller, kan på det här sättet utöva påverkan under en längre tid och då ökar risken att människor och miljö utsetts för exponering, säger Julián Gallego.
Sex flodområden har studerats
Vattenprover från sex europeiska flodområden, med vatten som har gemensamma kemiska egenskaper, har identifierats med hjälp av statistiska- och geografiska verktyg.
Med hjälp av de sex vattenklasserna har man kunnat förutsäga omvandlings- och transportprocesser för nanopartiklarna i den europeiska vattenmiljön.
I ett av experimenten studerades hur nanopartiklar av guld klumpade ihop sig (aggregerades) i vattendrag som innehöll en typ av organiskt material med ett lermineral som är mycket vanlig i vattenmiljöer.
– Det visade sig att nanopartiklarna av guld var mycket stabila mot att aggregera sig i vatten som innehöll mindre mängder av joner. Naturligt organiskt material visade sig vara betydelsefullt för att avgöra nanopartiklarnas öde i vattenmiljö.
Hur organismer i vattendragen påverkas beror inte bara på nanopartiklarnas koncentration utan beror också på hur den kemiska miljön i vattnet ser ut.
Avhandlingens namn: On the exposure assessment of engineered nanoparticles in aquatic environments
Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34386
– Det är en mycket bra metod för alla parter, den sjuke, deras anhöriga och kommunen, säger Annika Kjällman Alm. Nu jobbar vi med att visa och marknadsföra den för andra kommuner och vårdtagare i Sverige.
PER-modellen ger Pedagogiska, Emotionella och Relationsbyggande verktyg som gör att den demenssjuke upplever en större trygghet i tillvaron och kan bo kvar i hemmet längre, samtidigt som den anhörige får stöd och avlastning. Metoden bygger på återkommande möten där den sjuke, deras anhöriga och vårdpersonal träffas gemensamt med andra i samma situation där man får stöd, avlastning och hjälp. Resultatet är att vårdtiden på särskilda boenden minskar och den sjuke får en ökad livskvalitet.
Framgångsrikt samarbete bakom modellen som minskar vårdkostnader
Tack vare ett nära samarbete under flera år har metoden utvecklats, utvärderats och förändrats systematiskt för att på bästa sätt anpassas till demenssjuka. Forskningsprojektet startade 2010 och Annika Kjällman Alm planerar att bli klar med sin avhandling i höst.
– Det känns väldigt bra att våra studier får direkt nytta i samhället och för den enskilde, säger Annika Kjällman Alm. Stödprogrammet kostar 3,5 miljoner kronor per år i Härnösands kommun. Det kan jämföras med boendekostnaden för en demenssjuk på ett vårdboende som är 720 000 kronor per person och år. Tack vare PER-modellen sparar Härnösands kommun varje år 5,3 miljoner kronor i vårdkostnader.
– För oss vid Härnösands kommun har samarbetet med Annika och Mittuniversitetet betytt jättemycket, säger Per Hägglund. Med det stödet har vi kunnat utveckla modellen ytterligare. Annikas roll har varit mer neutral, som en utomstående part, i resonemanget och därmed har vi fångat upp utvecklingsmöjligheter. Den största glädjen har varit att de demenssjuka och deras anhöriga är så nöjda.
När en av de anhöriga frågade Annika om hon skulle ta patent på modellen så vaknade intresset för att driva projektet vidare och sprida erfarenheterna.
– Vi har ett bra stödsystem för att nyttiggöra forskningsresultat vid Mittuniversitetet, säger Annika Kjällman Alm. Miun Innovation hjälper oss med tillvägagångssätt och metoder för verifiering av forskningsresultat, kontaktpartners och liknande. Stödet har varit helt avgörande för att ta våra idéer vidare.
– Vi har nu sökt varumärkesskydd för metoden, och det är vi stolta över, säger Per Hägglund. Det är roligt att vi som liten kommun kan ligga i framkant. Samhällsnyttan är stor och det ger legitimitet åt det vi gör. Nu ska fler kommuner få möjlighet att ta till sig modellen. Kontakter håller på att knytas med Socialstyrelsen, Anhörig-riksdagen och Sveriges kommuner och landsting. Vi hoppas att allt faller väl ut och att fler demenssjuka får stöd och hjälp för att höja livskvaliteten samtidigt som kommunerna kan spara pengar.
