Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Träd" i kronologisk ordning.
Förlusten av skog är rekordhög, men takten ökar nu på tillväxten av träd. Och för första gången tar tallarna mer plats än granarna. Det visar ny statistik om den svenska skogen.
Diplodiasjukan som skadar tallar upptäcktes i Sverige 2016. Varmare klimat är en bidragande faktor till att svampsjukdomen fått fäste, visar en avhandling som undersökt spridningen.
Att avverka skog via så kallade hyggesfria metoder, som blädning, kan vara bra för skogens arter. Arter verkar bevaras i större utsträckning än vid kalhyggen. Men många frågetecken finns kvar.
Snö och kyla kommer inom kort att lämna plats för våren – med sprittande aktivitet i naturen. Du kan hjälpa forskarna att hålla koll på de första vårtecknen.
Barrträd är bra på att rena luften från föroreningar, men lövträd kan vara bättre på att fånga upp partiklar. En blandning av träd gynnar därför miljön i städer, visar en studie.
Gödsling leder inte till ökad produktion av skogs- och bergsek som växer på tidigare jordbruksmark. Näringsämnen finns kvar i marken och räcker för att mätta en ny generation träd.
Främmande träd är vanliga i urbana miljöer, men om småfåglar ska trivas och häcka i städerna står svensk ek, bok och björk på önskelistan. Det visar en studie under lång tid.
En mer blandad skog kan ge mindre problem med granbarkborre, enligt en ny avhandling.
– Vi måste öka mångfalden av trädtyper för att stå emot skador på våra skogar, säger Matilda Lindmark, doktor i biologi vid Mittuniversitetet.
Ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter en avverkning, enligt en studie från SLU.
– Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning, säger forskaren Matthias Peichl.
En studie visar att växter använder sig av enzymer för att göra kemiska finjusteringar i ligninet, som finns i cellerna. Det gör att de kan växa och behålla vätskebalansen. Kunskapen kan bli viktig för att anpassa växter till klimatförändringarna.
Granar har ingen brådska att bilda kottar och skogsägare får vänta länge på att nya plantor ska växa upp. Nu har forskare kartlagt genen som styr kottsättningen. Det kan leda till att odling av nya klimatanpassade granplantor kan gå snabbare.
En förändrad doft från träden i skogen kan vara ett tecken på att träden är stressade av klimatförändringar, enligt forskning från Lunds universitet.
Växter och solpaneler på taken. Fler fruktträd, dammar och kanaler. Mindre plats för bilar och mer plats för umgänge. Så kan städerna te sig i framtiden om vi når klimatmålen, enligt forskare vid Lunds universitet.
Kisel i aska får det att gnissla i tänderna på snytbaggar – en av skogsbrukets värsta fiender. Det visar forskning från Stockholms universitet.
Våren dröjer ovanligt länge i år, visar den årliga medborgarforskningen Vårkollen. Det innebär att björklöven dröjer och häggen tvekar att blomma. Men några arter som brukar vara sena har däremot haft lite mer bråttom i år.
Det tog mer än 10 000 år för granarna att sprida sig över hela Sverige – trots att de var tidigt på plats efter den senaste istiden. Den långsamma takten förvånar forskare.
Det krävs insekter för att en stad ska fungera. Nu visar forskning att valet av trädsorter har större betydelse för det urbana insektslivet än man någonsin trott.
