Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Stress" i kronologisk ordning.
Vilka biologiska mekanismer styr negativa känslor? Forskare har hittat ledtrådar genom att studera nervceller som framkallar långvarig stress hos möss.
Före sommarledigheten hopar sig ofta både arbetsuppgifter och fritidsaktiviteter. Så hur går vi från hög stress till semestervila? Psykologiforskaren Hanna Malmberg Gavelin ger sina bästa tips.
Coronautbrottet ledde till oro och sämre livskvalitet för universitetsstudenter. Situationen var extra tuff för dem som startade sina studier i början av pandemin.
Utmattning, ett tidigt tecken på utbrändhet, rapporterades under pandemin av nästan en femtedel av tillfrågad personal inom kvinno- och nyföddhetsvård. Det framgår av en studie från Göteborgs universitet.
Unga chefer är engagerade och ambitiösa, men många mår sämre än sina äldre kollegor. Det visar forskning som resulterat i en guide – med tips för att stötta unga ledare och förebygga psykisk ohälsa.
Internationella studenter kan lätt hamna utanför gemenskapen. Men om studenter som inte känner varandra paras ihop kan trivsel och samarbeten bli bättre. Det visar en studie från Chalmers.
Internetfenomenet ASMR har exploderat på Youtube. Men varför får en del behagliga kittlingar eller rysningar – det som ibland kallas ”hjärnorgasm” – av videoklippen med viskande röster och prasslande ljud? Flera förklaringar kan finnas, menar forskare.
Var femte kommunanställd i glesbygd i norra Sverige upplever självskattat utmattningssyndrom. Långvarig stress, hälsoproblem och försämrat välbefinnande är delar av problemet.
Spädbarnsmassage stärker relationen mellan barn och förälder. Massagen minskar stress, lindrar smärta, motverkar gulsot och gör att spädbarnet följer sin viktkurva snabbare.
Våld i familjen, en förälder som missbrukar – eller inga rena kläder, för små skor, inte tillräckligt med mat på bordet. Sådana barndomsupplevelser ökar risken för sjukdomar i vuxen ålder.
Att använda tyngdtäcke kan öka nivåerna av hormonet melatonin med 30 procent. Däremot påverkas inte nivåerna av stresshormonet kortisol eller det stressmotverkande hormonet oxytocin. Det visar en studie på unga vuxna utförd av forskare vid Uppsala universitet.
Det är lätt att tro att det är trauman från krig, konflikt och flykt som ger psykisk ohälsa hos asylsökande i Sverige. Men livet i Sverige bidrar också till att flyktingar mår dåligt, visar ny studie.
Vardagens krav kan tynga oss och göra att vi behöver återhämtning. Gröna ytor i städerna och naturupplevelser i skog och mark kan hjälpa till med det.
Ensamhet, bristande motivation och stress. Det blev några effekter för sistaårseleverna när gymnasieskolorna övergick till distansundervisning i våras. Det framkommer i en ny studie genomförd av forskare vid Göteborgs universitet.
Pappor som delar föräldraledigheten lika med sin partner känner sig tryggare i sin föräldraroll och är nöjdare i sin relation visar en avhandling från Göteborgs universitet.
En 12 veckor lång KBT-behandling minskar symtomen och ökar livskvaliteten hos personer med utmattningssyndrom eller anpassningsstörning. Det gäller både via internet och kognitiv beteendeterapi på vanligt sätt. De positiva effekterna kvarstod ett år efter avslutad behandling.
Stressnivåerna hos hundar och deras ägare följer varandra över tid, enligt en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna tror att hundarna speglar sina ägares stressnivåer, snarare än tvärtom.
När friska individer utsätts för akut psykosocial stress tycks inte konditionen spela någon roll för hur kroppen reagerar fysiologiskt, det vill säga hur nivåerna av olika hormoner samt puls och blodtryck förändras. Bland annat ser stresshormonet kortisol ut att fungera som det ska även hos otränade individer.
Kognitiva nedsättningar, till exempel problem med minne och koncentration, är vanligt vid utmattningssyndrom. Men detta går att förbättra med kognitiv träning – som dessutom ger positiva effekter på återhämtningen, enligt forskning vid Umeå universitet.
De som drabbas av utmattningssyndrom kan uppleva det som ett livsförändrande existentiellt tillstånd som präglas av maktlöshet, meningslöshet och sårbarhet. Det är dock ett perspektiv som sällan uppmärksammas i vården av de drabbade. Det visar en ny avhandling vid Mittuniversitetet.