Doktoranden Sandra Karlsson har undersökt antika gravstenar från de grekiska stadsstaterna Smyrna och Kyzikos i nuvarande Turkiet. Gravstenarna innefattar både figurativa framställningar och inskrifter.
– Det är ett viktigt källmaterial som ger oss information om gravritualer, demografi, familjestrukturer och idéer kring livet efter döden, säger Sandra Karlsson som har valt att studera framför allt känslouttryck, men även dödsföreställningar, så som de kommer till uttryck i både bild och text.
Trots gravstenarnas potential som källa till känslohistoria har detta sällan behandlats av forskare. En av Sandra Karlssons slutsatser är att bild och text på stenarna reflekterar de efterlevandes sätt att förhålla sig till döden, och att gravstenen var ett redskap i deras bearbetande av sin sorg över att förlora en närstående.
– Gravstenarna fungerade inte bara som en minnesmarkör över den döde utan även som ”visuell terapi” åt de efterlevande. Till exempel kunde den döde avbildas bredvid sin grav. Valet av plats avslöjar föreställningen att den döde både anses befinna sig i en lyckosam existens i underjorden och går att kontakta vid sin grav om så önskas.
En annan slutsats är att känslouttryck på gravstenarna även visar på sociala värderingar där individer av låg status är mer benägna att visa uttryck för sorg än personer av högre status. Det var kostsamt att resa en gravsten och de avlidna tillhörde troligtvis en ”medelklass” eller liknande. De döda avbildades ofta tillsammans med sina tjänare och familjemedlemmar som fortfarande var i livet. Medan familjemedlemmarna står uppradade bredvid varandra som statyer utövar deras tjänare olika sorgegester. Dessa gester kan bestå av att hålla ena handen till hakan eller att sitta ihopkrupen på marken.
I tidigare forskning har det poängterats att den höga barnadödligheten under antiken bidrog till kulturella konventioner som undertryckte sorgeuttryck i samband med ett barns död.
– Men några sådana värderingar har jag inte upptäckt i det material jag undersökt. Tvärtom visar sig de efterlevandes sorg starkast just beträffande avlidna barn och ungdomar.
Sandra Karlsson konstaterar slutligen att känslouttryck på de undersökta gravstenarna oftast kommer till uttryck när element lagts till som bryter mot rådande konventioner. Till exempel genom en personlig beskrivning av den döde i inskriften eller ett avbildat litet barn med sina favoritleksaker. Ofta går det även att skönja en önskan om mer personliga uttryck.
– Ungefär som i våra dödsannonser idag där korset ofta ersätts av mer personliga symboler som ett hjärta eller en fotboll. Eller genom att ha ett fotografi av den döde på dennes gravsten, säger Sandra Karlsson.
Våld i nära relationer är ett problem för samhället i stort. I Sverige har åtta procent av alla kvinnor och elva procent av alla män blivit utsatta för fysiskt våld i nära relationer under det senaste året. Utöver fysiskt våld är psykiskt våld ett vanligt problem.
– Man glömmer lätt att våld är så mycket mer än bara slag. Våld i nära relationer inkluderar också beteenden som verbala kränkningar, hot och försummelse, säger Gerhard Andersson, professor vid Linköpings Universitet.
Våld i nära relationer uppskattas kosta samhället cirka tre miljarder kronor varje år, enligt 2006 års beräkningar.
– Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem, säger Dan Rosenqvist, psykolog vid mottagningen för Alternativ till våld, i Jönköping.
Personer som upplevt olika typer av våld i nära relationer lider ofta av psykisk ohälsa, framförallt depression, posttraumatiskt stressyndrom och ångest. Tidigare har en studie genomförts vid Linköpings universitet med professor Gerhard Andersson i spetsen. Detta för att se om kognitiv beteendeterapi, KBT förmedlat via nätet kunde hjälpa personer som blivit utsatta för våld. Studien visade goda resultat.
Nu testas om de som tar till våldsamma beteenden gentemot sin partner kan bli hjälpta av internetförmedlad KBT. Studien IVIN görs som del i en större satsning inom området våld i nära relationer på uppdrag av Socialstyrelsen. Studien vänder sig till alla personer, såväl kvinnor som män, som har problem med att hantera ilska och aggressioner.
