God hygien och handsprit är viktigt för att mota bakterier och undvika infektioner vid rotfyllningar. Men riktlinjerna kring vårdhygien följs inte fullt ut inom allmäntandvården, visar en avhandling.
Personer som opererats mot svår fetma, obesitas, har högre risk för karies efter ingreppet. De upplever också en allmänt sämre munhälsa. Det visar en avhandling.
Ålder, rökning och alltför hårdhänt tandborstning kan leda till att tandköttet drar sig tillbaka. Men även tandreglering innebär en risk, enligt en ny avhandling.
Att röka och gnissla tänder är inte bra om en fast tandprotes ska hålla länge. Det visar en studie som undersökt olika risker för patienter där implantat ersatt förlorade eller skadade tänder.
Idag används klorhexidin i munskölj, men medlet kan leda till missfärgade tänder och resistenta bakterier. Forskare har nu undersökt en alternativ lösning med lovande resultat.
Vid flera sjukdomar kan benvävnad brytas ner, men vilka mekanismer som styr detta har delvis varit okänt. Nu har två faktorer som påverkar funktionen i benceller och skelettet identifierats.
Många lider av akut och långvarig smärta i käkarna. Särskilt drabbade är kvinnor. Behandlingen av käkproblemen är redan idag en utmaning för allmäntandvården, men kan bli ännu större i framtiden.
Forskare vid Karolinska institutet har tagit fram en lista på de vanligaste bakterierna vid svåra tandinfektioner. Studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar.
Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns och ulcerös kolit har en ökad risk för tandlossning – som i sin tur kan förvärra tarmproblemen. Det visar ett forskningsprojekt.
Fler unga tycks få tandlossning, parodontit. Det visar studier från Umeå universitet – som även visar att parodontit går att upptäcka tidigt. Därmed kan också behandling sättas in i ett tidigt skede.
En ny slags självligerande tandställning gör mindre ont jämfört med en vanlig. Det visar en studie som jämfört barns upplevelser av smärta under första veckan med tandställning.
Att rädda en svårt skadad tand med rotfyllning är en åtgärd som få patienter ångrar. Av patienterna skulle 87 procent välja samma behandling igen, trots att det är vanligt med smärta och obehag runt tanden.
Benskörhet kan upptäckas med hjälp av vanliga röntgenbilder som tas på tänder och käkar i samband med tandläkarbesök. Många benbrott skulle alltså kunna förebyggas om läkare och tandläkare kunde samarbeta.
Att reglera tänderna redan i nioårsåldern kan motverka tandskador på barn med förstorat överbett. Det kan också vara positivt för barnens livskvalitet. – Tandvården måste bli bättre på de mjuka värdena i kontakt med patienten, anser forskaren Jenny Kallunki.
Merparten av svenska hundar över tre år har tendens till tandlossning. Störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag, visar forskning.
Minst en miljard människor i världen beräknas ha hål i tänderna (karies) eller tandlossning (parodontit). Sötsaker ökar risken, men hur bakteriefloran i munnens ser ut spelar stor också roll. Pågående forskning kan leda till snabbtest som avslöjar om man ligger i farozonen innan sjukdomen brutit ut.
Trots att tandvårdsrädslan minskat något i Sverige är en av fem vuxna så rädda för att gå till tandläkaren att de på sikt riskerar att få sämre hälsa. Brist på kontroll och rädsla för smärta är de vanligaste orsakerna. Faktorer som tandläkaren relativt enkelt kan förebygga och kontrollera.
Smärta är en av de vanligaste orsakerna till tandvårdsrädsla och därför är det viktigt att förebygga smärta hos barn med till exempel lokalbedövning. Barn hanterar också smärtan bättre om de förbereds på att det kan göra ont efter behandlingen visar en studie från Malmö universitet.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Psst, med forskning.se:s nyhetsbrev tre gånger i veckan missar du inga nyheter från Sveriges universitet och högskolor!