Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Rymden" i kronologisk ordning.
Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form tack vare pyttesmå stenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Efter mätningar av kisel i jordens inre talar allt mer för småstensteorin.
Jetströmmar i magnetskikt har setts i närheten av jorden i 25 år. Men för första gången har de även hittats i en annan planets atmosfär, nämligen vid Mars.
Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova. Upptäckten gör det möjligt för astronomer att lära sig mer om de innersta delarna i galaxerna där mörk materia finns.
Här är ett svart hål och en energirik jetstråle som kastas ut från det svarta hålet. Det är första gången som dessa fångas på samma bild, enligt astronomer som fått fram bilden via ett nätverk av teleskop.
Supernovor som exploderar kan förklara universums expansion. Nu har forskare fått nya ledtrådar till hur det går till.
Universums varmaste exoplanet har en temperatur på svindlande 4000 grader. Forskare har nu lyckats undersöka atmosfären runt den superheta himlakroppen – och hittat den ovanliga jordartsmetallen tertium.
Lika stor som Jupiter, men mycket tyngre. Forskare har upptäckt en ny exoplanet genom att kombinera två olika metoder.
En stor ring har hittats runt dvärgplaneten Quaoar med hjälp av rymdteleskopet Cheops. Ringen är oväntad stor i förhållande till dvärgplanetens storlek. Upptäckten kan leda till svar på frågan varför en del himlakroppar har ringar, men inte andra.
Forskare kan nu analysera hur stjärnor och galaxer bildades och utvecklades i universums barndom. Det gör de med hjälp av James Webb-teleskopet som fångat bilder av galaxhopar.
Ett förändrat klimat kräver nya energieffektiva sätt att kyla byggnader och fordon. Nu kan forskare visa hur kyla från rymden skulle kunna användas för att reglera temperaturer. Tekniken bygger på passiv utstrålande kylning som kan styras elektriskt.
Rymdverksamheten är viktig för Rysslands identitet som stormakt. Men korruption, brist på utbildad arbetskraft och sanktioner från väst hindrar nu utvecklingen, enligt en ny rapport.
Den bibliska berättelsen om Betlehems stjärna kan ha inspirerats av verklighetens himlavalv över mellanöstern för drygt 2000 år sedan. Forskarnas teorier om när den historiska gestalten Jesus föddes skulle kunna sammanfalla med ett ovanligt himlafenomen som inträffade vid den här tiden.
Två forskarlag har upptäckt en stråle av ljus genom observationer i teleskop. Ljuskällan kommer från en stjärna som för flera miljarder år fångades av ett massivt svart hål.
Med hjälp av nya radaranalyser kan sällsynta meteorer på hög höjd avslöjas. Nya metoder kan också ge bättre koll på rymdskrot och asteroider. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
Forskare har nått ett genombrott när de räknat på atomkärnan hos bly. Beräkningarna, tror forskarna, kan ge ökad kunskap om rymdens neutronstjärnor.
Forskare vid Göteborgs universitet har hittat bevis för att svaveldioxid kan brytas isär och bilda syremolekyler. Det kan förklara syret runt flera av Jupiters månar.
Stora delar av Vintergatans yttre skiva vibrerar och de säregna krusningarna orsakas av dvärggalaxen Sagittarius som passerade vår galax för mellan 1–2 miljarder år sedan.
Hur har livet uppstått? Vad händer vid en planets födelse? Att besöka en asteroid kan ge svar på en mängd existentiella frågor. Och mer praktiska. Som den här: finns det verkligen en metallskatt vid slutet av den långa rymdresan?
Forskare har kunnat rekonstruera Vintergatans utveckling under miljarder år bakåt i tiden. De kan även se hur Vintergatan kommer att utvecklas i framtiden.
Astronomer i Lund har hittat en grupp stjärnor i Vintergatans disk som kan komma från en hittills okänd bebisgalax. Sådana stjärnor har aldrig tidigare påträffats i galaxdisken.