Många gånger uppstår våld i konfliktsituationer, där personer som tar till våld inte kan hantera sin egen ilska. I dagsläget är vårdmöjligheterna för våldsutövare bristfälliga och det är många som inte vågar söka hjälp, vilket förvärrar problemen.
– Samhället behöver arbeta med olika insatser såsom preventivt arbete, direkt behandlingsarbete men också genom att erbjuda internetbehandling. Genom internetbehandling tror vi att vi kan överbrygga en del av den skamproblematik som våld i nära relationer innebär, och därmed nå ännu fler personer, säger Dan Rosenqvist.
För vidare information och anmälan till studien gå in på: www.iterapi.se/sites/ivin
− Det känns väldigt roligt att få arbeta i ett regionalt forskningsprojekt. Våra kunder är annars oftast stora industriföretag i Norden eller Europa. Att få vara med och stärka samarbetet mellan institut, universitet och näringsliv i regionen känns extra bra, säger Paul Åkerström, projektledare vid Swerea MEFOS.
Swerea MEFOS och Luleå tekniska universitet är två av Sveriges mest kompetenta och kunskapsintensiva organisationer för att bedriva tillämpad forskning och utveckling med teknisk inriktning. När konkurrensen ökar nationellt och internationellt blir regional samverkan allt viktigare. Genom projektet ska Swerea MEFOS och LTU utöka sitt samarbete på värmebehandlingsområdet och tillsammans med regionala företag stärka Norrbottens roll som en framstående region för ståltillverkning, värmebehandling och komponenttillverkning med termomekaniska processer. Deltagande företag i projektet är Gestamp Hardtech, SSAB och Swebor Stål som representerar olika företagsstorlekar, produkter och tekniknivåer.
Det handlar om att förbättra och utveckla de datormodeller som används för att prediktera de tillverkade komponenternas slutliga geometriska form och mekaniska egenskaper. De områden som studeras är olika stadier av ämneshanteringen på SSAB, ökad precision på beräkningarna inom presshärdningsprocessen på Gestamp HardTech samt optimering av härdningsprocessen på Swebor. Målet är minskad energianvändning, färre kassationer och högre produktivitet.
− Vi har ett behov av att ytterligare öka precisionen på våra beräkningar. Genom att förbättra materialmodellerna och mättekniken vill vi nå högre precision vid utvecklingen av serieproducerade verktyg, säger Martin Jonsson, chef för Forskning & Utveckling på Gestamp Hardtech.
Projektet pågår under två år, och resultaten kommer att bland annat att spridas genom fria seminarier för företag i regionen som arbetar inom värmebehandlings‐ eller tillverkningsindustrin.
Dagens teknik medger över en miljard transistorer på ett chip. Det innebär att en transistor är ungefär 22 nanometer stor. Utan ett revolutionerande forskningsgenombrott ser forskare att det blir svårt att göra transistorerna mindre än cirka 10 nanometer.
Det här innebär att forskarna börjat fokusera på nya så kallade geometrier men också och materialkombinationer som möjliggör fortsatt utveckling av kretsars ständigt ökande prestanda utan att enbart krympa transistorernas dimensioner ytterligare.
– Med lite finurliga geometrier kan man med samma storlek på transistorerna få dem att prestera bättre. Om transistorerna byggs på höjden, det vill säga tredimensionellt (3D), sparar man plats. Man får även möjlighet till nya funktionaliteter i samma kretsteknologi om man använder 3D, säger Mikael Östling, professor i nanoelektronik vid KTH.
För att kunna genomföra detta har han och forskarkollegorna fått 32 miljoner kronor fördelat över fem år från Stiftelsen för Strategisk Forskning.
– I detta forskningsprojekt ska vi göra transistorerna i materialet germanium som i sin tur möjliggör att man sänker spänningsnivån i kretsarna och därigenom minskar strömförbrukningen drastiskt, säger Mikael Östling.
Genom att använda germanium som halvledare kan forskarna också sänka tillverkningstemperaturen, vilket är en förutsättning för att bygga tredimensionella transistorer. Därmed skapas utrymme för att betydligt förbättra och effektivisera kretskonstruktionen.
