Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Sömn" i kronologisk ordning.
Äter du fryspizza och choklad till middag finns risken att du sover sämre jämfört med om du ätit en nyttig laxpytt. Det framgår av ett sömnexperiment vid Uppsala universitet. De deltagare som åt en jämförelsevis onyttig mat fick ytligare djupsömn än andra.
Långvarig nästäppa kan påverka både nattsömn och dagliga aktiviteter, men många blir hjälpa av en operation som förbättrar andningen. En avhandling visar att fler män än kvinnor väljer att göra ingreppet.
Att använda tyngdtäcke kan öka nivåerna av hormonet melatonin med 30 procent. Däremot påverkas inte nivåerna av stresshormonet kortisol eller det stressmotverkande hormonet oxytocin. Det visar en studie på unga vuxna utförd av forskare vid Uppsala universitet.
Unga vuxna med sömnbrist uppfattade arga ansikten som mindre trovärdiga. Och neutrala och rädda ansiktsuttryck som mindre attraktiva. En studie från Uppsala universitet visar att brist på sömn kan få dig att se mer negativt på andra.
Ett läkemedel har testats för att hjälpa personer som lider av sömnapné. Resultatet visar att patienterna fick färre andningsuppehåll och bättre syresättning efter behandlingen.
Högintensiv träning efter en natt med kort sömn kan få nivåerna av hjärtskademarkören troponin att stiga, visar en studie från Uppsala universitet.
Den 30 oktober är det dags att ställa tillbaka klockan till vintertid. Men tidsomställningen är ifrågasatt och EU-kommissionen föreslår att den ska avskaffas. Enligt Arne Lowden, forskare vid Stockholms universitet, är morgonljuset prio – särskilt på vintern.
ALS-patienter har sjukdomsförändringar i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar ämnesomsättning och sömn. Det visar en grupp forskare i Lund och Australien. Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakomliggande orsaker och kan förhoppningsvis på sikt bidra till nya behandlingar.
Sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, ökar risken för demens senare i livet. Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan alltså löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar.
Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem, när det gäller långtidsblodsockernivån. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att sömnbrist påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning. Viktigast är att fortsätta medicinera.
Att vara socialt aktiv ökar generellt chansen till god nattsömn. Men om du är aktiv sent på kvällen ger det kortad sömn – och kan därmed även påverka ditt sociala liv.
Vindkraftsljud påverkar människors upplevelse av sömnens återhämtande effekt, och har också en liten men signifikant inverkan på drömsömnen, REM-sömnen, visar en studie vid Göteborgs universitet. En natt i vindkraftsljud gav fördröjd och kortare drömsömn.
Uppföljning av CPAP-behandling via telemedicin, där man fjärravläser patienters andningsapparatur, kan ge bättre behandlingsresultat hos patienter med sömnapné. Det visar en studie som jämfört med resultaten av vanliga mottagningsbesök.
Många studier visar samband mellan sömnapné och hjärt-kärlsjukdom. Och flera pekar på att upprepade andningsuppehåll under drömsömn kan vara specifikt skadliga. Nästan alla är gjorda på män. Nu ska forskare vid Uppsala universitet undersöka om det finns skillnad på hur män och kvinnor drabbas.
Efter en natts vakenhet uppvisade en liten grupp unga, friska män högre blodnivåer av proteinet tau än då de sovit som vanligt. Tau utgör en markör för Alzheimers sjukdom och resultaten kan tyda på att återkommande sömnbrist skulle kunna leda till negativa effekter på hjärnhälsan.
Kvinnor med svår sömnapné tycks ha förhöjd risk att drabbas av cancer, visar en aktuell studie. Något orsakssamband påvisas inte, men länken mellan nattlig syrebrist hos kvinnor och större cancerrisk är ändå tydlig.
Att störd nattsömn ökar risken för övervikt och typ 2-diabetes är känt sedan tidigare. Nu kan forskare vid Uppsala universitet visa att sömnbrist påverkar ämnesomsättningen i vävnader och regleringen av genuttrycket hos en människa. Det kan förklara varför skiftarbete och kronisk sömnbrist kan försämra ämnesomsättningen och påverka kroppssammansättningen negativt.
Sömnstörningar i medelåldern eller senare i livet är förknippade med en ökad risk att utveckla demens. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
En studie på en grupp unga vuxna visade att arbetsminnet försämrades markant efter en sömnlös natt – men bara för kvinnorna. Vad värre var: kvinnorna verkade helt omedvetna om att de hade en tillfälligt nedsättning av denna viktiga förmåga.
Åtta av tio patienter som behandlas för ihållande förmaksflimmer också har sömnapné, ett tillstånd med andningsuppehåll under sömn, visar en studie vid Norrlands universitetssjukhus.
