Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Postcovid" i kronologisk ordning.
Varför får en del så långdragna symtom efter covid-19 och vad beror de på? En översiktsstudie har tittat på vad forskningen säger om störningar i kroppen vid postcovid.
Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det kan förklara symtom som försämrat smak- och luktsinne, visar forskning.
Det blir allt tydligare att även mild covid-19 kan ge postcovid-besvär. Vanligast är förlust av lukt eller smak, följt av andfåddhet och symtom från bröstkorgen, enligt en studie av drygt 10 000 anställda i Västra Götalandsregionen.
Många patienter med postcovid upplever problem med andningen, trots att mätning med vanliga tester visar att deras syresättning och lungvolymer är normala. Dessa patienters funktion och symtom behöver undersökas bredare.
Vid allvarlig covid-19 och postcovid uppstår ofta mikroblodproppar. Forskare har upptäckt ett ”felveckat” protein, som kan vara en möjlig förklaring.
Även en mild form av covid-19 kan dröja sig kvar i kroppen och påverka immunförsvaret. En ny studie visar att makrofager, som är viktiga för att bekämpa infektioner, har tecken på förhöjd inflammation tre till fem månader efter tillfrisknandet.
Över 200 000 svenskar har sedan coronapandemins början rapporterat hur de mår i appen Covid Symptom Study. Det är den största epidemiologiska studien genom tiderna i Sverige.
Närmare 12 000 personer i Sverige fick sjukpenning från Försäkringskassan för covid-19 under pandemins första våg. Mediantiden för sjukskrivning i denna grupp var 35 dagar, men för många blev det betydligt mer långdraget.
Under året som gått har sjukvården bevittnat allt fler patienter med långtidseffekter av covid-19, bland annat kroniska symtom som tyder på pots. Pots är ett tillstånd som gör att pulsen rusar när man står upp.