– Vi har satt ihop en arbetsgrupp som ger omfattande synergieffekter och som kopplar ihop forskare med kunskaper om tillverkningsprocesser med forskare som jobbar på krets- och systemnivå och därigenom ger ett nödvändigt och unikt helhetsperspektiv, säger Mikael Östling.
Han tillägger att forskarna har som slutmål att visa upp en fungerande krets som helt byggts med den nya tekniken.
– I slutänden kommer vi anlända till samma typer av gränser som vi hela tiden står inför. Med vårt forskningsprojekt vinner vi emellertid några generationers utveckling innan ytterligare nytänkande måste till, säger Mikael Östling.
I forskningsprojektet kommer de att ha utbyte med både svensk och utländsk industri samt med forskningspartners i övriga Europa.
– Eftersom detta är en helt banbrytande teknik förväntar vi oss också att projektet kommer att generera patentidéer samt förhoppningsfullt även incitament för nyföretagande. Ett långsiktigt resultat av den föreslagna tekniken kan vara att drastiskt sänka energiförbrukningen i dagens datacenters som konsumerar kopiösa mängder energi, säger Mikael Östling.
Beröring hud mot hud med långsamma strykningar över kroppen, till exempel mellan en förälder och dess nyfödda barn eller mellan två vuxna människor, ger oss en känsla av välbehag och trygghet. Men varför det är så – och vad har beröringens mekanismer för roll i skapandet av människan som en social varelse? Det är frågor som intresserar forskare världen över.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i mer än tjugo år intresserat sig för beröringens neurologiska mekanismer med fokus på de så kallade C-taktila nervfibrerna i vår hud. Nu kan forskarna visa att nervfibrerna är fininställda just för att reagera på mänsklig beröring.
I sin senaste studie förde Göteborgsforskarna in tunna nålar i nerven på vakna försökspersoner och kunde på så sätt ”tjuvlyssna” på nervfibrernas signaler. Försöket visar att det finns en optimal hastighet för när de C-taktila nervfibrerna reagerar starkast: när strykningen sker med en fart av omkring 5 centimeter i sekunden.
Även temperaturen spelar en roll. Strykning med kall och varm temperatur ger lägre aktivitet, medan en hudtempererad strykning ger störst respons.
– För att få de positiva effekterna av en beröring räcker det alltså inte att bli berörd av vilket mjukt föremål som helst. För att ge den starkaste känslan av välbehag och trygghet krävs att beröringen sker mellan människor, hud mot hud, säger Rochelle Ackerley, forskare vid Sahlgrenska akademin.
– Vi tycks med andra ord ha ett system av nervfibrer vars känslighet för kraft, hastighet och temperatur är exakt kalibrerad för att reagera på en annan människas försiktiga strykning över huden.
Forskarnas slutsats är att de C-taktila nervfibrerna spelar en viktig roll för att skapa samhörighet mellan människor, inte minst mellan förälder och det nyfödda barnet.
– De C-taktila nervfibrerna hör till samma familj nervfibrer som signalerar varning när vi utsätts för smärta. Troligen bearbetas båda typerna av signaler i samma delar av vår hjärna, och våra resultat ger en stor pusselbit till förståelsen av hur kroppens sensorik fungerar, säger Helena Backlund Wasling som också lett studien.
De nya resultaten har enligt Göteborgsforskarna betydelse för alla som arbetar med människor som är i behov av beröring, från nyfödda barn till äldre.
Forskarna ska i kommande studier närmare kartlägga nervfibrernas mekanismer, och studera hur vårt system för beröring och känslor utvecklas och förändras genom livet.
– Internationella studier har visat att små barn som lider brist på beröring inte fullt ut utvecklar sitt nervsystem. På motsatt sätt kan beröring användas som extra stimulans hos för tidigt födda barn för att stimulera nervsystemets utveckling, säger Rochelle Ackerley.
–Vi frågar oss om de C-taktila nervfibrerna fungerar likadant hos nyfödda som hos äldre? Är den affektiva beröringen lika viktig hos den åldrade befolkningen som för det lilla barnet, och kan vi optimera den närhet vi vet att för tidigt födda barn behöver?
Artikeln Human C-tactile afferents are tuned to the temperature of a skin-stroking caress publicerades i The Journal of Neuroscience den 18 februari.
