Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Tandlossning" i kronologisk ordning.
Minst en miljard människor i världen beräknas ha hål i tänderna (karies) eller tandlossning (parodontit). Sötsaker ökar risken, men hur bakteriefloran i munnens ser ut spelar stor också roll. Pågående forskning kan leda till snabbtest som avslöjar om man ligger i farozonen innan sjukdomen brutit ut.
För att förhindra allvarlig tandlossning är det avgörande att sätta in åtgärder i tid. Forskare vid Malmö universitet har lyckats identifiera ett par biomarkörer som man hoppas ska kunna förutsäga vilka individer som är i riskzonen. Nu inleds kliniska studier med flera hundra patienter.
Det finns ett tydligt samband mellan tandlossning, åderförkalkning i halspulsådern och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför måste tandvård och sjukvård samverka mer. Det visar en ny avhandling vid Malmö universitet.
Kognitiv funktion och demens kan på ett dramatiskt sätt påverka förutsättningarna för oral hälsa. Forskare vid Malmö universitet har undersökt om tandlossning kan förutspå kognitiv försämring hos äldre.
Behandling vid tandlossning behöver anpassas efter individen mycket oftare än vad som görs idag. Dessutom behöver definitionen av vad som är friskt och vad som är sjukt bli tydligare. Det visar Aleksandar Milosavljevic i en ny avhandling där han undersökt hur tandvården bedömer och behandlar patienter med tandlossningssjukdomar.
Tandlossningssjukdom, parodontit, är vanligare hos personer med ledgångsreumatism än hos personer med friska leder. Käkbensförlust, som orsakas av parodontit, har också visat sig föregå ledgångsreumatism. Det visar forskning från Umeå universitet.
Andelen svenskar som drabbas av parodontit, som i värsta fall kan leda till tandlossning, minskar. Och patienter med grav parodontit behåller fler tänder än vid tidigare undersökningar. Det visar tandläkaren Åsa Wahlin i en ny avhandling vid Malmö högskola.
Nästan hälften av alla svenskar över 50 år drabbas av tandlossningssjukdom (parodontit). Att tidigt kunna hitta och behandla tandlossning kan minska risken för följdsjukdomar som åderförkalkning, reumatism och cancer. Sravya Nakka visar i sin forskning att antikroppar mot tandlossningsbakterien samt nyttiga mjölsyrabakterier kan spela en viktig roll i framtida behandling.
De två största tandsjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) minskade fram till 2008. Därefter ökade antalet individer med parodontit och den positiva utvecklingen för karies stannade av. – Även om munhälsan har förbättras under denna 30-årsperiod ser vi en försämring mellan 2008 och 2013 då det gäller främst tandlossning, säger Kristina Edman vid Uppsala universitet har undersökt munhälsans utveckling över en trettioårsperiod.
Parodontit, tandlossning, är en mycket vanlig sjukdom som i olika grad drabbar hälften av den vuxna befolkningen. I sin doktorsavhandling visar Eleonor Palm att bakterien Porphyromonas gingivalis, som är starkt kopplad till parodontit, inte bara bidrar till att orsaka den skadliga inflammationen utan också påverkar kroppens förmåga att försvara sig mot den.
Personer som har bakterien Aggregatibacter actinomycetemcomitans i munhålan, och framförallt den typ som bildar stora mängder av ett visst sjukdomsframkallande toxin, löper en starkt ökad risk att drabbas av aggressiv parodontit, en tandlossningssjukdom med ett snabbt förlopp.
