Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Växter" i kronologisk ordning.
Vi vet sedan tidigare att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter, men har inte vetat varför. Nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering.
Vid fullmåne blir det fart på blåstångens kärleksliv. Forskare uppmanar nu allmänheten att ge sig ut på en nattlig strandpromenad i sommar och inspektera tångens tillstånd – och därmed bidra till ökad kunskap om vad som händer under Östersjöns yta.
Våren dröjer ovanligt länge i år, visar den årliga medborgarforskningen Vårkollen. Det innebär att björklöven dröjer och häggen tvekar att blomma. Men några arter som brukar vara sena har däremot haft lite mer bråttom i år.
Genom att göra det möjligt för hyresgäster att förvalta den egna gården, huset och närmiljön, kan man få ett engagemang och lärande kring natur- och klimatfrågor visar forskning från Högskolan i Gävle.
Hjälp forskarna hålla koll på våren. Rapportera in när när björkknopparna spricker, och när blåsippor, vitsippor, sälg och hägg blommar där du bor.
– På så sätt får vi ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet.
Mer jätteloka, parkslide och blomsterlupin. Mindre tätört, kattfot och slåtterblomma. En djupdykning i museisamlingar och arkiv visar hur Skånes flora utvecklats under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt.
En växtbaserad kost bestående av bland annat lingon, bönor och bönfibrer kan minska åderförfettningen med hälften och har dessutom en positiv påverkan på tarmfloran.
Ullhåriga mammutar överlevde i Sibirien nästan 7 000 år längre än man tidigare trott. Det visar dna-spår i tundran, som också avslöjar att de långhåriga elefantdjuren antagligen dog ut av svält – inte på grund av blodtörstiga jägare.
Tusentals vilda växter går att äta – några få står för nästan allt vi äter. Slår klimatförändringar ut en gröda hotar svält. Odlade växter som korsas med vilda släktingar kan ge fler och tåligare grödor, visar växtförädling.