I Skåne är hamnarna, de större städerna och de större vägarna utsatta för mycket trafik och därmed mycket luftföroreningar. Ändå håller sig halterna oftast inom tillåtna normer.
Den skånska studien visade inga tydliga samband mellan dålig luft och barn som fötts för tidigt eller med låg födelsevikt – samband som hittats där luften är betydligt sämre, som i Los Angeles. Ebba Malmqvist fann däremot samband med tre andra sjukdomstillstånd: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och typ 1-diabetes hos barnen.
Det starkaste sambandet gällde graviditetsdiabetes, där risken ökade med 70 procent för de kvinnor som bodde i de mest trafikerade områdena. Det är en lika stor riskökning som övervikt, vars samband med graviditetsdiabetes ofta uppmärksammas.
– Graviditetsdiabetes är en relativt ovanlig sjukdom, så för den enskilda kvinnan är risken inte så hög. Men den kan ändå ge effekter på folkhälsan totalt sett, eftersom det är så många kvinnor som berörs, menar Ebba Malmqvist.
Exakt hur luftföroreningarna bidrar till de tre sjukdomstillstånden går inte att säga idag. Men djurförsök har visat att de små partiklarna i smutsig luft kan orsaka så kallad oxidativ stress, som påverkar immunförsvaret och leder till en inflammation i hela kroppen. Man vet också att en sådan allmän inflammation är inblandad vid både havandeskapsförgiftning och typ 2-diabetes (som ofta följer på graviditetsdiabetes), och att en överreaktion från immunförsvaret är det som orsakar typ 1-diabetes.
– Vi vet ju också att många av partiklarna i förorenad luft är så små att de tar sig från lungorna ut i blodomloppet. På så sätt kan de påverka hela kroppen och inte bara andningssystemet, säger Ebba Malmqvist.
Hon vill inte skrämma upp gravida kvinnor i trafikerade områden med sina forskningsrön. Däremot skulle hon vilja att politiker och myndigheter överväger att sänka normerna för luftföroreningar, när nu även de tillåtna värdena visar sig ge hälsoeffekter.
Ebba Malmqvists studie baseras på data från födelseregister och diabetesregister för kvinnor som fött barn i Skåne mellan 1999 och 2005. Dessa data har kombinerats med data om halterna av kväveoxider vid kvinnornas bostäder, trafiken utanför bostäderna och halterna av ozon i Skåne.
Avhandlingen heter Exposure to air pollution during pregnancy and health risks for mother and child, och läggs fram den 28 februari. En sammanfattning finns här.
– Vi vet ännu inte tillräckligt om vad som händer med kroppens egen fettproduktion när vi tillsätter höga halter omega-3-fettsyror genom kosttillskott. Vi vet inte heller hur viktiga de fettsyror är som vi får i oss via dieten jämfört med de egenproducerade fettsyrorna. Därför rekommenderar jag att man i första hand ser till att få i sig omega-3-fettsyror via maten, säger Anders Jacobsson, professor vid Institutionen för Molekylära vetenskaper, Stockholms universitet.
Det finns mycket forskning som visar på att intag av omega-3-fettsyror, däribland DHA, kan ha positiv inverkan på hälsan. Den nya studien visar dock att kroppen själv kan producera de viktiga fleromättade fettsyrorna omega-3 och omega-6. En förutsättning är att vi får i oss alfa-linolensyra och linolsyra, vilket finns i det mesta vi äter såsom mjölk, kött, fisk, frukt och grönsaker.
– Jag hävdar att kosttillskott av omega-3 är överflödigt för de flesta av oss. Vi producerar tillräckligt med DHA själva, så länge vi får i oss den kortare alfa-linolensyra, säger Anders Jacobsson.
Studien, som är gjord på möss, visar att hela 90 procent av kroppens omega-3-fettsyra DHA produceras av de egna cellerna, framförallt i levern. Endast omkring 10 procent kommer från dieten.
Att brist på omega-3 kan bero på otillräcklig produktion av fleromättat fett i levern, framkommer också i studien.
– Att äta en alltför ensidig kost, eller få i sig för mycket av till exempel kolhydrater kan leda till störningar i kroppens fettproduktion. Även leverproblem och olika typer av hormonstörningar kan påverka fettproduktionen, säger Anders Jacobsson.
