Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Växter" i kronologisk ordning.
Påverkade den kyliga våren försommarens blomsterprakt? Under världsmiljödagen och nationaldagen vill forskare ha allmänhetens hjälp att rapportera hur långt sommaren kommit på olika platser i Sverige.
Under Valborg genomfördes Vårkollen, då allmänheten rapporterar vårtecken som forskare sedan analyserar. Våren 2023 är historiskt sen, konstaterar forskarna. Så här är läget för bland annat björk, sälg, tussilago och blåsippa.
Vilken dryck du blandar i din spenatsmoothie kan ha betydelse. Det enligt en studie där forskare gjort spenatsmoothies på drycker som komjölk och sojadryck.
För sju år sedan förstörde en svampsjukdom veteskördarna i Bangladesh. Men forskare tog snabbt fram nya sorter för att säkra det viktiga livsmedlet.
Forskare har studerat grönalger i svenska sjöar för att ta reda på vilka miljöer som gynnar flercellighet. Resultaten ger nycklar till hur komplext liv på jorden har utvecklats.
Kaffeskördarna i Etiopien hotas av växtsjukdomen vissnesjuka. Nu visar forskning att nyttiga svampar kan användas för att bekämpa sjukdomen och skydda odlingarna.
Snö och kyla kommer inom kort att lämna plats för våren – med sprittande aktivitet i naturen. Du kan hjälpa forskarna att hålla koll på de första vårtecknen.
Många växter kan lagra frön i jorden när den omgivande miljön förändras. Men en studie visar att strategin troligen inte räcker för att rädda floran när klimatet blir varmare.
Om odling av spannmål varvas med gräs och klöver skulle importerat sojafoder inte behövas. I stället kan gräset omvandlas till proteinrikt foder och energi i bioraffinaderier, visar en studie från Chalmers.
Trä kan omvandlas till nya material, men processen kräver ofta mycket energi. Forskare vid KTH har velat lösa problemet genom att studera hur svampar i naturen bryter ner trä. Resultatet blev en miljövänlig träfilm som skulle kunna användas till nya förpackningar.
Fixar du till din trädgård för att även viktiga pollinatörer som bin ska trivas? En studie visar att privatpersoners insatser för att sätta upp insektshotell, plantera blommor och anlägga ängar kan göra stor skillnad.
En gång i tiden prunkade svenska järnvägsstationer av grönska. Ambitiöst anlagda parker och köksträdgårdar skänkte skönhet och harmoni till väntande tågresenärer. Men inom loppet av tjugo år försvann hela härligheten, vad hände?
Majvivor, guckosko och smörbollar har blivit färre medan växter som gillar värme lyckats sprida sig. Det visar en studie som tittat på hur över tusen växtarter klarat kombinationen av igenvuxna marker och ökande medeltemperaturer i Sverige.
Forskare har analyserat 44 köttsubstitut som säljs i Sverige. Många produkter, visade det sig, innehåller mycket järn – men kroppen kan inte ta upp det. Det här borde stå på förpackningarna, anser forskarna.
En studie visar att växter använder sig av enzymer för att göra kemiska finjusteringar i ligninet, som finns i cellerna. Det gör att de kan växa och behålla vätskebalansen. Kunskapen kan bli viktig för att anpassa växter till klimatförändringarna.
Madagaskar har en enorm biologisk mångfald med många helt unika arter. Men det rika livet på ön är hotat och hjälp behövs, enligt forskare.
Sjögräs kan hejda stranderosion med upp till 70 procent, enligt en studie. Sjögräsrötterna funkar som sand-armering. Och det går att återplantera sjögräs där det har försvunnit, till exempel på Västkusten.
Växter och solpaneler på taken. Fler fruktträd, dammar och kanaler. Mindre plats för bilar och mer plats för umgänge. Så kan städerna te sig i framtiden om vi når klimatmålen, enligt forskare vid Lunds universitet.
Hur skapar man en växtbaserad biff med perfekt tuggmotstånd eller ett silkeslent substitut till mjölk? Forskare ska nu undersöka hur ärtprotein kan bidra till framtidens livsmedel.
Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.
