Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Religion" i kronologisk ordning.
Andliga turister i Indien söker självinsikt och verktyg att hantera känslor och relationer. Genom turismen kopplas den terapeutiska kulturen i väst samman med klassiska filosofier som är i förändring.
Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet än de som inte är religiöst aktiva. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.
I sociala medier sprids desinformation om religion, men här finns också igenkänning. Nyhetsmedier, film och tv-serier ger däremot ofta en stereotyp bild. Gymnasieelevers möte med religion beskrivs i en ny avhandling.
Jazzmusik kan uttrycka religiösa upplevelser och budskap även utan att använda ord. Det handlar bland annat om tonlägen, akustiska förutsättningar och musikens puls i förhållande till lyssnarens kropp.
Ju mer religiöst ett samhälle är desto större förtroende har befolkningen till vacciner, visar en studie av 147 länder. En förklaring till varför vaccinmotståndet varierar så kraftigt mellan länder, menar forskarna.
Fantasin används delvis på samma sätt inom religion och naturvetenskap för att tolka världen. Aktivt fantiserande kan både leda till en vetenskaplig modell och ett rituellt universum. Samtidigt finns det olika sorters fantasi.
Intresset för andliga strömningar ökar. Konsthistorien omförhandlas och ockulta sällskap vinner nya medlemmar. Tarotkort, astrologi och häxutbildningar har blivit allt vanligare. Delvis i takt med att de första Harry Potter-läsarna blivit vuxna.
Långt över 200 år har gått sedan kejsarinnan Katarina II av Ryssland instiftade systemet med muftiat. Denna religiösa samhällsinstitution har överlevt krig och revolutioner. Forskning vid Södertörns högskola visar olika roller muftiatet spelat genom historien, men hur uppdraget varit detsamma då som nu: att kontrollera muslimska församlingar och fungera som ett verktyg åt landets styre.
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
Den indiska tänkaren Wahiduddin Khan förespråkar en liberal-demokratisk och sekulär stat med religionsfrihet, i Gandhis anda. Han tar tydligt avstånd ifrån politisk islam. Samtidigt blir hindunationalismen alltmer anti-muslimsk. En ny avhandling analyserar Khans bild av islam.
I den tidiga islamiska världen var erotiska kompendier och sexhandböcker en populär litterär genre. Även om de främst skrevs av manliga författare så betonades ofta kvinnornas sexuella behov och vikten av romantik.
– Kvinnors sexualitet var ett viktigt ämne i medeltida arabisk medicin, säger Pernilla Myrne, universitetslektor i arabiska vid Göteborgs universitet.
Påsklovet är en effekt av det kristna arvet. Men skolans undervisning kring olika högtider handlar om att skapa sammanhang och förståelse, enligt en ny avhandling om utmaningar i religionsläraruppdraget.
Ända sedan hip-hopens födelse i South Bronx i New York har islam varit ett centralt inslag i musiken. Islamologen Anders Ackfeldt vid Lunds universitet analyserar flera exempel på detta i sin avhandling.
Hedersnormer gynnas av slutenhet och segregation. Var tolfte niondeklassare lever ett liv där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte. Men ekonomisk, religiös och social rörlighet kan luckrar upp hedersnormer, enligt en studie av hedersförtryck i storstäderna.
Synen på människan som en biologisk varelse, präglad av sin nationella tillhörighet och kultur, understödde nazismens framfart. För vissa kristna och judiska tänkare blev idén om ett evigt liv en kritik mot dessa tankegångar.
För mycket gamla människor kan en upplevelse av samhörighet med och tillit till Gud vara ett stöd för att klara av de utmaningar som åldrandet kan innebära. Det visar Catharina Norberg i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Det finns en tendens att avfärda alla religiöst grundade åsikter i offentliga debatter. Religiösa tankesätt måste få mer plats i samhällsdebatten, menar Teresa Callewaert, präst och forskare vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet.
– Genom att utestänga vissa bakgrunder och erfarenheter utarmas det offentliga samtalet och på sikt hotas demokratin.
Att den egna tron påverkar hur vi förhåller oss till svår sjukdom är känt sedan tidigare. Men hur påverkar cancersjukdom religiositeten? Det har forskaren Mikael Lundmark vid Umeå universitet tittat på.
En majoritet av svenskarna anser att det finns en annan verklighet, befolkad av andeväsen.
– Vi har gått från en dogmatisk kristendom till en tro på de egna upplevelserna, där man själv är den högsta auktoriteten, säger Sara Duppils som forskar om föreställningar om andar.
Och i en upplevelsebaserad trosföreställning kan till exempel Harry Potter ta plats som andlig vägvisare.
Svenskarnas förhållande till religion är kluvet och vi är kanske inte så sekulariserade som vi tror. Å ena sidan avvisar vi religionens institutioner, å andra sidan tror hälften av oss på någon form av högre livskraft eller ande – den högsta siffran i hela Europa. Vad tror vi på egentligen?