Resultaten visar att om DHA-brist uppstår så kan man, till viss del, tillgodose behovet genom att ändra på kosten. Rikliga mängder DHA finns framförallt i fet fisk, diverse nötter och frukter.
Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Journal of Lipid Research.
Viktor Dahl forskar om ungdomar som väljer olika former av olaglig politisk aktivitet för att föra fram sin åsikt. Undersökningen sträcker sig från ungdomar som målar graffitti till de som anser att det är tillåtet att använda våld. Det kan handla om att de har deltagit i illegala demonstrationer, konfrontationer med polis eller politiska motståndare eller förstört egendom.
– Det är en liten skara som både söker och får utrymme för att skapa politisk opinion, säger Viktor Dahl.
Undersökningen visar att de är som flest i 16-årsåldern och då kan 45 procent av flickorna tänka sig att bryta mot lagen och över 60 procent av pojkarna. 7 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i 16-årsåldern har löpt linan ut.
Politiskt missnöje
Aktivismen bottnar i ett politiskt missnöje och ofta har dessa ungdomar ingen tilltro till politiska institutioner, känner sig åsidosatta i skolan och har ansträngda relationer till föräldrarna. Det är ungdomar som känner att ingen lyssnar eller bryr sig om vad de tycker.
– Olaglig politisk verksamhet är sannolikt en reaktion mot en auktoritet och ett sätt att återta kontroll. Det gäller till exempel ungdomar som upplever att de är kontrollerade och inte får vara med och fatta beslut i familjen, säger Viktor Dahl.
Men det är vännerna som tycks spela en avgörande roll. De illegala aktiviteterna är ett sätt att bli mer som sina vänner och stärka sin tillhörighet till en grupp.
– Det kan till och med vara en starkare drivkraft än det politiska missnöjet. Ungdomar, som är engagerade politiskt inom lagens ramar i partier eller intresseorganisationer, hittar däremot ofta nya vänner genom sitt engagemang, säger Viktor Dahl.
Bryta mot normer
De ofta kontroversiella medel som är olagliga aktiviteter gör att det kanske är naturligt att ungdomar inte skyltar med sin verksamhet utan istället knyter sina existerande vänner närmare. Illegal politisk verksamhet har dessutom visat sig ha en koppling till ungdomsbrottslighet som snatteri, att förstöra privat egendom eller att utsätta andra för hot.
– Såväl ungdomsbrottslighet som illegal politisk verksamhet kan vara uttryckssätt för en vilja att utmana auktoriteter genom att bryta mot normer, säger Viktor Dahl.
Men han menar att det illegala politiska engagemanget kan ha såväl negativa som positiva effekter, för både samhälle och individ. Civil olydnad kan till exempel vara ett uttryck för ett intresse att förbättra demokratin. Så i vissa fall kan illegal politisk aktivitet väcka en tro på att det går att förändra, en tro som sedan kan utvecklas inom lagens gränser.
– Ungdomarna har långsiktiga politiska mål och om de märker att de kan göra skillnad och deras aktioner får effekt kan det höja självkänslan. Men de måste hitta ett sätt att gå vidare och hitta vägar inom lagens ramar att arbeta för förändringar.
– Detta är ännu ett steg på vägen mot att kunna framställa konstgjord spindeltråd, säger professor Jan Johansson, SLU, som även är verksam vid KI.
Forskarna har studerat tråd från spindelarten Euprosthenops australis på molekylär nivå. Spindeltråd består av stora proteiner med karaktäristiskt utseende, de har korta veckade ändar och mellan dessa återfinns flera tusen aminosyror. Tidigare var det känt att spindeltrådsproteinerna kan lagras i spindelns spinnkörtlar vid otroligt höga koncentrationer utan att aggregera, alltså utan att börja processen att bilda tråd. Om proteinerna gjorde det skulle de klumpa ihop sig inne i djuret. När proteinlösningen i spindeltrådskörtelns utförsgång utsätts för ett sjunkande pH – alltså ökande surhetsgrad – bildas dock fibrer som består av olösliga betastrukturer, inom bråkdelar av en sekund. Hur den här processen är reglerad på en molekylär nivå är inte helt klarlagt.
