Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Politik" i kronologisk ordning.
Kriser i omvärlden har stärkt EU-kommissionens roll i den europeiska säkerhets- och utrikespolitiken. Inte minst har ordförande Ursula von der Leyen blivit mäktigare, enligt en studie.
Amerikanska högerextremister beskriver Sverige som ett land i djupt förfall, enligt en studie. Men bilden spretar. Sverige kan också lyftas fram som positiv förebild – om det passar in i ideologin.
Det var bättre förr. I nyhetssajten Samtidens artiklar vilar ett nostalgiskt skimmer över en homogen svensk identitet, enligt en studie.
Skatt på bränsle är en viktig kassako för staten. Så varifrån ska staten få nödvändiga inkomster i framtiden när nästan alla lär susa fram i elbilar? Lösningen kan vara högre och utökad trängselskatt, enligt forskare.
Referenser till historien har varit viktiga för Sverigedemokraternas och Dansk Folkepartis framgångar. Men partierna hanterar historien på lite olika vis. Och SD sticker ut med sin folkhemsdröm, enligt en ny avhandling.
Andelen ambassadörer som är kvinnor, globalt, har ökat från knappt 1 procent år 1968 till 21 procent 2021. Det visar en ny databas vid Göteborgs universitet.
Den så kallade tiggeridebatten i Sverige i början av 2010-talet präglades av handfallenhet från de stora partiernas sida, enligt Erik Hansson, kulturgeograf vid Uppsala universitet. Handfallenheten lämnade fältet öppet för SD, som ensamma fick formulera problem och lösning. De fick också ett stort väljarstöd på kuppen.
Miljöaktivister stör Mello och Let’s dance, blockerar vägar och stoppar flygplan. Nu försöker forskare förstå om protesterna gör någon skillnad.
Problemen med kärnkraftens avfall tonas ned eller ignoreras i svensk debatt, enligt en ny avhandling. Det tystar i sin tur diskussioner om avgörande frågor, som den om samtycke. Om lokalbefolkningen säger ja till kärnavfall under marken i Östhammar, till exempel – vad har det för relevans om 50 år när lokalbefolkningen kanske tycker något annat?
Sverige är idag det enda land som har kvar så kallad fideikommiss, där vanliga arvsregler inte gäller och där den äldsta sonen i en familj ofta ensam ärvt egendomar. Varför sticker Sverige ut? Så här säger forskare i historia.
De viktigaste egenskaperna hos rikspolitiker i Sverige är ärlighet och kunnighet. Det framgår av en stor enkät. Andra politiker-egenskaper har tappat i popularitet under drygt 20 års tid – se här vilka det rör sig om.
Det har hänt att skolor med hög andel elever med invandrarbakgrund stängs i syfte att minska segregation. Men metoden fungerar sällan, enligt forskning. Det finns nämligen en viktig hake.
Heja kungen eller heja demokratin? Bilden av det förflutna förändrades mycket under 1800-talet och fram till sent 1900-tal i Sverige. Det visar en avhandling som tittar på hur frihetstiden och Gustav III:s regeringstid har beskrivits.
Ryssland har svårt att acceptera att grannländer som Ukraina och Belarus är självständiga nationer och ser dem som ”ryssar som fått för sig att de inte är ryssar”. Ryssland är ett fallet imperium med fantomsmärtor, säger statsvetaren Anders Nordström, som varnar för att mycket står på spel just nu.
Politiskt tal om att ”värna barnen” gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om ”barns bästa” – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria Brock.
Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.
RSB, en nämnd som ska bidra till bättre EU-lagstiftning, har stor makt, utsätts för påverkan utifrån och agerar bakom stängda dörrar. Det framgår av forskning vid Linnéuniversitetet.
Ett sätt att kuva en befolkning är att radera, eller skriva om, befolkningens gemensamma minnen. Under Sovjetåren förbjöds allt prat om den svältkatastrof som på 1930-talet krävt miljontals ukrainares liv. Men idag fungerar minnet av svälten som en enande kraft i Ukraina, enligt historikern Yuliya Yurchuk.
Många i Sverige, kanske överraskande många, tror att det finns människor med paranormala förmågor. Det visar en ny studie. Och vissa grupper i befolkningen tror mer än andra, men inte exakt på det vis som forskarna hade föreställt sig.
Vissa måste få fortsätta köra bil som de alltid gjort, annars är det orättvist. Ungefär så lyder argument ofta när politiker diskuterar omställningen till ett fossilfritt samhälle ur rättvisesynvinkel. Och det är inte särskilt konstruktivt. Det menar SLU-forskare som har synat riksdagsdebatter.