– Spindeltråden bildas alltså oerhört snabbt när dessa proteiner lämnar djurets kropp, något man kan se när en spindel hissar ned sig i en tråd – det är alltså inte så att tråden finns lagrad i spindelkroppen utan den bildas i det ögonblick den måste finnas där i ett trestegsförlopp där surhetsgraden ökar från pH 7 inne i spinnkörteln till omkring pH 5,5 i slutet av trådbildningsprocessen, säger Jan Johansson.
Detta fascinerande flerstegssystem tillåter en mycket snabb bildning av tråden men ser samtidigt till att spindelproteinerna inte aggregerar för tidigt, vilket skulle leda till att körteln täpptes till. När pH sjunker till ca 6 börjar proteinerna att svagt kopplas samman med varandra och är därmed ”redo” för att snabbt slå ihop till en stabil tråd, men samtidigt är bindningen dem emellan tillräckligt svag för att de ska kunna lossna från varandra vilket fungerar som en säkerhetsmekanism mot för tidig fiberbildning. När sedan pH sjunker ytterligare till omkring 5,5 bildas tråden genom att bindningen stärks och därmed sammanlänkas spindeltrådsproteinerna till ”ändlösa” proteinkedjor. När tråden dras ut ur spindeln fortplantas dragkrafterna i proteinkedjorna vilket leder till bildandet av fibern. Genom att spindeltrådsproteinerna bara sitter ihop med varandra i sista delen i körtelns utförsgång kommer enbart proteiner som befinner sig där omvandlas till fibrer.
– Således ser den mycket sofistikerade mekanismen, som nu kartlagts av forskarna, till att spindeltråd bildas på rätt ställe och vid rätt tidpunkt – ett utmärkt exempel på biologisk nanoteknik, menar Jan Johansson.
– Tidigare har man trott att tråden bildades genom en enstegsförändring. Genom denna upptäckt har vi kommit ett steg på vägen mot att framställa bättre konstgjord spindeltråd, säger han.
Resultaten publicerades nyligen i Nature Communications (5, Article number: 3254. doi:10.1038/ncomms4254)
– I dataspel idag ser vi ofta en måldriven dialog där spelaren är hänvisad till ett antal fördefinierade svarsalternativ. Min forskning undersöker i stället hur vi med hjälp av språkteknologi kan skapa förutsättningar för mer socialt drivna dialoger i spel, med karaktärer som kan förstå naturligt språk. Målet har varit att bidra till att skapa intressanta spelkaraktärer med social kompetens genom att presentera modeller som är direkt applicerbara med dagens teknik, säger Jenny Brusk, adjunkt i datavetenskap vid Högskolan i Skövde som i dagarna presenterar sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.
För att skapa socialt intelligenta karaktärer har Jenny Brusk bland annat studerat skvaller som fenomen och hur man skulle kunna implementera det i ett dialogsystem för spel – vilket ger förutsättningar för att skapa mer mänskliga spelkaraktärer som till exempel har förmågan att delta i det sociala spelet och ingå i relationer med andra karaktärer.
– Skvaller är en typ av dialog som definierar vår moraliska kompass och utan skvaller vet vi inte vad som är socialt okej. Skvaller är också en del av att lära känna varandra och markerar närhet. Vi lär oss att behärska de sociala koderna genom skvaller. En spelkaraktär med ett mer mänskligt beteende känns alltid mer intressant, som till exempel en spelkaraktär som ljuger, tappar ansiktet eller konspirerar, säger Jenny Brusk.
Forskningen har sina rötter i sociolingvistisk vetenskap med komplicerade dialogsystem. Det som är nytt med Jenny Brusks forskning är att dessa dialogsystem är direkt applicerbara på existerande spelmotorer i dagens spelindustri. Forskningen har också andra potentiella användningsområden utanför i dataspelsbranschen.
– Det finns ett stort intresse för virtuella människor idag. De dialogsystem jag presenterar skulle exempelvis kunna användas inom sjukvården genom att appliceras på en virtuell patient, eller inom språkinlärning där man lär sig det sociala samspelet och en ny kultur genom att konversera och småprata.
Avhandlingen: Steps Towards Creating Socially Competent Game Characters
Tid och plats för disputation: fredagen den 21 februari 2014 kl. 10.15, Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
